Visar inlägg med etikett EU. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett EU. Visa alla inlägg

2023-06-23

Utmärkt sida med tidslinje för EU:s sanktioner mot Ryssland sedan kriget mot Ukraina startade 2014, och lite annat relaterat

Jag behövde veta hur EU:s sanktioner mot Ryssland sett ut över tid, och trodde att jag skulle behöva googla och sammanfoga data från massor av olika källor, men det visade sig att EU har en webbsida med en tidslinje, där allt redan finns sammanfattat. Sparar mig massor med arbete, och antagligen många misstag.

Som de flesta redan borde vetat redan sedan 2014, så började Rysk-ukrainska kriget under samma år, och inte med Rysslands invasion av Ukraina 2022. Ryssland började sin mobilisering, trupprörelser, och förberedelse för sabotage, omedelbart som ett svar på Euromaidan i november 2012. När sedan den ryskvänliga presidenten Viktor Yanukovych, blev avsatt, så kunde Ryssland svara omedelbart med våld.

Fast Rysslands illegala inblandning i Ukrainas inrikespolitik, startade redan före Orangea Revolutionen under november 2004, då Ryssland inte bara aktivt stödde pro-ryska interna ukrainska rörelser, med pengar och propaganda, utan också skickade ryska lönnmördare för att skrämma och eliminera de mindre Putin-vänliga politiska ledare och journalister, som motsatte sig rysk överhöghet.

Under större delen av det inledande kriget 2014, så slogs de ryska styrkorna i Krim under falsk flagg, och låtsades att de bestod av pro-ryska ukrainare och ukraina-ryssar. Det fanns också många pro-ryska ukrainska invånare under invasionen av Krim, t.o.m. en liten majoritet i vissa städer och byar, men sett i antal stridande på den pro-ryska sidan, så var deras antal en droppe i havet, jämfört med antalet som var militär från Ryssland.

Så fort rysk militär närvaro säkert kunde konstateras, så blev svaret väldigt effektiva USA- och EU-ledda sanktioner mot Ryssland. President i USA var då Barak Obama, som redan innan invasionen hade en kylig, för att inte säga starkt fientlig, relation till Vladimir Putin. Dessa sanktioner, påbörjade 2014, gjorde att Ryssland inte hade resurser att utvidga sin invasion utanför Krimhalvön.

Dessa internationella sanktioner omintetgjorde alla fortsatta ryska planer om att kontrollera hela Ukraina, men bara fram tills att USA:s nyvalde president, Donald Trump, bland sina första initiativ under sin presidentperiod, tog flera beslut som försvagade sanktionerna. Under Trumps Putin-vänliga styre av USA, förstärktes inte bara rysk ekonomi, Ryssland kunde också mycket lättare (t.o.m. lättare än före 2014), och billigare, köpa in materiel, från utlandet, för att bygga ut sin militära kapacitet. När sedan den Putin-vänlige amerikanska presidenten Donald Trump, ersattes av en mindre Putin-vänlig president (om än inte lika fientlig som Obama), så fick Vladimir Putin bråttom att sätta sina invasionsplaner i verket, innan de nu sakta återupplivade sanktionerna, kunde få Ryssland att försvagas för mycket igen. Antagligen gjorde Putin missbedömningen att invasionen skulle vara slutförd inom 3 månader, och att internationellt stöd för Ukraina, utanför Västeuropa, skulle förbli relativt halvhjärtat. Det finns tecken på att han trodde att Rysslands invasion skulle få kraftigt folkligt och politiskt stöd i tidigare Warsawapaktsländer, men reaktionen i de flesta av dessa, blev raka motsatsen, när folk insåg att om den ryska ukrainska invasionen lyckades, så kunde deras egna länder stå på tur.

Under perioden efter Viktor Yanukovych avsättande, så hade den anti-ryska politiska rörelsen i Ukraina också vunnit mycket mark, främst genom den ökande levnadsstandard, som blev resultatet av stöd från EU, och att delar av det ukrainska rättsväsendets kunnat bekämpa delar av ukrainsk inhemsk korruption, men senare också, inte minst, genom Volodymyr Zelenskyy otroliga skicklighet som demagog, propagandist, diplomat och ukrainsk president. Som vi alla vet, så blev han Ukrainas president, genom den popularitet han vann genom att först spela Ukrainas president i en TV-komediserie.

Vid invasionen 2022, så fanns nästan inget ukrainskt pro-ryskt stöd kvar utanför Krim (men det går inte att säkert säga hur starkt det pro-ryska stödet var på Krimhalvön, propagandan från väst hävdade att det var kraftigt krympande, medan propagandan från öst hävdade att pro-ryska stödet var absolut), och de pro-ryska ukrainare som höll kvar vid sin inställning, bestod främst av pensionärer, som antingen fick statlig pension eller annat ekonomiskt stöd från Ryssland (och fick den ersatt av en lägre Ukrainsk, i samband med invasionen 2022), och/eller som fick sin information inte från Internet eller andra icke-ryska medier, utan fortfarande enbart genom pro-ryska TV-sändningar till, och också i, Ukraina [pro-ryska TV kanaler, som inte uppmanade till våld, tilläts fortfarande att drivas i Ukraina efter 2014, fram till invasionen 2022, även om det var under kraftig censur, som t. ex. att det (fortfarande) inte är tillåtet att hävda offentligt i Ukrana att det inte finns någon egentlig ukrainsk kultur eller etnicitet, bara en rysk].

2022-12-17

Lite om UCITS

🇪🇺⚖

Gudars skymning! EUs hemsidor är en mardröm att hitta i, och språket är jättejobbigt. Dessutom är jag förkyld och redan mosig i huvudet. Så jag hoppas att jag inte missförstått något allt för mycket

Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities (UCITS), är en samling EU-direktiv, som underlättar för fonder (inklusive ETFer) att bli godkända och marknadsförda inom EU.

En fond som godkänts i ett land enligt UCITS-reglerna, behöver inte gå igenom den tidskrävande, och kostsamma, proceduren, för att bli godkänd i ett annat EU-land, det enda som fondförvaltaren behöver göra, är att registrera fonden, hos rätt myndighet, i det nya EU-landet.

Att få en fond godkänd enligt UCITS, ger också marknadsförings-fördelar i länder utanför EU, vilket ibland är det främsta syftet som en del fondförvaltare har, för att få den UCITS-godkänd. T.ex. påstås på internet (fast inte från några bra källor), att UCITS-fonder är populärare, än andra fonder, i Singapore, Taiwan, Hong Kong, Indien och de flesta Afrikanska länder. Fast en fond som säljs i dessa länder, måste också följa de lokala regelverken (t.ex. ha ett innehav av högst 0,3% Kina-relaterat i Taiwan).

Så det är en stor fördel, för en fondförvaltare, att få en fond godkänd enligt UCITS.

UCITS-reglerna ställer, b.l.a., krav på:
  • Vilken information som skall finnas tillgänglig för fondspararna, och hur den skall utformas.
  • Vilka händelser som utlöser att fonden måste informera fondspararna.
  • Vilken typ av värdepapper, som fonden får äga.
  • Riskspridning i fondens värdepapper.
  • Hur mycket, och vilken typ, onoterade värdepapper en UCITS-fond får äga.
  • Vilka strukturer för indirekt ägande (genom ett ägande av andra fonder) i värdepapper som tillåts.
  • Hur stor pennig-buffert fonden måste ha, och hur fonden måste ha möjlighet att ersätta sina sparare, för sina andelar, även när vanlig börshandel är störd.
  • Vilka ersättningar till fondförvaltaren som tillåts, och att alla, och hur, dessa ersättningar måste redovisas till fondspararna.
  • Hur sammanslagningar med andra fonder hanteras.
  • Hur likvidation av fonden hanteras.
UCITS förtydligar dessutom hur handel i dessa fonder, skall ske enligt MiFID-direktivet.


För ännu mer information om EU regler, som påverkar fonder, så rekommenderar jag att gå till denna sida och söka efter/bläddra ned till "Investment Funds":

Eftersom sidan ovan är lite svårnavigerad, så är här två av de mer intressanta under-sidorna för oss:


Hur UCITS påverkat utformningen av nyare börsindex

De flesta börsindex, som skapades innan 2001, när UCITS III började utformas, är/var inte kompatibla med UCITS regler om riskspridning, om de skulle användas för att skapa en index-fond.

UCITS III ger två alternativ för hur godkänd riskspridning uppnås:
  1. Högst 5% av en fonds NAV (en fonds substansvärde: Net Asset Value), får utgöras av värdepapper kopplade till samma utställare ("emitterats av samma organ" 😉, som det beskrivs i Direktiv 2009/65/EG Artikel 52).
  2. Totalt högst 40% av värdepapperen, i fondens innehav, får ha ett värde mellan 5-10%, kopplade till samma utställare, resten måste ligga under 5%. Index och fonder, som enbart föjer detta alternativ, innehåller ofta "10/40" i namnet.
NAV, likväl som de beräknade värdena på enskilda värdepapper, måste fastställas varje dag, i enlighet med hur de definieras i UCITS.

T.ex. innebär detta att en UCITS-fond kan äga  värdepapper från Apple, Microsoft, Alphabet och Amazon, upp till ett marknadsvärde av 10% vardera, men då måste värdepapper från andra bolag, som fonden äger, utgöra mindre än 5% av marknadsvärdet av fondens värdepapper.

Efter UCITS III, så har många nya börsindex skapats, som följer dessa regler för riskspridning, och en del gamla index har fått förnyade, eller förtydligade, regler, för att leva upp till UCITS krav. Och med dessa nya, eller reformerade, börsindex, så har det kommit nya indexfonder.


Är alla svenska fonder UCITS?

Kort svar: Nej!

EU tillåter två typer av sparfonder, UCITS-fonder och AIFM-fonder (Alternative Investment Fund Managers).

Svensk lagstiftning speglar denna uppdelning:
Svensk lagstiftningstext skiljer också, mellan svenska fonder som följer Lagen om värdepappersfonder, och utländska fonder som följer UCITS.

Det skulle kunna vara för att inte råka ut för problem, när svensk lagstiftning släpar efter andra länders införande av EU-direktiv. Och i övrigt, så skulle det kunna vara meningen att fonderna är identiska. Men, så vitt jag kan avgöra, så är det krångligare än så.

UCITS har arbetats fram i (hittills) 5 faser, med direktiv som arbetats om till svensk lag, med några års fördröjning:
  1. År 1984: UCITS.
  2. År 2004: UCITS III. Som bestod av två EU-direktiv.
  3. År 2009: UCITS IV.
  4. År 2011: UCITS V.
  5. År 2016: UCITS VI.
Något UCITS II existerar inte.


Jag hittar inte svensk lagstiftning, som till fullo lever upp till, framförallt, UCITS III, men också en del från UCITS IV. Framförallt hittar jag inget som i svensk lagstiftning, motsvarar EU-direktivets krav gällande riskspridning i värdepappersfonders investeringar. Och det gör mig tokig, eftersom jag inte hittar någonting på nätet som tar upp det, så jag vet inte om det är något jag bara missat, eller om Sverige verkligen inte till fullo infört ett EU-direktiv i lag, som skulle införas, av alla EU-länder, senast 2011 enligt EU-beslut.

Det här är vad jag hittat gällande införande av UCITS i svensk lagstiftning:

Det ursprungliga, från 1984, UCITS, blev 1991, som ganska rakt avskriven, svenska Lagen om värdepappersfonder.

2004 skrivs svensk lagstiftning om baserat på UCITS III. Investeringsfonder som följer UCITS-direktivet kallas nu  "värdepappersfonder", de fonder som inte följer det, utan istället regleras av nationell svensk lag, kallas "specialfonder". Jag har inte lyckats hitta detta riksdagsbeslut, men det beskrivs här.

2007 Förtydliganden i svensk lagstiftning, baserat på ursprungliga UCITS

2011 Ändringar i svensk lagstiftning, baserade på UCITS IV och III. 

2016 Ändringar i svensk lagstiftning, baserat på UCITS V.

2021 Händer också litegrann. Lagändringar som som gör att fonderna bättre följer UCITS regler om kapitaltäckning.