Global X SuperDividend UCITS ETF

Global X SuperDividend UCITS ETF - USD Distributing

https://www.globalxetfs.com/funds/sdiv/

https://www.avanza.se/borshandlade-produkter/etf-torg/om-fonden.html/1370665/global-x-superdividend-ucits-etf---usd-distributing

Efter stor tvekan, så har jag köpt en ny ETF. Kursutvecklingen, åtminstone på mindre än 5 år, kommer antagligen bli negativ för denna ETF, men det kompenseras antagligen av stora framtida utdelningar. Om ETFen finns kvar om 20 år, så tror jag på en positiv kursutveckling, men efter 8-12 år, så brukar fondförvaltare redan lagt ner de flesta modenycks-fonder, av denna typ.

Jag hade inte köpt denna ETF till "normalpris" Jag köpte den i samband med den senaste dippen på de flesta aktiebörser. Den största anledning till just denna börsdipp, är att många aktier är köpta med lånade pengar, till låg eller negativ ränta, från Japanska banker. Nu har Japanska Centralbanken höjt sina korta styrräntor, för första gången på flera decennier, och många drar sig ur sina japanska lån. Det finns fler, mer långsiktiga, skäl, till just denna börsdipp, men jag passade på att köpa på mig mycket aktier och fonder, i förhoppningen att dippen blir kortvarig, och att det inte kommer liknande dippar i framtiden. Kortsiktigare aktiespekulanter har just nu goda skäl att sitta med fingret på avtryckaren, men för lite mer långsiktiga aktieinvesterare, så finns det mindre skäl att oroa sig, även om börserna skulle gå ner mer, så kommer de antagligen ändå ligga på rejält plus om 15-20 år.

Eftersom jag inte vill ha för stor andel av dessa modenycks-ETFer, så säljer jag min UBS ETF (IE) S&P Dividend Aristocrats ESG Elite UCITS ETF (USD) A-dis. Som ger en, jämförelsevis, låg direktavkastning och en säkrare, men inte speciellt hög, möjlig kursutveckling. Alla fondförvaltare, brukar lägga ned (eller slår ihop till färre fonder, som inte alls liknar de ursprungliga fonderna) sina modenycks-fonder samtidigt, när börser går ner och många investerare blir mindre intresserade av dem, vilket tyvärr annars skulle vara bästa tillfället att investera i dem, för de med mer is i magen. Så för att undvika stor tvångsförsäljning av fonder, vid värsta möjliga tillfälle, så bör man hålla sig mestadels till fonder som redan funnits 30, vilket är tråkigast möjliga indexfonder för USA eller världsfonder med enbart utvecklade marknader. Landsfonder för utvecklingsländer kommer garanterat läggas ned vid en börsdipp och även landsfonder för utvecklade länder, t.o.m. för Sverige, eller små utvecklade regioner, lever också farligt på lång sikt. Branchfonder brukar också läggas, så fort branchen går tillfälligt mycket sämre, och långsiktigare investerare skulle vilja investera.

Vad jag har kommit fram till om fonden

• Baserat på ett av de där knasiga rekursiva indexen. De aktier som ingår i indexet, baseras på vilka aktier som tidigare ingick i indexet. Det går alltså inte att oberoende ta fram index komponenterna för en tidpunkt, utan att veta vilka dessa var vid en tidigare tidpunkt.
• En globalfond, tyvärr med många bolag i länder som jag helst inte vill stödja (🇷🇺🇨🇳🇦🇪🇮🇱🇹🇭🇮🇩), men det är ju svårt att undvika att få med länder man inte gillar med globalfonder.
• Stora månadsutdelningar. Vilket är en stor anledning till att jag köpte ETFen.
• Investerar enbart i aktier handlade på de etablerade stora aktiebörserna.
• Investerar bara i aktier med stor daglig handel.
• Investerar inte i bolag med restriktioner vad gäller utländsk aktiehandel, vilket gör att, åtminstone, många Kinesiska, Thailändska, Arabiska och USAnska bolag faller bort, som annars skulle kvalificera sig.
• Redan ägda bolag med mindre än 3% årlig utdelning säljs vid omviktning.
• Nya bolag måste ha gett 6-20% utdelning under föregående år, vid omviktning.
• En gång i kvartalet utvärderas och säljs aktier med osäkra utdelningsprognoser bort. Sker sista vardagen (i USA?) i februari, maj, augusti och november. Så fonden kan under en period på 9 månader innehålla färre än 100 aktier.
• Omviktning sker sista vardagen (i USA?) i februari, och handel kan sträcka sig över de följande 5 handelsdagarna (gissar på att de vill komma runt lokala börshelgdagar).
• Vid omviktning används en lista där 200 aktier i universumet med högst utdelning väljs ut. De redan ägda aktier som inte finns med på denna lista säljs.
• Om antalet sedan ägda aktier understiger 100 st, så ersätts de med de nya aktier på listan som ger högst utdelning.
• Vid omviktning justeras aktiernas vikt till 1%.

Fonden äger också (2024-07-31) två terminskontrakt, varför förstår jag inte riktigt. Ett baserat på S&P MidCap 400 (0,12%), och ett baserat på MSCI AEFE (0,35%).

Jag har bara skummat igenom listan på ägda aktier:

 🇺🇲 USA-aktier (35,3%) verkar domineras av bolåne-REIT. Finns en del fastighets-REIT också. Hittar också en vattennäts-, en el-, en hälso- och en telefonnäts-aktie.

 🇭🇰 Hong Kong-aktier (9,4%) domineras av fastighetsbolag. En del med stora fastighetsinnehav i Folkrepubliken Kina.

 🇨🇳 Kina 4,2%, verkar mest vara fastighetsbolag och banker. Tillsammans med Hong Kong, så blir det 13,6% av fondens portfölj, vars värde helt styrs av politiska intriger i Kina. 

 🇿🇦 Fonden har 4,3% Sydafrikanska akter, men innehåller inte Nasper. Vilket jag tycker är bra, eftersom Nasper är väldigt beroende av Kinas konsumentmarknad. Nasper brukar ha stor vikt i Afrika-fonder, men har ganska lite att göra med Afrika, varken på produktions- eller konsument-sidan. 

🇮🇱 Den enda Israeliska aktien, som jag hittar/känner igen, är ett oljeraffinaderi.

Landsfördelning, för fonden, 2024-07-31

🇺🇲 USA 35,3%

🇭🇰 Hong Kong 9,4%

🇬🇧 Storbritannien 7,5%

🇦🇺 Australien 4,8%

🇧🇲 Bermuda 4,7%

🇸🇬 Singapore 4,4%

🇮🇩 Indonesien 4,3%

🇿🇦 Sydafrika 4,3%

🇨🇳 Kina 4,2%

🇧🇷 Brasilien 4,0%

🇹🇭 Thailand 2,2%

🫗 Övriga 14,9%

Hur investeringar skulle påverkas av en depression i Indien

 🤑🇮🇳😰

Jag skrev igår om hur Indien kanske blir det land, som påverkas mest av kraschen för Silicon Valley Bank.

Eftersom jag ändå ligger hemma och är förkyld🤒, och hostar, och har huvudvärk, för mycket för att sova, så har jag kikat runt lite för att kolla hur mina investeringar kan påverkas av en depression i Indien. Jag vill fortfarande, väldigt gärna, ha aktier i företag som har goda relationer med Indien, men inte om de är i en position där de är för starkt beroende av landet. Indien kommer definitivt, på lång sikt, fortfarande vara en av de snabbast växande ekonomierna i världen, men det kanske blir ett hack i tillväxten några år.

Jag tänkte också eventuellt skriva ett blogg-inlägg om etiska skäl att undvika investera i Indien, men det kanske aldrig blir av, än så länge är det mycket annat, som jag prioriterar mer.

Guld- och smycke-priser följer Indiens ekonomi, upp och ner

Indier älskar guld. Indier älskar smycken. Indien är världens största importör av guld, och det mesta av det guldet hamnar i indiska hem, även om andra investeringsformer, delvis har kommit att minska guldets popularitet.

Pandora är en dansk, börsnoterad, smycketillverkare, med en ganska stor exponering mot Indien. Pandora ingår i många nordenfonders innehav. Dock inte XACT Norden Högutdelande, som är den enda nordenfonden som jag äger.

Guldgruvor kommer att påverkas negativt av en nedgång i Indiens ekonomi.

En av världens största guldtillverkare är svenska, börsnoterade, Boliden, som får fram guld både från gruvdrift, och från återvinning av guld från elektronik (där de är överlägset störst i världen). Guld är bara en biprodukt från Bolidens övriga verksamheter. Om guldpriset går ned kraftigt, så kommer vi under tiden inte få några av de saftiga extrautdelningar, som Boliden ger emellanåt ger sina aktiägare, men själva huvudverksamheten kommer inte påverkas nämnvärt.

En bransch som alltid påverkas positivt av sjunkande guldpriser, är elektroniktillverkare. Guld ingår, trots mycket sökande för att hitta alternativ, i många elektronikkomponenter. När guldet sjunker i värde, så ökar elektronikbolagens vinster.

Jag äger inga aktier i smycketillverkare, varken direkt eller indirekt.

Boliden är min största investering, och utgör ungefär 7% av min totala förmögenhet, och 8-10% av mitt värdepappersinnehav. Men jag kommer inte sälja några Boliden-aktier för att guldpriset går ner, tvärtom kanske jag köper på mig fler, om aktien dras med för mycket av ett guldprisfall.

Mitt enda ägande av guld, är indirekt genom fonden AuAg Precious Green. Vars portfölj består till 40% av guld (och en mindre mängd andra ädelmetaller), och till 60% av aktier inom den "gröna omställningen". Fonden skulle definitivt förlora i värde vid ett plötsligt guldfall, men det skulle också innebära att den ökar mängden guld (i kilo), som den äger, nästa gång den omviktar sina innehav (jag har för mig att det sker 2 gånger om året, men hittar inga uppgifter nu). Så länge guldet återhämtar sig, så gynnas fonden långsiktigt av fall i guldpriset, så länge som inte det kortsiktiga fallet, får för många fondsparare att överge fonden. Även här håller jag i mitt innehav, och köper eventuellt mer vid kursfall.

Svenska bolag och indien

Indien ❤ Sverige

Sverige är Indiens tredje största handelspartner, efter Kina och Japan, men bara på 19:e plats när det gäller export från Indien. 

Källa: https://www.indembassysweden.gov.in/page/indo-swedish-trade-brief/

Med undantag för IT-branschen, är  Indiska bolag, generellt, mer beroende av Sverige, än Svenska bolag av Indien.

Svenska och indiska IT-företag, har starka kopplingar till varandra, med mycket korsäganden och djupa samarbeten. Jag äger inga Svenska IT-aktier, av den typ som påverkas, och jag tror inte någon av mina fonder gör det heller.

Sedan länge, så exporterar Sverige mycket fysiska varor till Indien. Speciellt de stora, äldre, verkstadsbolagen och råvarubolagen, har sedan århundraden stor försäljning till Indien. Något de sedan 80-talet (då Indiens ekonomi började växa exponentiellt, och de blev världens snabbast växande ekonomi) ofta nämner i sin marknadsföring. Så vitt jag kan avgöra, så kan i de flesta fall, de indiska verkstadskunderna, ersättas med andra kunder, som redan står i kö till samma svenska verkstadsbolag. Så länge en Indisk kris, inte sprider sig till andra länder, så borde det inte vara någon fara på taket.

• https://www.scb.se/en/finding-statistics/statistics-by-subject-area/trade-in-goods-and-services/foreign-trade/foreign-trade---exports-and-imports-of-goods/
• Inlägg skrivet av Håkan Jevrell i en Indisk tidning, tyckte det var intressant att hitta svensk propaganda riktad mot andra länder: https://indianexpress.com/article/opinion/columns/india-and-sweden-old-friends-in-new-times-8489902/lite/
• Vet inte hur pålitlig denna källa är: https://tradingeconomics.com/sweden/exports/india

Jag äger mycket svensk verkstad, inklusive stora innehav i Alfa Laval, SKF och Atlas Copco, som just nu säljer mycket till Indien. Om Indien går in i en recession, så kommer det definitivt sänka dessa bolags vinster, men de har andra kunder på kö, från andra länder, så, så länge inte andra länder också går in i en recession, så är det ganska lugnt. USA ligger ju också lite pyrt till, och brukar dra med sig många andra länder, så visst finns det en stor risk. Jag väntar och ser vad som händer.

Amerikanska bolag och Indien

USA🩸🧛‍♂️ Indien

Amerikanska IT- och kundservice-bolag, lägger mycket jobb på entrepenad i Indien. Och, som jag skrev i tidigare blogg-inlägg, indiska IT-branschen finansieras till stor del med pengar från banker i USA. Men inga av de samarbetena är lika involverade, som det mellan svenska och indiska IT-bolag.

Det finns också en inte obetydlig råvaruexport, från Indien till USA.  Och det finns en betydande export av Amerikanskt guld, till konsumentmarknaden i Indien, där guld och guldsmycken traditionellt, används som en sparform.

https://www.census.gov/foreign-trade/balance/c5330.html

Men generellt är de flesta Amerikanska bolag, inte särskilt beroende av Indien.

Om Indien kraschar, så kommer antagligen de IT-arbetare i Indien, som utför arbeten åt Amerikanska bolag, att emigrera till USA. Amerikanska IT-branschen, domineras redan av programmerare från Indien. Det blir lite dyrare när de jobbar i USA än i Indien, men i stort sett är det nog ingen fara på taket.

Ett amerikanskt bolag som jag äger lite aktier i, som jag sedan tidigare vet har ett visst beroende av Indien, är Ingredion. Jag tror de har en del fabriker i Indien, men framförallt exporterar de dit från sina kinesiska fabriker. Jag får kolla upp det lite noggrannare.

100 största bolagen, enligt börsvärde

Google tipsade mig, om denna intressanta artikel. Som handlar om världens 100 största bolag efter börsvärde.

En av artikelns grafer, tycker jag är speciellt intressant, eftersom den visar på företagens storlek, både som börsvärde och i totala intäkter. Men tyvärr, så inkluderar grafen inte de hundra största bolagen enligt intäkter.

Det finns inga svenska företag med på listan, och danska Novo Nordisk är det enda Skandinaviska företaget. Jag blev lite förvånad över att SAP var det enda tyska företaget på listan. Men det beror antagligen på att tysk företagskultur (och politik) starkt gynnar många mindre, till pyttesmå, bolag som samarbetar. T.ex. har Volkswagen mer än 40.000 underleverantörer (som i sin tur har underleverantörer), och en hel del av dem är, vad som i Sverige skulle kallas, fåmans och enmansbolag. Så även om Volkswagens, och andra tyska bolags, totala avtryck i världen är jättestort, så speglas det inte i börsvärdet. Svensk politik är ju tvärtom, och gynnar de större bolagen, på bekostnad av mindre; och när sedan svenska bolag börjar växa sig stora på riktigt, så flyttar de trots det utomlands, eller blir uppköpta av ett utländskt jättebolag.

Utvecklingsländer är också klent representerade på listan. Bara Kina, Saudiarabien och Indien är med (jag anser inte att Taiwan är ett utvecklingsland, och Hong Kong är antingen en del av Kina, eller inte ett utveklingsland).  Det beror på samma anledning, som alltid ställer till det med globalfonder och utvecklingslandsfonder: att listan går efter börsvärde, och utvecklingsländer har ofta ingen offentlig börs, och även där det finns en börs, är ofta de största bolagen privatägda, eller så ägs stora verksamheter i landet av utländska bolag. Det ger en väldigt felaktig riskspridning, för någon som vill investera i den totala globala ekonomin, i proportion efter hur den verklig ser ut. Länder, och branscher, finns nästan alltid representerade i fonder, efter hur börsifierade/värdepapperiserade de är, och inte efter hur viktig del de spelar i den globala ekonomin.

Deras lista ger också en fingervisning om vilka bolag, som man kan finna i en typisk globalfond. Även om en hel del av bolagen saknas i de fonder vi kan köpa i Sverige, t.ex. för att de filtreras bort av "etiska" anledningar av fonden (t.ex. tobak, vapen, barnarbete (men nästan aldrig slavarbete! för då skulle de flesta USA-baserade bolag bli bortfiltrerade)), eller för det, för fonden, är praktiskt svårt att äga aktier i bolaget, därför att dess land, eller själva bolaget, är på en svart lista från Sverige, EU eller något annat land eller samarbetsorganisation.