Visar inlägg med etikett avkastningsskatt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett avkastningsskatt. Visa alla inlägg

2022-04-03

Undersöker Amcor PLC

Jag har börjat titta på Amcor PLC, som en möjlig investering. Det blev lite mer komplicerat än vad jag först trodde.

Amcor är ett stort internationellt förpackningsföretag.

Amcor är ett företag som grundades i Australien 1926, men sedan flyttades företaget till Jersey 2019. Amcor har stor del av sin verksamhet på Amerikanska kontinenten, speciellt i USA. De har sitt huvudkontor i Schweiz. Jag är inte helt säker på om Jersey fortfarande är skattemässig och juridisk hemvist, efter att huvudkontoret flyttades till Schweiz, det framgår inte av deras hemsida.

Aktien har ISIN JE00BJ1F3079, där JE är landskod för Jersey.

Speciellt före millennieskiftet, så har det varit populärt att flytta internationella bolag till Schweiz eller Jersey (som internationellt representeras av UK). Detta av både skatteskäl, och för att dessa länder hade fördelaktliga avtal med de flesta andra ländet, vilket underlättade för internationell verksamhet. Sedan millennieskiftet har skattefördelarna minskat med att flytta till Jersey och Schweiz, och resten av länderna i världen blivit bättre på att sluta olika avtal med varandra. Dock ligger Australien lite efter, på de flesta fronter.

Aktien, som går att köpa på Avanza, handlas på NYSE.

Skatt på utdelningar?

Amcor PLC, som internationellt bolag, har helt flyttat från Australien, så det blir ingen beskattning på utdelningar därifrån.

Jersey har 0% skatt på utdelningar. Det är antagligen denna utländska beskattning som gäller.

Schweiz beskattar utdelningar med 35% (men har många avdragsmöjligheter), men har avtal med både EU/Sverige och USA om att utbetalningar till dessa områden, bara skall beskattas, från Schweiziskt håll, med 15%. Jag vet inte hur detta funkar med Schweiz, i praktiken, och om man beskattas direkt vid utbetalningstillfället med 15%, eller om man beskattas 35% och sedan behöver ansöka om att få tillbaka det som man betalat för mycket.

USA har som högst 40% utdelningsskatt, när inte utdelningar beskattas med samma %-sats som en lön skulle beskattas, vilket kan bli mer än 40%, beroende på vilken stat det gäller. USA har superkrångliga skatteregler, och kan enligt dessa, ge sig på de som får utdelningar därifrån, så att de får betala skyhöga skatter. USA är speciellt, i och med att det enda landet, som tycker att det har rätt ge sig på och beskatta utländska medborgare, och företag, som om de vore USA medborgare, eller befinner sig i USA. I praktiken så händer detta ytterst sällan (då mest för att straffa personer, företag, eller länder, som USAs regering inte gillar). Men i praktiken, så följer USA oftast inte sina egna regler, utan kräver, generellt, 30% skatt för utdelningar till medborgare i länder som inte har skatteavtal med USA, eller 15% för medborgare i länder som har skatteavtal med USA.

För oss småsparare, som enbart är svenska medborgare, och inte är med på några terroristlistor eller liknande, eller äger aktier i ett cannabis-bolag (vilket, i skrivande stund, är olagligt, på federal nivå, även om senaten röstat ja för att legalisera), eller får utdelningar från ett bolag som USA inte gillar, så är utländsk beskattning på utdelningar från USA-företag superenkel. Den är på högst 15% och man behöver inte krångla med att kräva tillbaka några pengar, däremot kan man beskattas högre än om man bodde i USA, om beskattningen där vore under 15%. Utdelningar från Puerto Rico, som ju är en del av USA, beskattas med bara 10%. Detta som en del av ett kompensationspaket, för att USAs lagar hindrar Puerto Rico från att göra vissa saker, som att t.ex. tanka, lasta och lossa gods från båtar som anländer från utanför USA, eller ta emot utländska turister, som anländer via båt, direkt från utlandet.

Skatterådgivning är Big Business i USA, och rådgivnings- och revisionsfirmor betalar väldigt mycket i bidrag till Amerikanska politiker och partier. Detta påstås ofta vara huvudanledningen till att skatteregler, och skattedeklaration, i USA, är mycket krångligare än i något annat land.

Amcor, Ryssland och Ukraina

Amcor har tre produktionsanläggningar i Ryssland och en i Ukraina.

Rysslandsavdelningarna stod 2021 för en produktion som motsvarade 2-3% av Amcors totala, internationella, försäljning. Hur mycket av vinsten detta blir, har de inte avslöjat, men det är gissningsvis mer än 3%, då lönekostnader i Ryssland är låga, och då Ryska regleringar kring utsläpp, arbetsförhållanden, och liknande, är slappa, om man inte slipper följa dem alls, genom att muta rätt makthavare.

Amcor kommer att avsluta export från Ryssland. Som deras pressmeddelanden är formulerade, så verkar det gälla all export, även till länder som inte blockerat import från Ryssland.

Hur stor påverkan den avbrutna verksamheten i Ukraina, kommer att leda till för Amcor, har de inte gått ut med. De kommer att betala åtminstone 1 million USD som humantärt stöd till Ukraina, vilket, till viss del, kommer gå direkt till Ukrainska anställda och deras familjer. Kan tänka mig att detta kommer att leda till en del bestraffningar, från ryskt håll, mot bolaget.

Länkar





2021-09-19

Bombmatta med ETFer

För några år sedan, så var “utdelningsbombmattor”, något som var inne att skriva om på investerarbloggar.

Jag upptäckte att jag i min värdepappersportfölj, av en ren slump, nästan skapat en “utdelningsbombmatta” med ETFer. Den behöver bara lite mer medvetna kompletteringar, för få en jämnare utdelningsfördelning.

Fördelen med en bombmatta av ETFer, för en svensk, är att, så länge som man håller sig till svenska och Irländska ETFer, så kan man ha den på en ISK, utan att förlora något, eller behöva tänka, på utländsk skatt.

Jag har tidigare skrivit ett blogg-inlägg om ETFer, som jag har kollat på och blivit intresserad av, med en sammanställning i form av ett Google Kalkylark. Det kalkylarket innehåller lite djupare information om fonderna som ingår i min ETF-bombmatta.

Innehåll

Utdelningsdatum

Jag har inte använt ETFernas officiella utdelningsdatum, när jag sammanställt min bombmatta. Istället har jag baserat det på när pengarna brukar dyka upp på Avanza, med fördröjningar på några dagar, eller över en vecka, eller två, om internationella bankhelgdagar krockar med varandra.

Urvalsprincip

 Jag har valt ETFer som finns i Avanzas utbud, baserat på:

  • Utdelning. Baserad på 2020-21, som har varit väldigt annorlunda, pga Corona. Utdelningar har varit lägre än normalt, och framtida risker är fortsatt stora. Men de ETFer som jag valt, har gett minst 1% utdelning per pestår, och borde fortsätta ge utdelningar, utan uppehåll, med höjningar över inflationstakt på ett par års sikt.
  • Kursutveckling. ETFerna som jag valt, kommer troligtvis öka i värde snabbare än inflationen, över kommande konjunkturcykler.
  • Beskattning på Irland eller i Sverige. Det gör att man kan ha ETFen på ett investeringssparkonto, utan att något försvinner i utländsk skatt, eller att man får något annat skattetrassel. [ Jag misstänker att många Irländska ETFer, förvaltade av Irländska dotterbolag, avsedda för den Europeiska marknaden, helt enkelt är matarfonder till, mer eller mindre, identiska fonder i moderbolagen på andra marknader. Men jag har inte hittat något som bekräftar mina misstankar. ]
  • Låga avgifter, låga administrationskostnader (om t.ex. en fond viktas om för mycket och för ofta, så leder det till högre kostnader i form av courtage och liknande).
  • Riskspridning, med hjälp av breda indexfonder.
  • Förvaltarens beteende på bolagsstämmor och i styrelser. När man köper en fond, så ger man förvaltaren makt att vara med och bestämma i bolagen som ingår i portföljen. Några ETFer som jag kollat upp, har fallit bort ur mitt urval, eftersom förvaltarbolagen gjort för mycket saker som jag tycker är oetiskt, när de varit med och styrt bolag i sina portföljer.
  • Förvaltaren och fondens storlek. När det gäller fondförvaltning av indexfonder, så har storleken stor betydelse. Större indexfonder är lättare att förvalta effektivt; fondbolag med flera liknande fonder, kan dela resurser mellan dessa, och också undvika en del kostnader genom att handla värdepapper internt mellan dem. Det leder till billigare indexfonder och bättre följsamhet mot indexet de är baserade på.

Vad jag inte brytt mig om (så mycket):

  • Standardavvikelse, SSRI-risk och liknande mått på kurssvängningar. Jag hoppas på att hålla på mina ETFer länge, och under tiden kontinuerligt plocka in utdelningar, som kan investeras i annat. Så länge den långsiktiga kurstrenden, och utdelningstrenden, går uppåt, så ger kortsiktigare svängningar (SSRI mäter “bara” 5 år), bara ytterligare möjlighet att tjäna lite mer pengar, genom att köpa när det är billigt, och sälja när det är dyrt. Dessutom har Coronan gjort 2020-2021 abnormt svängigt, så de nuvarande svängningsmåtten, säger antagligen inte så mycket om framtiden, som de gjort historiskt.

Komponenter

Vanguard

Vanguards aktiefonder hos Avanza

Vanguards utdelande, Irländska, aktiefonder på JustETF

Stort urval bra (på många sätt bäst) ETFer, med samma utdelningsdagar. Välj en blandning som passar dig.

När du väljer Vanguard fond, se till att du väljer en som ger utdelning (ej Acc, eller Accumulated i namnet), och förvaltas av Vanguards dotterbolag på Irland. Vanguards svenska hemsida (på engelska?!)

Vanguard har två typer av utdelande fonder. De som ger utdelning varje månad, och som investerar i räntepapper. Samt de som investerar i aktier, oftast indexbaserade portföljer, och ger utdelning i slutet av mars, juni, september och december.

Vilket gör att utdelningarna trillar in hos mig i början av januari, april, juli och oktober.

Den Vanguard-ETF, som jag äger, som hittills gett mest i utdelning under 2021, är Vanguard Germany.

Vanguard är världens största förvaltare av konventionella fonder, och näst störst på ETFer (efter BlackRock). Vanguard är medlemsägt (institutionella placerare dominerar), av de som placerar i deras fonder. De har låga avgifter och extremt effektiv förvaltning. Deras engagemang på bolagsstämmor är ibland väldigt åt högerhållet politiskt, med svenska mått mätt, men ganska vänster, sett ur USA-perspektiv. De är inte den bästa förvaltaren ur ESG perspektiv, men definitivt inte ett totalt monster (vilket tyvärr många andra fondförvaltare är).

Xact Norden Högutdelande

Nordenfond (sverigedominerad, började som en sverigefond), ESG

ISIN: SE0009778954 Officiellt namn:  XACT Nordic High Dividend Low Volatility (UCITS ETF) 

Alternativ sida hos Xact, den tidigare förvaltaren.

Underliggande index: Handelsbanken Nordic High Dividend Low Volatility Criteria Index (SEK)

Sida hos Avanza

Utdelning för 2021: 4×1,34 kr/andel

Fonden förvaltas av Handelsbanken fonder. Handelsbankensfären (numera med Lundbergfamiljen som dominerande ägarsfär) har stor makt över de flesta större svenska bolag, och är väldigt aktiva “ägare” i “sina” bolag.

Utdelning i maj och september är inskriven i fondbestämmelserna. Har också utdelningar i mars och oktober. Har som målsättning att dela ut 4,5% av fondens värde vid föregående årsskifte, under året.

Utdelningsdag brukar hamna runt mitten på månaden.

Utdelningar kommer oftast in på Avanza redan på kvällen, eller dagen efter, fondens utdelningsdag.

Handelsbanken är dåliga på att själva kommunicera hur stora utdelningar blir, och när X-dag och utdelningsdag inträffar. Men bloggosfären håller koll på dem (genom att skriva eller ringa till dem), så de uppgifterna brukar ändå vara lätta att googla fram.

Xact Sverige

Sverigefond, ESG

ISIN: SE0001056045 Officiellt namn:  XACT Sverige (Criteria) (UCITS ETF) 

Alternativ sida hos Xact, den tidigare förvaltaren.

Underliggande index: SIX Sweden ESG Selection Index GI

Sida hos Avanza

Senaste utdelning 20,70 kr/andel.

Fonden förvaltas av Handelsbanken fonder. Se Xact Norden Högutdelande.

En utdelning strax efter mitten på juni. Har som målsättning att dela ut 4% av fondens värde vid föregående årsskifte.

Utdelning kommer oftast in på Avanza redan på kvällen, eller dagen efter, fondens utdelningsdag.

Dåliga på att själva kommunicera hur stora utdelningar blir, och när X-dag och utdelningsdag inträffar. Tyvärr håller bloggosfären inte lika bra koll på dem som för Xact Norden Högutdelande, så uppgifterna kan vara trassliga att hitta.

USB S&P Dividend Aristocrats ESG

ISIN: IE00BMP3HG27

Officiellt namn: UBS ETF (IE) S&P Dividend Aristocrats ESG UCITS ETF (USD) A-dis

Underliggande index: S&P Developed ESG Dividend Aristocrats Total Return Net

Sida hos Avanza

Sida hos JustEtf

Två utdelningar i början på februari och augusti.

Utdelning 2021: 2×0,19 USD (3,5%, 2021-09-19)

Fonden förvaltas av ett Irländskt dotterbolag till Schweiziska USB. USB är en bank och en av världens största förmögenhetsförvaltare.

Fonden är en etisk fond (ESG = Environmental, Social and Governance). Den har dock ett ganska lättsamt förhållande till den etiska aspekten. Men, inte desto mindre, så låter de bli att investera i de allra mest skurkaktiga bolagen, och röstar något miljövänligare och mer jämställdhetsfrämjande, än majoriteten av andra internationella fondförvaltare.

S&P har gjort en video om hur ESG-filtrering påverkar deras “Dividend Aristrocrats”-index.

SPDR S&P Global Dividend Aristocrats

Globalfond ISIN: IE00B9CQXS71 Officiellt namn: SPDR® S&P® Global Dividend Aristocrats UCITS ETF (Dist)

Underliggande index: S&P Global Dividend Aristocrats Quality Income Index

Sida hos Avanza

Sida hos JustEtf

Utdelning efter mitten av februari, maj, augusti och november.

Sista 12 månadernas utdelning: 4,57 USD (1,0%, 2021-09-19)

Förvaltad av State Streets dotterbolag i Irland.

State Street är ett av världens största förmögenhetsförvaltare. De är mest kända för att ha skapat den första moderna ETFen 1989: SPDR, baserad på S&P 500. SPDR är inte så lätt att investera i från Sverige (fondstrukturen bryter mot EU-regler), men State Street Irland har också en S&P 500 ETF anpassad för EU.

IShares Core Euro STOXX 50 UCITS

Europafond ISIN: IE0008471009
Officiellt namn: iShares Core EURO STOXX 50 UCITS ETF EUR (Dist)

Underliggande index: EURO STOXX 50

Sida hos Avanza

Sida hos JustEtf

Jag har inte själv ännu köpt några andelar i denna ETF, men den fanns med på min lista över intressanta ETFer. Eftersom utdelningsdagar passar perfekt för att fylla ut luckorna i min ETF-bombmatta, så tänker jag köpa, så fort som fonden känns någorlunda prisvärd. Aktierna i STOXX 50, handlas just nu till väldigt höga värderingar.

Utdelningsdagar i slutet av februari, maj, augusti och november. Eftersom jag inte ännu ägt denna fond, så vet jag ännu inte säkert hur långa fördröjningarna blir, innan pengar trillar in på Avanza. Men de rasslar antagligen in i början på efterkommande månader.

Sista 12 månadernas utdelning 0,8401€/andel (2,0%, 2021-09-19)

Förvaltas av BlackRocks dotterbolag på Irland. BlackRock är den kapitalförvaltare som är störst i världen på ETFer.

iShares Core, är ett varumärke för de av BlackRocks fonder, som de hårdsatsar på ska bli megastora fonder, och nå megastora stordriftsfördelar med. De har därför låga avgifter, för att locka många investerare. Låga avgifter ⇢ Fler investerare → Större fondvolym och handel → Stordriftfördelar → Sänkta avgifter → Fler investerare ↺ ⇢⇢⇢Världsherravälde?

2021-07-02

Min utdelningskalender

Från 2021, så har jag börjat lägga mina utdelningskalendrar för varje år på Google Sheets.
Vilket har fördelen att de går lätt att dela med sig till andra. 

Jag kommer tyvärr bara kunna dela med mig ett år i efterhand. Det visade att en bugg i Google Sheets, gör att varje gång någon annan besöker en av mina kalkylark, så förlorar jag skrivrättigheter för det dokumentet i Android-appen, och måste gå till Google Sheets hemsida, och ge tillbaka mig själv skrivrättighet.

Jag delar länkarna här och hoppas kanske andra kan hitta nya investeringsmöjligheter genom dem, även om de kanske är lite röriga (kolla att månaden hör till rätt år, jag har kopierat över tidigare månader till det nya året), och antagligen innehåller en del fel (kolla alltid alla uppgifter mot flera källor, innan en investering!).

Den viktigaste Brask-lappen, är att jag kanske inte betalar samma skatt på utdelningarna, som ni kanske får göra, om ni äger samma aktie. Dels beror det på att i många länder, så betalar man olika utdelningsskatt, beroende på hur länge man ägt aktien, och ibland på hur många aktier man äger. Dels beror det på om man förvarar aktien i en depå, investeringssparkonto, eller kapitalfond (och vilken bank fonden förvaltas av, Avanza i mitt fall, eftersom det, formellt sett, är banken som är ägare till värdepapperna i en fond). I väldigt sällsynta fall, så har jag också tidigare skickat in papper till respektive lands skattemyndighet, så att jag får avdrag, men det är många år sedan som jag tyckte att det var värt allt trassel senast; i skrivande stund, så har jag inga sådana avdrag.

För utdelningar som redan kommit in, så använder jag mestadels Avanzas uppgifter. Utom i de fall när de anger utdelning per aktie, i en annan valuta, än vad det utdelande företaget delar ut i (jag vet inte varför de gör så, det är så förvirrande). Jag listar också utdelningar under den månad/datum, som jag verkligen fått dem, och kan använda dem, och inte under det datum som Avanza påstår att jag fått dem. För utlandsregistrerade företag, så är det ganska ofta man får utdelningar 1-4 bankdagar senare, än det datum som visas i Avanzas transaktionslistor efteråt, och det transaktionsdatum, som Avanza anger, är alltid 2-3 bankdagar efter att det utländska företaget självt anger att det betalat sin utdelning (så den totala fördröjningen, på Avanza, för utländska utdelningar, ligger på 2-7 bankdagar, fast den har blivit ännu längre, för mig, ett par gånger då Avanza haft datortrassel). Fördröjningen på Avanza, är nästan alltid densamma, för alla utdelningar från samma företag, så den är iaf ganska förutsägbar, om man ägt aktien ett tag. Tänk på att olika länder, har olika bankdagar, minimum är dock de svenska bankhelger (verkar som inte Avanza behandlar utdelningar alls, annat än på svenska bankdagar).

För utdelningar som inte kommit in, så använder jag Avanzas, eller det utdelande företagets, uppgifter om utdelningsdatum och kurs, korrigerat med fördröjningar som brukat ske för mig tidigare. Egentligen borde jag alltid kolla alla uppgifter direkt mot det utdelande företaget, men jag är lat, så oftast så gör jag det bara när jag vet att Avanza anger utdelningskursen i fel valuta, eller när Avanzas utdelningskurs verkar uppenbart fel, eller om jag råkar läsa om utdelningen i någon av företagets kommunikationer.
När jag räknar om kommande utdelningar i svenska kronor, så använder mina kalkylark växelkurser, som kommer automatiskt från Google (Google Sheet-funktionen GOOGLEFINANCE).