Visar inlägg med etikett webbläsare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett webbläsare. Visa alla inlägg

2025-02-16

Sida med grafer som visar hur Trumps politik påverkar USAs ekonomi (och hur man kommer åt sidan med DuckDuckGo)

Jag hittade en sida med grafer, som visar på utvecklingen av diverse ekonomiska nyckeltal, i USA, under olika presidenter. Jag hoppas graferna kommer uppdateras och jag bloggar ett bokmärke för att komma ihåg sidan.
https://www.reuters.com/data/tracking-trumps-economy-2025-01-27/

Att komma åt sidan med DuckDuckGo


Denna sida klagar ibland, och blockerar visning, om man använder en webbläsare som försöker blockera trackers, vilket de flesta webbläsare gör nu förtiden (och det är bökigt att stänga av och på). Ett sätt att komma runt detta är att använda webbläsaren DuckDuckGo [ Android app: https://play.google.com/store/apps/details?id=com.duckduckgo.mobile.android ], som tillåter webbsidor att göra allt de vill, utan att lämna ut privat mobiltelefondata (t.ex. Chrome kan lämna bl.a. din platsinformation (från GPS) och Google användar-ID, till webbplatser som du besöker), men som inte läcker över trackers, cookies och annat till andra webbläsare, och också raderar alla data (historik, kakor, cache (inklusive osynliga bilder som är den vanligaste att spåra dig mellan olika webbplatser) et c ) från surfningen (med DuckDuckGo) som finns på mobilen om man trycker på en flamikon 🔥. DuckDuckGo är den enda webbläsaren som verkligen fungerar om man vill besöka webbsidor och inte bli spårad efteråt, så länge som man inte glömmer att trycka på 🔥 efter varje surfstund. Gissningsvis används DuckDuckGo mest till att porrsurfa, eller möjligtvis beställa knark, och det är ju också vad denna webbläsare är mest känd för och vad folk kommer tro att du använder den till om de ser att du installerat den, men det gör ju inte denna webbläsare mindre oumbärlig för alla andra syften.

DuckDuckGo och GPS-data


Om man inte ställer in webbläsaren DuckDuckGo att inte göra det, så skickar webbläsaren din GPS-position till söktjänsten DuckDuckGo när man gör sökningar, eller DuckDuckGo:s VPN-tjänst. Men det är de enda gångerna den använder GPS-information, och den delar inte ut GPS-data till någon annan än DuckDuckGo. Och det går att stänga av denna funktion (men gör det i webbläsarens egna inställningar, inte i Android-inställningarna, om du inte vill få ett meddelande från Android varje gång du gör en sökning med DuckDuckGo).

2023-05-25

Läsa källkod för en hemsida i de flesta webbläsare

Att kunna läsa källkoden för en hemsida är ofta användbart. Ett enkelt sätt att göra detta är att redigera adress-fältet genom att lägga till "view-source:" först. Det funkar i förvånansvärt många webbläsare, inklusive de flesta som finns till mobilen.


Fast det är inte säkert att du kan följa view-source-länken ovan, utan att själv skriva in den i adressfältet, eftersom många (alla?) webbläsaren inte har denna typ av URI som en godkänd typ av länk att följa från en hemsida. Jag gissar på att sådana restriktioner infördes av webbläsar-utvecklare, efter att det var populärt att skrämmas med about:history ett tag på 90-talet.


För mer information: 

2023-05-04

Webbläsaren Vivaldi Browser för Android

 

Den här artikeln ingår i serien, av blogginlägg, om hur jag söker en webbläsare för min telefon.

Om Vivaldi Browser

Vivaldi Browser är skapad av Håkon Wium Lie, som är en av de viktigaste personerna bakom den moderna webben. Bl.a. ägde han länge företaget bakom webbläsaren Opera, och var dess VD; skapade Cascading Style Sheets; och tog fram testerna ACID1 ACID2 och ACID3, som visade på grova brister i den tidens webbläsare, jämfört med hur de marknadsfördes, och som gjorde att webbläsare började följa gemensamma standarder.

Vivaldi Browser är inte öppen källkod, men bygger på öppen-källkod-webbläsaren Chromium.  Apache-licensen, som gäller för den mesta av koden i Chromium, är inte copyleft, och ställer inte krav på att man måste publicera källkod, för program som bygger på källkod under licensen.

Liksom de flesta andra Chromium-baserade webbläsare, så använder Vivaldi Browser Blink som webbmotor. Vivaldi använder den version av blink, som finns som systembibliotek på telefonen.

Håkon Wium Lie hoppade av Opera och startade Vivaldi, när de nya ägarna, av Opera, inte delade hans vision om hur en webbläsares användargränssnitt skulle vara.

Länkar:


Vivaldi skulle kunna bli min nästa webbläsare, om det inte vore för en bugg

Efter att ändrat lite i inställningar. Så klarar Vivaldi Browser alla de krav som jag ställde här, utan några problem.

Ironiskt nog, så stängde jag av de flesta av de saker, som Håkon slutade Opera för att få med i Vivaldi, när jag ändrade i mina inställningar.

Med mina nya inställningar, så tycker jag att Vivaldi är mycket smidigare att använda än Google Chrome. Med mina inställningar liknar Vivaldi:s användargränsnitt Google Chrome väldigt mycket, men lyckas vara lite bättre överallt, vilket gör att Vivaldi sammantaget fungerar mycket bättre.

Med långsamt Internet, så visar Vivaldi ofta inte hemsidor lika fort som Google Chrome. Men jag vet inte om detta beror på att Vivaldi inte visar sidor innan de laddad helt klart (vilket Google Chrome gör), eller på att Chrome använder halvfula knep, som att ofta hämta komprimerade filer cachade på Googles servrar, istället för att hämta dem direkt från de servrar som hemsidorna ligger på. Men även om fördröjningen märks, så tycker jag att den aldrig varit irriterande lång

Tyvärr funkar inte bokmärken i Vivaldi p.g.a. en bugg som dök upp med en uppdatering för några månader sedan (både i senaste Android- och PC-varianten av webbläsaren). Jag har även haft lite problem med flikhanteringen, som skulle kunna bero på samma bugg.

De som utvecklar Vivaldi är medvetna om buggen, och jag hoppas den blir fixad snart.

Fram till bokmärken är fixade, så är inte Vivaldi ett alternativ till Google Chrome.

Det var extrem otur för mig att testa appen nu, för det verkar inte som  Vivaldi Browser haft en enda allvarlig bugg innan.

2023-05-03

Webbläsaren DuckDuckGo Privacy Browser för Android

Den här artikeln ingår i serien, av blogginlägg, om hur jag söker en webbläsare för min telefon.

Om DuckDuckGo Privacy Browser

Som namnet antyder är DuckDuckGo Privacy Browser gjord för att ge dig, som  internetanvändare, mer privatliv, och försvåra att andra kan följa vad du gör på nätet.

Trots den något ökade säkerhet, blir det nästan aldrig extra krångel, för dig, när du använder denna webbläsare på nätet.

De använder Blink för rendering av hemsidor, men nästan all annan kod, är helt unik kod, skriven enbart för denna webbläsare. Allting i själva webbläsaren är öppen källkod, men bara ett begränsat antal säkerhetskontrollerade utvecklare tillåts ändra i DuckDuckGo:s egen källkod (fast du kan naturligtvis använda källkoden för att göra din egen webbläsare). Så det är många ögon som tittar på koden, men bara ett fåtal "pålitliga" som får ändra i den; en kombination som brukar resultera i högre säkerhet: få buggar, och mindre risk att någon medvetet kan bidra med illvillig kod.

Den app man kan hämta från Google Play Butik eller F-Droid, använder inte systembiblioteket för Blink, utan en egen version av funktionsbiblioteket (ifall telefonens tillverkare gjort något fult med den version som finns på telefonen). Så man får inte fördelen man normalt får med webbläsare som använder Blink på Android, att de tar upp lite mindre minne.

Företaget DuckDuckGo:s huvudprodukt, är en sökmotor på nätet, och den används som förvalda sökmotor i denna webbläsare. Sökmotorn DuckDuckGo har blivit kritiserad för att använda en del properitär kod.

DuckDuckGo:s sökmotor hämtar sökresultat, och annonser i sökresultat, från flera källor, bl.a. från Microsoft:s sökmotor Bing. Microsoft är ökänt för att spionera på användare av dess produkter och för att skriva dålig kod med mycket säkerhetsrisker, och Bing är ökänt för att gynna Microsoft i sina sökresultat. Detaljerna i DuckDuckGo:s och Microsoft:s avtal, är inte offentligt.

DuckDuckGo har också sin källkod hos GitHub, som ägs av Microsoft.

Hur jag redan använt DuckDuckGo Privacy Browser under mer än ett decennium 

DuckDuckGo Privacy Browser, är en webbläsare som jag använt mycket och ofta, under lång tid. Men aldrig som förstahands-webbläsare.

Det är den webbläsare som jag använder om jag tillfälligt besöker hemsidor, som innehåller sådant jag vill slippa få en massa annonser om efteråt.

Dessutom är den bra som webbläsare, som man använder för sådana hemsidor man vill slippa att vem som helst kan råka få reda på att man varit inne på (t.ex. porrsidor), om de har tillgång till mobilen, eller tittar på när du besöker eller söker efter annat innehåll på webben. Att gör sådana, lite mer privata, hemside-besök i en separat webbläsare minskar risken att man gör misstag. DuckDuckGo Privacy Browser, har en lättillgänglig knapp som stänger alla flikar samtidigt, och samtidigt raderar all webbhistorik, som webbläsaren sparat. Och i DuckDuckGo, så blir alla kakor och cashade filer raderade omedelbart, för en flik, när man stänger den.

Den passar också utmärkt, att vara den webbläsare som du använder för t.ex. nätbanken, Försäkringskassan, sjukvården och liknande. Det skapar lite extra säkerhet (så länge som du inte har mer skumma sidor öppna samtidigt i appen, i andra flikar).

Syftet med DuckDuckGo Privacy Browser

Den här webbläsaren är konstruerad för att minska risken att någon snokar i vad du gör på webben.

Lyckas den?
Nja.

Den gör det lätt att snabbt radera alla spår på själva mobilen, över vad man gjort på webben. Det finns en lättillgänglig knapp som raderar allt, och det visas också en tydligt, med animation av eldslågor, när man gör det. 

Den gör det också lite svårare för annonsörer och andra, att spåra vilka sidor du besökt på webben. 

Den skyddar dig mot sådana aktörer, som med en låg kostnad, vill samla in stora mängder data om ett stort antal människor som använder webben, för att t.ex. sälja till annonsörer. 

Men den skyddar nästan ingenting mot mer kostsamma eller individuellt inriktade försök att spåra dina aktiviteter på nätet. Och med hjälp av AI, kräver inte längre mer individuell spårning, en hög arbetsinsats med riktiga människor. 

Denna webbläsare, ger bara extra skydd för vad som lagras på mobilen. Den som har tillgång till dit nätverk (t.ex. grannen, när du använder din WiFi hemma, eller arbetsgivaren när du använder internetuppkopplingen på jobbet), kan fortfarande se lika bra vad du gör, som om du använde vilken vanlig webbläsare som helst.

Går DuckDuckGo Privacy Browser att användas som den webbläsare man använder till allt

Det beror på.

De inställningar den kommer med, är ganska bra för att kunna komma åt de flesta sidor på webben, men fortfarande ge ett litet extra mått av privatliv (jämfört med t.ex. webbläsarna Google Chrome, Safari, eller Edge).

Om dina besök är begränsat till ett inte för stort antal webbplatser, som du litar någorlunda på, så skulle just denna webbläsare antagligen funka utmärkt. Det är inte svårt att ställa in en passande lägre säkerhetsnivå, för varje webbplats, men sådana inställningarna kräver lite onödigt många steg och går lite för långsamt att göra.

Om du behöver kunna surfa runt lite varsomhelst, till sidor du besöker bara en gång, så blir det ganska mycket tid att ägna åt att göra individuella inställningar för varje ny webbplats, för att de skall funka.

Sådana saker som att kopiera en webbadress från adressfältet, går inte att göra på alla sätt, som du vant dig vid att kunna göra det på. Kopiera text från en hemsida, till någon annanstans, är bökigare, än i vanliga webbläsare. Allt  för att minska riskerna, att du av misstag gör något dumt, som gör att du läcker information om dig själv, till någon du inte vill.

2023-04-30

Webbläsaren Opera för Android

Den här artikeln ingår i serien, av blogginlägg, om hur jag söker en webbläsare för min telefon.

Opera

Opera är en ursprungligen norsk webbläsare, som numera ägs av ett kinesiskt företag.

Opera är baserat på öppen källkod från Chromium, men innehåller också enorma mängder properitär kod.


Varför inte Opera är webbläsaren för mig

Opera kräver att man registrerar sig hos dem, och blir en del av deras ekosystem av appar och molntjänster. Annars funkar nästan ingenting i appen.

Jag installerade Opera, men efter att ha läst deras användarvillkor, så backade jag ur, och avinstallerade appen. De ger sig större friheter än Google och är dessutom ett kinesiskt bolag, så om de gör något fult, så kan inga domstolar, lagar och regleringar från Sverige och EU komma åt dem.

Dessutom var användargränsnittet för krångligt, och appen verkar ha en hög inlärningströskel.


Min tidiga historia med Opera och Internet

När jag först fick tillgång till Internet, så var Gopherspace fortfarande mycket större än Webben, social media bestod av Usenet, och alla på nätet var fortfarande otroligt artiga, vänliga och hjälpsamma, speciellt mot nybörjare. Den nuvarande internetkulturen, tillkom först när användare av AOL (s.k. AOL-barbarer), fick tillgång till internet, och flyttade över sin egen aggresiva och ohövliga kultur, som växt fram på AOL:s egna datornät, till Internet. De flesta internetanvändare, som man fick kontakt med, var amerikaner, och antingen hade de anknytning till universitet, eller så var de döva och/eller blinda. På den tidens Internet, så märktes det inte direkt om någon var blind eller döv, och eftersom nästan allt var text, så funkade punktskriftsterminaler för att komma åt allt viktigt innehåll på nätet. Så Internet blev en oas för blinda och döva, där de var som alla andra där, och blev bemötta precis som alla andra.

Min första webbläsare var en klon av  NCSA Mosaic, som var utökad så att den kunde visa en graf över alla länkar ut från en hemsida, och över länkar från de länkade sidorna (det ansågs oartigt om en hypertextsida, som inte var en länksamling, hade fler än 6-8 länkar).

Webben bestod av enbart hypertext. Webbsidor kunde ha olika nivåer av rubriker (som på de flesta webbläsare visades i samma storlek som övrig text, men med andra färger, Mosaic var ett av få undantag som visade rubriker som större text), och visa betonad text (annan färg/inverterad färg, eller fet, eller lutande). Men inte något mer, inga bilder, inget ljud, inget interaktivt material (annat än länkar att byta sida med), bara text. Hypertexten kunde länka till en bild-, eller ljud-fil, men dessa fick laddas ned och öppnas med ett annat program än webbläsaren.

Visserligen kunde Mosaic visa bilder i sin text. Men eftersom de flesta fortfarande använde andra webbläsare, som inte kunde visa bilder, så användes aldrig den möjligheten till att bära någon information.

Sedan kom Netscape (en annan klon av Mosaic) och webben utökades till att bli mer interaktiv. Så att det t.ex. gick att göra sidor som man direkt kunde beställa varor från genom att fylla i och skicka formulär (men inte betala på sidan, det kom en faktura, tidigare hade man behövt skriva epost för att beställa varor från nätet). Netscape blev den mest använda webbläsaren, och naturligtvis började de flesta sidor visa bilder ihop med texten, det var revolutionerande. Dessutom utökades de olika sätt man kunde formatera texten på, i Netscape, webben blev mer grafisk.

Jag blev tvungen att byta till Netscape, för att kunna fortsätta använda webben.

Microsoft (som just bytt namn från Micro Soft) hade motarbetat Internet med en riktigt otäck smutskastningskampanj, och ville att alla skulle använda deras eget nätverk MSN (Micro Soft Network). MSN:s sidor stödde inte hypertext, utan använde ett riktigt förfärligt sidoformat, där allt bestod av klickbara bitmappsbilder av otroligt låg kvalité (ofta var bilderna på text helt oläsbara, och allting annat fick man gissa vad det föreställde), och allting kostade pengar att använda, mycket pengar, ofta hundratals kronor per klick. Allt sidinnehåll, på MSN, kom från stora bolag (som Microsoft gjort sidorna för), med produkter att sälja, det fanns också en chat-funktion och epost (som gudskelov använde riktig text istf bilder), men bara för kontakter med andra användare av MSN.

Nåväl, ingen var intresserad av att använda MSN, även om Microsoft lyckade lura av en del företag pengar för att skapa sidor där. [ MSN kom förinstallerat på min windowsdator, och fungerade även för mig i Sverige, fast Microsoft inte sagt något om att MSN fanns tillgängligt för Sverige. Antagligen var det bara ett kortvarigt experiment här. Jag använde bara MSN två gånger, och det var mer än nog. ]

Jag var en tidig användare av Microsoft Windows 95 (som först hade inbyggt stöd för MSN, men det plockades snabbt bort från senare versioner och uppdaterings-CD), men det första jag gjorde, var, naturligtvis, att installerat program för att använda Internet istället.

Microsoft gjorde en kovändning om Internet. De stal en webbläsare, Internet Explorer (också baserad på Mosaic, förstås), genom att lova utvecklaren av den, att han skulle få provision från försäljning av webbläsaren, för att sedan ge bort Internet Explorer gratis till sina kunder (om du betalat för Windows 95). Nyare versioner av Windows 95 kom också med inbyggt stöd för Internet.

När sedan Microsoft, genom utökningar i Internet Explorer, försökte göra om webben till att kunna användas mer kommersiellt, så gjordes webben om så mycket, att sluta vara ett världsomspännande nätverk av hypertextsidor, till att bli något helt annat (som definitivt inte fungerade med en punktsskrifterminal).

Webben blev ännu mer interaktiv, när Netscape utvecklade JavaScript.

Nu blev jag tvungen att börja byta mellan Internet Explorer och Netscape, beroende på vilka sidor som jag ville besöka. Vissa sidor funkade bara med IE, och vissa bara med Netscape. Med sidor som funkade för båda, så använde jag Netscape, eftersom IE var ett riktigt buggigt skräp.

Nu dök Opera upp some en räddande ängel. Opera kunde visa många sidor som tidigare enbart kunnat visas i antingen Internet Explorer eller Netscape. Dessutom var programmet stabilt, och kraschade inte som Internet Explorer alltid gjort, och som Netscape börjat göra när det byggts ut för mycket och för fort. Opera var också mycket snabbare än de bägge andra webbläsarna.

Opera var först utvecklat av norska Telenor, för att användas i kundkiosker, för olika typer av självservice. Men senare versioner, byggdes ut, och blev tillgängliga för allmänheten att använda, på hemdatorer över öppna internet.

Jag var en av de tidigaste användarna av Opera utanför Norge. Och programmet var så bra, att jag blev betalande kund, redan första dagen den möjligheten erbjöds.

Med tiden blev Opera mer och mer utbyggt med andra funktioner, än att bara vara en webbläsare, och värre och värre att använda. Och när webbläsaren Mozilla (senare Mozilla Firefox, ännu senare Firefox), blev tillräckligt bra för att använda, så var det en räddare i nöden. Mozilla var baserat på Netscape:s kod. Netscape hade gått i konkurs, och som hämnd mot Microsoft, så hade att de släppt källkoden till sitt program som öppen källkod. Det tog dock många år, innan den källkoden moderniserats, och rättats till, tillräckligt, för att bli bra nog att använda. Under tiden var webbanvändare hänvisade till den allt mer groteskt multifunktionella Opera, eller otroligt buggiga och osäkra Internet Explorer.

Söker Blink-baserade Android-webbläsare


Jag letar efter ett alternativ till Androids förinstallerade webbläsare Google Chrome.

Jag har länge velat slippa Google Chrome, men hade helt enkelt inte plats att testa några nya webbläsare på min gamla mobil. När jag nu råkade på en bugg som stänger alla öppna flikar, så blev jag motiverad att försöka hitta ett alternativ igen.

Testade hittills:

Vad är det för fel på Google Chrome?

Google Chrome för Android är ett buggigt skitprogram, och har varit lika buggigt under de över tio år som jag använt det. Buggarna kommer och går, men det känns alltid som att spela rysk roulette när man använder Google Chrome.

Gång efter gång, har jag råkat ut för olika buggar som stängt alla flikar, raderat bokmärken, raderat platshistorik, eller helt enkelt låst appen, så att jag blivit tvungen att rensa bort alla data själv.

Mycket onödig tid har jag ödslat bort för att göra om arbete som Chrome kastat bort, och på att jag behöver använda Chrome på ett onödigt krångligt sätt, för att inte buggarna skall ställa till med något.

Det har skett på flera telefoner, och under flera användarprofiler hos Google. Så det är inte frågan om att vara en lokal fil blivit korrumperad, eller att data för bara ett användarkonto hos Google blivit korrumperat.

Nu senast, så råkade jag ut för en bugg som stänger alla öppna flikar, om man använder Dela-funktionen på en app, för att öppna en sida i Google Chrome. Det händer vilken app man än använder för att Dela en sida med Chrome.

Det är helt enkelt så, att de som utvecklar Google Chrome, ofta utvecklar funktioner som de aldrig själva använder, och Chrome testas inte heller igenom ordentligt, så felen upptäcks aldrig. Är det sedan bara är några enstaka användare som klagar på en bugg, så fixas den aldrig. Google borde utlösa en bredare "bounty" för att hitta fel i Chrome, än vad de redan har.

Vad som gör att Goggle Chrome fortfarande är någorlunda användbart, är att buggarna oftast bara märks när man gör något som de flesta användare (lusers) inte gör. Fast det gör naturligtvis också att många Chrome-användare förblir lusers, eftersom så fort de försöker vidga sina färdigheter, utöver det mest basala, så slår Google Chrome dem på fingrarna med en bugg.

Dessutom är inte Google Chrome:s användargränssnittet särskilt bra och appen samarbetar dåligt med andra appar och med själva Android-systemet.

Goggle Chrome slöar dessutom ner alla andra appar som man använder samtidigt. Programmet tar upp massor med minne och lagringsplats, mycket mer än vad som behövs bara för att visa de hemsidor den visar. Och håller dessutom hela tiden på och skickar och tar emot data över Internet, mycket mer data än vad som behövs för att bara visa hemsidorna, vilket slöar ner Internet för alla andra appar.

Vilka krav jag ställer på en ny webbläsare


Webbmotorn Blink

Blink är en webbmotor. Den finns förinstallerat som ett funktionsbibliotek, på alla Android-telefoner.

Blink är en väldigt bra webbmotor: snabb, relativt resurssnålt, relativt säker, och väldigt stabil och vältestad. Den enda stora webbläsaren som inte använder Blink är Apples Safari.

Eftersom den redan finns på Android-telefoner, så betyder det att webbläsare som använder det funktionsbiblioteket som webbmotor, kommer att stjäla mycket mindre utrymme på telefonen än de som inte använder den.

Blink används överlägset mest på webben, och det är ofta bara den webbmotor, som de flesta hemsidor är utformade och testade för att fungera med. Det finns andra webbmotorer, som på många sätt är bättre än Blink, men använder man en webbläsare med dem, ute i stora vilda webben, så råkar man oftast ut för många webbsidor som inte fungerar (därför att de är dåligt kodade, och bara testats med Blink eller, möjligen, Apples webbmotor WebKit).

Blink är öppen källkod, och den källkoden innehåller inget som spionerar på dig för Googles räkning. Men det betyder inte att de som byggt din telefon, eller webbläsare, inte kan ha lagt till kod som spionerar på dig, i just deras version av funktionsbiblioteket.

Större delen av webbläsaren Google Chrome, finns också tillgänglig som öppen källkod i projektet Chromium. Chromiums källkod innehåller delar som kan spionera på dig, men den som bygger en webbläsare baserad på källkoden i Chromium, kan lätt välja bort att använda dessa delar.

Att webbläsaren ger mig åtminstone ett minimum av privatliv

Inget spionerade, eller åtminstone inte jättemycket. Och att den data webbläsaren samlar in om mig, inte delas ut till höger och vänster.

Google Chrome spionerar ganska mycket på dig, men de flesta andra webbläsare som finns på Play Store, är betydligt värre. Läs alltid användarvillkoren för appar som du använder, och kolla runt på nätet efter vad användare, och forskare, upptäckt att apparna faktiskt gör.

Även om Google (och Chrome) samlar in mycket data om dig, så är Google någorlunda bra på att inte dela den datan med vem som helst, hur som helst.

Att webbläsaren inte infogar egna annonser på webbsidor

Många webbläsare på Play Store, byter ut de annonser som visas på hemsidor, mot sina egna. Vilket gör att de tjänar pengar på dem, istället för att pengarna går till de som gjort hemsidan.

En del webbläsare lägger dessutom till ytterligare reklam på hemsidor.

Inte för mycket annonsblockering

Annonser är ofta vad som står för det mesta av inkomsten för en hemsida. För omfattande användning av annonsblockering, kan göra att tillgången till "gratis" innehåll på nätet minskar. Eller, ännu värre, att hemside-makare börjar hitta på värre sätt att tjäna pengar på sina besökare.

Tvärt emot vad många tror, så har Google Chrome en inbyggd annonsblockering. Men dess svarta lista är väldigt minimal, och begränsad till annonsörer som bedriver uppenbart olaglig verksamhet. T.ex. barnporr, eller bedragare som använder annonser för lura pengar av folk, eller få dem att installera skadlig programvara. Det är omöjligt för Google att blockera annonser mer än de allra olagligaste, eftersom de då skulle bli dragna inför domstol, anklagade för att de gynnar egna annonser, framför andras.

I vissa webbläsare, så kan man välja mellan olika svarta listor för annonsörer. Jag brukar då välja en som bara blockerar sådana annonsörer som är kända för att hålla på med olagligheter, eller som utformar annonser så de ställer till problem för webbläsaren.

Det finns också webbläsare som bara visar annonser från annonsörer på en vit lista.

Annonsblockering kan också få många sidor att bara visa en blank skärm (t.ex. artiklar på Aftonbladet). En annons visas före den sida man vill läsa, men eftersom innehållet i annonsen blockerats, visas ingenting, och det går inte att se det egentliga innehåller på sidan enkelt (om du också stänger av JavaScript, så funkar Aftonbladet med blockerade annonser). Problemet är, naturligtvis, att sidorna är dåligt kodade, men även en dåligt kodad sida, kan fortfarande vara en sida som man vill läsa, eller använda.

Att webbläsaren funkar någorlunda felfritt

Helt enkelt inte vara lika buggig skit som Google Chrome. Jag har gett Google över ett decennium på sig att fixa Chrome, så i rättvisans namn, så kommer jag att tolerera mindre allvarliga buggar i en nyare webbläsare.

Enkelt att flytta bokmärken

Enkelt att flytta bokmärkeslistan till ny mobil.

Enkelt att dela bokmärkeslistan mellan mobiler.

Enkelt att flytta bokmärkeslistan, eller delar av den, till andra appar, eller exportera till t.ex. HTML.

Bokmärkeskataloger, eller bättre

Chrome är en av få webbläsare, som hållt fast vid att organisera bokmärken i en trädstruktur av kataloger, på samma sätt som gjordes i tidiga webbläsarna som Mosaic och Netscape Navigator.

Många andra webbläsare har gått över till andra system, och även om de nya varianterna ofta har flera fördelar, så har de alltid haft någon allvarlig brist, som gjort dem omöjliga att använda för mig.

Därmed inte sagt att en webbläsare måste ha inbyggd bokmärkeshantering med trädstruktur, för att jag skall använda den. Det kan finnas annat som funkar lika bra, eller, som när jag testade FOSS Browser, att bokmärkeshanteringen går att enkelt fixa med en annan app.

Vettig flikhantering, eller motsvarande

  1. Jag vill kunna enkelt ha flera hemsidor öppna samtidigt, och kunna växla mellan dem smärtfritt.
  2. Jag vill enkelt kunna komma åt alla hemsidor jag använder i ett projekt, samtidigt och i bibehållen flikordning.

De webbläsare som hittills funkat bäst, för mig, på mobilen, har haft möjligheten att skapa flikgrupper, eller sessioner, som man kan växla mellan, så att det inte bara blir hundratals oorganiserade öppna flikar att leta i. Innan smarta telefoner fanns, så har jag också använt webbläsare som integrerar flikhantering och bokmärken, och det kan t.o.m. funka bättre än flikgrupper.

Ofta har jag en flikgrupp (eller session) för varje projekt som jag håller på med.

Det kan finns ett överlapp mellan hur bokmärken och flikar fungerar. I vissa webbläsare (jag vet inte om någon sådan existerar just nu), så kan man enkelt öppna alla bokmärken i en katalog samtidigt, och även enkelt samtidigt spara alla öppna flikar i en bokmärkeskatalog. Då försvinner behovet av flikgrupper.

För mig är det inte så viktigt var funktionaliteten finns: bara att den finns, och att det fungerar enkelt och snabbt. Man skall bara behöva tänka på innehållet i det projekt som man håller på med, inte över de verktyg som man använder.

Webbläsaren samarbetar med andra appar, och Android

Jag gillar att använda appar/program som är väldigt bra till en sak, men inte försöker vara bra på allt (vilket alltid leder till att de blir halvdåliga på allt istället). 

Android är ett väldigt stympat Linux-system, som saknar många av de funktioner, som i mer traditionella Linux-distributioner, gör det lätt att använda flera appar/program ihop med varandra, för att nå ett mål.

Men Android har fortfarande vissa funktioner för att appar skall kunna samarbeta. Jag gillar appar som verkligen utnyttjar dessa möjligheter.

Chrome, liksom Googles andra appar, samarbetar dåligt ihop med andra appar, och med Android i stort. Google ställer mindre krav på sina egna appar, än vad de gör på Android-appar från andra.