2024-04-18

Vad är Android’s Private Compute Services? Varför funkar inte svenskspråkigt Android lika bra längre?

Vad händer?


Nyligen har min Pixel 7-telefon börjat vilja ha uppdateringar för något som kallas Android’s Private Computer Services

Vad detta paket gör, enligt Google, är att hindra "closed source"-appar från att komma åt privat information insamlad av Googles AI på min telefon. Google ljuger lite när de skriver "closed source", eftersom en del av deras egna closed source-appar fortfarande får direkt tillgång till denna data. Men tanken är väl god.

Android System Intelligence

Android System Intelligence är den systemkomponent vars insamlade data Android’s Private Compute Services försöker skydda/filtrera från andra appar och komponenter:

Det Android System Intelligence mest håller på med, är text-igenkänning och text-analys. Google analyserar, och sparar data om, all text på din Pixel-telefon och i de flesta andra Android-telefoner.

Behöver jag något av detta?

Om de kommer med systemet i din telefon, så bör du inte välja bort Android System Intelligence och Android’s Private Compute Services. De är nu för integrerade i systemet, så att även om det (än så länge?) går att blockera dem (från uppdateringar iaf), så skapas det säkerhetsrisker om man gör det.

Kort svar: Nej, än så länge ställer Android System Intelligence bara till det för mig

Än så länge funkar inte AI-tjänsterna bra nog för oss som mest använder svenska. Så än så länge är Android System Intelligence lika nödvändigt för mig som en finne i rövhålet.

Sedan Pixel 7 fick AI-uppdateringen, så har jag råkat ut för massor med otrevligheter, och telefonen har blivit långsammare och till och helt frusit för mig några sekunder då och då, medan den "tänker" (analyserar vad jag skriver, eller text på skärmen).

Det värsta, som jag råkat ut för hittills, är att Googles meddelande-app (för SMS och liknande) numera använder ett "smart" AI-spamfilter. Detta spamfilter har blockerat, bokstavligen, livsviktiga meddelanden från mitt apotek från att nå mig. Jag behöver mina mediciner för att leva, och apoteket skickar tillbaka dem, till leverantören, om jag inte hämtar ut dem i tid, och får jag inte de nya medicinerna innan de gamla tar slut, så är det illa, de finns inte att hämta ut akut på sjukhus eller apotek.

Stäng av spam-filtret i Google Meddelande! Annars riskerar du att viktiga meddelanden inte kommer fram. 

Det finns antagligen flera AI-funktioner, i andra appar, som man bör stänga av, eftersom de än så länge fungerar för dåligt med svenska. Men att stänga av alla AI-funktioner i systemet (så att inga appar kan använda dem), är tyvärr inte ett fungerande alternativ, det leder redan till en uppsjö problem, och allteftersom fler appar utgår från att Android System Intelligence finns på telefonen, desto mer problem leder det till att stänga av, eller ta bort, AI-komponenten.

Långt svar: Ja, AI:n behöver lära sig svenska och AI kommer (förhoppningsvis) göra telefonen bättre, någon gång i framtiden

Anledningen att Android System Intelligence är så katastrofalt kass, är att den hela tiden missförstår svenska, och att apparna, som använder AI-komponenten, är beskäftiga och gör fel, eftersom de utgår från att AI:n fungerar felfritt.

Medan du använder androidtelefonen, så lär sig AI:n svenska bättre. Detta kommer förhoppningsvis leda till en mer användbar, och mer lättanvänd, telefon i framtiden. När du använder engelska på telefonen, så märker du redan en del av fördelarna som också skulle kunna komma till del för oss svenska användare. Men risken finns ju också, att vi svenska användare, långt in i framtiden, kommer fortsätta få påbrackat oss nya AI-baserade funktioner, innan de funkar i något annat än engelska.

Det tog flera år för Googles AI att lära sig nog med engelska för att inte längre vara en finne i röven, och eftersom antalet användare som använder svenska är några miljoner gånger färre, än de som använder engelska, så kommer det antagligen ta ännu fler år innan vi, svenska användare, märker några fördelar av AI:n. Men enda sättet för Google att lära upp AI:n och få saker att funka, är att tvinga oss att använda den innan den fungerar. Just nu är de svenska AI-tjänsterna lika bra, som att få hjälp med något av en treåring, alltså inte alls, men liksom ett barn, så kommer AI:n växa upp och bli bättre och bättre på det den gör. Förhoppningsvis så kommer Google se till att AI:n växer upp till ett välartat "barn", men risken finns ju också att Google vill att AI:n lär sig göra saker vi inte vill att den gör.

Tyvärr är ju också engelska ett otroligt neddummat och korkat språk, och risken finns ju att Googles AI kommer att lära sig en massa dåliga ovanor, eftersom engelska prioriteras och har störst dataunderlag. Som tur är (i detta sammanhang), så liknar ju svenskan engelskan ganska mycket, så vi kommer få färre problem med engelsk-idiotier än många andra språk. [ Svenska språket blev framförallt neddummat när de talare av hansa-tyska, som bebodde Stockholm och en del andra svenska städer (högst 5% av Stockholmarna förstod svenska på den tiden), blev tvingade att lära sig svenska när Gustav Vasa lagstiftade att alla legala kontrakt och andra handlingar, skulle skrivas på svenska och att all kommunikation med, och inom, hovet, domstolar, kyrkan och andra myndigheter skulle ske på svenska. De hansa-tyskar som inte lyckades lära sig svenska tillräckligt bra för att bedriva verksamhet i Sverige, massutvandrade inom några år från Sverige (omkring 6.000 icke-svensktalare utvandrade, kanske så mycket som en tiondel av Sveriges dåvarande befolkning), och efter några mellanlandningar i andra europeiska länder, så hamnade de flesta så småningom i England, där de lyckades ytterligare dumma ner, det redan vid den tiden väldigt neddummade, engelska språket (engelskan var, just då, ett modersmål för en majoritet använare, men var ett språk med ursprung som handelsspråk, ett språk som mest använts av sådana som inte har det som modersmål), ännu mer än de hansa-tyskar som stannade kvar i Sverige, dummade ner svenskan. Hansa-tyska var ett förfärligt språk, vilket också är fallet för andra handels-språk (pidgin-språk), och språk som utvecklats från handelsspråk, med undantaget höglatin. De flesta användare av handelsspråk, brukar bara lära sig det "bra nog" för användningen i deras yrke, dvs ganska dåligt, vilket sedan påverkar språket och gör det dummare och dummare för varje ny generation användare som lär sig det, anledningen att detta inte hände med höglatin, var att det också var ett prestigespråk, ett språk som under hela dess användning, ansågs väldigt fint att vara väldigt duktig på. ]

Finns det verkligen hopp för den svenska framtiden? 

Om man skall gå efter hur dåligt svenska fortfarande funkar för allt annat, i datorsammanhang, så nej.

Rättstavningsfunktioner för svenska på Android och för andra operativsystem och program, fungerar ju egentligen fortfarande inte. Rättstavning för svenska har funnits i Android i minst 20 år, och för Microsoft Word i 45+ år, och varken Google eller Microsoft har lagt ner tillräckligt mycket jobb för att få svensk rättstavning att fungera någorlunda. Grammatikrättning för svenska har funnits i Microsoft Word i 30+ år, och rättar fortfarande mer fel än rätt. 

För Microsoft Windows 95 och Windows 98 fanns det (men inte för senare versioner av MS Windows), textredigerare, ordbehandlingsprogram och en plugin till Microsoft Word, som gav korrekt rättstavning och grammatikkontroll, för svenska. Men dessa var otroligt dyra att köpa, och varken programmen eller plugin:en funkade att använda ihop med andra språk (plugin:en för MS Word, stängde av rättstavning för andra språk, och man var tvungen att avinstallera den när man ville använda MS Word med rättstavning&grammatikkontroll för andra språk).

Helt korrekt stöd för (nu föråldrade) svenska dokument- och kontors-standarder, har bara funnits för PET-datorer fr.o.m. 1978 (ett antal kontorsprogram skrivna av en svensk amatörprogrammerare och datorentusiast) och var anledningen att PET-datorer fortfarande användes på många svenska kontor, ända till slutet på 1990-talet. Svenska användare tog fram dokumentmallar till Wordperfect, som någorlunda följde svenska standarder, under 1990-talet. Men ingen har lyckats ta fram ens i närheten av svenska korrekta dokumentmallar till något annat ordbehandlingsprogram, eftersom det inte finns stöd för allt som behövs i själva ordbehandlingsprogrammen. Nyare svenska kontorstandarder har anpassat sig så de funkar bättre med de programvaror som finns, men mig veterligen, så finns det inte längre, trots det, några helt korrekta dokumentmallar till någon programvara (förutom ett litet fåtal i LaTeX).

Svenska är nog även i framtiden, ett för litet språk för att några mjukvarutillverkare skall bry sig om att få det att fungera perfekt. Samma sak för svenska traditioner och svensk typsättning. Snarare blir det väl så, som det redan sker, att användare anpassar sig själva, det svenska språket, och svenska traditioner, så att de funkar med den IT-miljö som finns färdig (antagligen kommer ingen orka skapa ett helsvenskt programpaket, på det sätt som gjordes 1978 för PET-datorerna). Redan nu talar yngre svenskar Microsoft Word- och smarttelefon-svenska, snarare än vad som ansågs vara korrekt svenska ännu på 1980-talet.

2024-01-26

Viceroy skriver om SCA, men för sent att reagera

Viceroy Research tjänar främst pengar på att gräva ner sig i offentlig information om publika aktiebolag, hitta något som ett bolag försöker dölja, och sedan publicera ... Fast då  har Viceroy redan blankat aktier i bolaget innan de publicerar informationen.

Nu har de skrivit om att SCA "övervärderar" sina skogstillgångar och aktierna (SCA A och SCA B på Avanza) dök 9% på Stockholmsbörsen.

Det verkar inte som om det Viceroy Research skriver om är några okända nyheter. SCA blev hårt kritiserade, 2019, när de ändrade metoden för hur de värderar sin skog, och andra tillgångar. Antagligen är det som Viceroy skriver om redan känt av mer insatta svenska investerare i bolaget, men kanske mindre känt i utlandet.

Antagligen kommer SCA:s aktier fortsätta att kraftigt falla nedåt idag (jag skriver detta på morgonen, dagen efter Viceroys meddelande), men det är redan för sent att sälja för mer långsiktiga investerare.

Jag köpte aktier i SCA på 90- och 00-talet, när de fortfarande var ett fantastiskt forskningsbolag, med en imponerande forskningschef (hon var bättre på att svara på frågor, om allt, inte bara forskning, än vad SCA:s PR-folk och styrelse var, så, så småningom så slutade journalister och andra att fråga de andra om något på pressmöten, eftersom det endå bara var hon som kunde svara på mer komplicerade frågor, utan att be om att få återkomma eller svara med tomt babbel), och dessutom bestod SCA då av två delar som balanserade upp olika svängningar i ekonomin, så att bolaget alltid gick bra, vad som än hände. Men sedan dess så har forskningschefen pensionerat sig (tror hon driver ett hunddagis), och SCA splittrades upp i två bolag: SCA och Essity, med den vanliga motiveringen att tydliggöra värden i de två delarna (dvs göra det bolaget mindre komplicerat för lata personer i styrelsen). SCA äger skog och pappersbruk och Essity säljer konsumentprodukter, jag är inte säker på hur mycket av produkterna Essity själva producerar och hur mycket som ligger på underleverantörer. Iaf är varken SCA eller Essity ett teknologiskt spjutspetsföretag längre, och Essity har blivit ett uppköpsföretag, som köper upp bolag, varumärken och teknologi, utan att utveckla något själva.

Jag äger fortfarande lite aktier i både SCA och Essity, men inte lika mycket som förr, och det är inget ägande som gör mig stolt, eller ger mig glädje, längre.

2024-01-20

Funderingar om Mölnlycke/Investor

Mölnlyckes ökande vinster verkar drivas av att kriget i Ukraina förvärrats sedan 2022. Jag har inte räknat på riktigt (det har jag inte tillräckligt dataunderlag för), men rapporterade vinster i Mölnycke verkar följa hur många Ukrainare som rapporterats skadade i Ukraina-kriget under perioden före rapporteringen. Jag har inga uppgifter om hur mycket detta beror på leveranser direkt till Ukraina, eller på ökande krisberedskap/-medvetenhet utanför Ukraina.

Mölnlycke vinner säkert också på höjningen av försvarsberedskapen inom de Nordiska länder. Jag gjorde lumpen som byråkrat, strax efter Berlinmurens fall, och redan då var de svenska beredskapslagren alldeles för tomma för att klara även en pytteliten väpnad konflikt. Under min värnplikt, så var jag med och tömde beredskapslagren ytterligare (vi rensade ut enorma mängder med materiel med utgånget datum, och även mycket materiel som var långt ifrån utgångsdatum lades ut till försäljning), och den utvecklingen verkar ha accelerat under de decennier som följde, för att inte vända förrän i slutet på 2022.

En del sjukvårdsmateriel i beredskapslager har ganska kort hållbarhet. Ett strålsteriliserat tryckförband i bomull håller sig visserligen fräscht i över 40 år, men mycket annan sjukvårdsmateriel går inte att sterilisera med radioaktiv strålning, eller är gjorda i material med betydligt kortare hållbarhet [ammunition och bomber har kortare hållbarhet än sjukvårdsmateriel: det finns en stark korrelation mellan när USA väljer att ge sig in i en militär konflikt, och när utgångsdatumet för den ammunition och bomber de sedan använder i den börjar närma sig utgångsdatum]. Så, ifall den ökade mängden materiel som finns i beredskapslager permanentas, så kommer Mölnlycke behöva fortsätta producera för att bibehålla beredskapslagrens nivåer. Så länge politikerna är nervösa för krig, även om Ukraina-kriget blir mindre blodigt, så kommer visserligen vinstnivåer och efterfrågan från militär att falla efter uppbyggnaden av militär beredskapen är klar, men stanna på nivåer betydligt högre än de innan mitten av 2022.

Å andra sidan så verkar Mölnlycke ha problem med att följa tidsplanen för EU-Förordningen om medicintekniska produkter, som beslutades 2017. Så det kommer säkert påverka vinsten negativt.

99% av Mölnlycke ägs av Investor. Enligt Avanza består 10% av Investors NAV av Mölnlycke.


Jag gissar på att Investor bara gynnas stort av Mölnlycke, och kriget i Ukraina, under något år framåt, och att för Investor som helhet, så är det mycket annat som kan balansera ner utvecklingen, speciellt på längre sikt. Med den nuvarande aktiekursen för Investor, så är jag inte sugen på att öka mitt innehav.


Jag har en samlingssida för bolag som gynnas av militära upprustning, men jag lägger inte till Investor till den.


Länk till Investor på Avanza: https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5247/investor-b




2023-10-11

Hon Hai Precision Industry, mer känt som Foxconn, och lite funderingar om EM-fonder

Jag fortsätter att leta efter fonder som inte har investeringar i de allra vidrigaste bolagen och länderna.

Extra mycket otäckheter brukar det finnas i fonder som täcker utvecklingsländer (Emerging markets, EM). Tyvärr brukar de flesta utvecklingsländer inte "utvecklas" mycket när det gäller sociala reformer, mänskliga rättigheter, miljövänlighet et c. Det gick åt rätt håll under en period efter Sovjetunionens fall, men de senaste 15 åren, så har det gått snabbt utför för världen.

Jag undviker bolag som stödjer och utnyttjar missförhållanden i Kina så mycket som möjligt.

Ett sådant bolag är Foxconn, som bl. a. tillverkar det mesta åt Apple.

Foxconn


Hon Hai Precision Industry Co., Ltd., eller Foxconn, som de kallar sig internationellt, är ett Taiwan-registrerat bolag, med nästan all verksamhet i fastlands-kina (Folkrepubliken Kina).

De är kontraktstillverkare, när det gäller framförallt elektroniska produkter, åt ett stort antal västerländska företag.

Att taiwaneser och fastlandskineser inte gillar varandra, är ju välkänt. I Foxconn:s kinesiska fabriker, så är cheferna mestadels taiwaneser, som ser ner på de kineser, och de flesta övriga kinesiska folkslag (t ex. har Foxconn använt sig av uigiriska slavarbetare, som tillhandahållits av den Kinesiska regimen), som arbetar där. Vilket har lett till ett stort antal uppmärksammade skandaler.

En anledning att dessa missförhållanden uppmärksammats mer än de i andra fabriker, i Kina, är förstås att Foxconn är ett Taiwanesiskt bolag, och därför inte får lika mycket hjälp av den kinesiska regimen med att sopa otrevliga saker under mattan. Arbetsförhållanden i fabriker i Kina är generellt vidriga, och en bidragande orsak är myndigheter där hjälper till att dölja dessa, snarare än att försöka få bort dem. Men det gör ju inte det som händer i Foxconn:s fabriker bättre, även om missförhållanden i deras fabriker syns mer, än i andra kinesiska fabriker, med andra ägare.

Det har gjorts försök att bojkotta Foxconn och företag som hjälper Foxconn med att upprätthålla dessa missförhållanden, främst då Apple, men dessa bojkotter har haft mycket liten effekt. Exportförbud av mer avancerade chips till Kina, har lett till att Apple flyttat en del tillverkning till en Foxconn-ägd fabrik i Indien. Indien har också ganska hög myndighetskorruption, och även där finns stora brister när det gäller mänskliga rättigheter, men det är i alla fall betydligt bättre att arbeta i en fabrik i Indien, än i Kina. Tyvärr har många av Foxconn:s hemska taiwanesiska chefer flyttats dit, och dessa är ganska rasistiska mot Indier. De Indiska chefer de har är inte bättre, de kommer från andra regioner och sociala skikt, än de som jobbar under den. Foxconn har helt enkelt ett systematiskt problem, med chefer som ser ner på de människogrupper som jobbar under dem, var de än har sina fabriker.

Sedan 2014, så har 80% av personalen i Foxconn:s kinesiska fabriker, ersatts av robotar. Vilket naturligtvis minskat antal anställda som misshandlas just där, men ökar problemet för de tidigare anställda, som kommer från väldigt fattiga regioner i Kina, och behövde lönen för att deras familjer helt enkelt inte skulle svälta (de kan heller inte stanna kvar och söka nya industrijobb i samma region, så de inte har några av de rättigheter, som de som kommer från regionen har, och därför förlorar allt när de förlorar arbetet, utan något som helst stöd från myndigheter). Svälten i många regioner i Kina är stor, och många familjer överlever bara för att vissa medlemmar lyckats få arbete i fabriker i andra regioner och kan skicka pengar och mat till dem. Kina har haft missväxt sedan 2019, och de stora matreserver, som då fanns på papper, visade sig ha svindlats bort av olika makthavare. Så varje år sedan 2019, så dör fler människor av svält, än vad som någonsin hänt tidigare, under någon annan period i Kina (inklusive Stora svälten, 1959-61). Dessutom har den kinesiska regimen flera gånger valt att översvämma många fattiga/agrala områden i Kina (helt utan förvarning, med tiotusentals drunknade människor som följd), detta för att försöka dölja energiförsörjningsproblem, och översvämningar i områden där det syns mer. I de flesta (fattiga) delar av Kina, så överlever folk genom självhushållning, och handel mellan grannar, och mycket av deras odlingsområden, har nu spolats bort.  Det dör nu tiotals miljoner personer av svält varje år i Kina.


Dessutom har Foxconn en massa kinesiska underleverantörer, där fortfarande många arbetar under vidriga förhållanden.


EM-fonder "utan" Kina

Jag har bara hittat fonder, tillgängliga i Sverige, för ett brett index som täcker utvecklingsländer, men exkluderar Kina: MSCI Emerging Markets ex. China.


I Avanzas utbud, så finns bara en av dessa tillgänglig: Lyxor MSCI Emerging Markets Ex China UCITS ETF.

Lyxors fond är en rent syntetisk fond, dvs den äger inga riktiga aktier i några bolag. I Lyxors fall så äger fonden en enda swap baserad på indexet. Jag har inte lyckats ta reda på hur utfärdaren av swapen konstruerat den.

Jag gillar inte syntetiska indexfonder. Dels för att jag oftast vill vara med och stödja de bolag och länder, som fonderna täcker. Dels för att det lägger till den extra risken att något händer med utfärdarna av derivaten. Under perioder av finansiell oro, eller stark tillväxt, så brukar inte syntetiska indexfonder följa det underliggande indexet särskilt bra.

Problemen med MSCI Emerging Markets ex. China


MSCI Emerging Markets ex. China, innehåller runt 600 bolag, och även om Foxconn är ett av de största av dessa, så utgör det bara runt 8‰ av indexet. Vilket inte är bra, men något som jag ändå skulle kunna acceptera (med lite mer på mitt redan dåliga samvete).

Tyvärr finns det några fler bolag med starka kopplingar till Kina med i indexet. Och tyvärr finns många andra länder i indexet, där det sker många grova människorättsbrott, som t.ex. Thailand med vikten 2,8% (med utbrett slaveri inom jordbruk, fiske och matindustri, där hundratals utländska arbetare (mest filippinska) piskas till döds varje år, och lika många, av dessa, dör av svält och utmatning), och Saudiarabien med 5,8% (där t. ex. runt 80 utländska arbetare, misshandlas till döds av sina arbetsgivare varje år), och Quatar (där t. ex. minst 5.600 utländska arbetare dog under tiden infrastrukturen till Världsmästerskapen i fotboll 2022 byggdes).

Trots allt detta. Om Avanza erbjöd en riktig aktiefond, med acceptabla avgifter, för MSCI Emerging Markets ex. China, så skulle jag antagligen investera i den. Det finns helt enkelt inte några andra realistiska alternativ, om man vill investera i/vara med och stödja bolag i utvecklingsländer.

2023-09-22

Få Avanzas app och hemsida att fungera samtidigt i Android

Både Avanzas app och hemsida suger. Men på lite olika sätt. Hemsidan har betydligt färre buggar, och många brister i Avanzas användargränssnitt går att komma runt genom att använda standardfunktionerna i webbläsaren, som att ha flera tabbar öppna samtidigt, söka efter text, klippa ut text och annat, zooma in på detaljer för små att se eller trycka på.

Om Avanzas app är installerad på telefonen, så öppnas alla länkar till Avanza.se i appen. De sidor som appen inte vill visa, skickar den sedan vidare till hemsidan i webbläsaren.

Problemet är att det gör att många länkar från hemsidan öppnas i appen, trots att man fortfarande vill vara kvar på hemsidan.

Tidigare kunde man lång-trycka på alla länkar på hemsidan (motsvarar att högerklicka med en datormus) och få upp en meny så man kunde välja att öppna länken i webbläsaren. Lite bökigt, men det fungerade.

Men Avanza har ändrat på hemsidan. Så nu är många länkar inte riktiga länkar längre, och det går inte att långtrycka/högerklicka på dem längre. De vill bara öppnas i appen. De har också utvidgat appen, så att många av de sidor som finns på webbsidan, finns nu också i appen, men buggigare, ofta lite neddummade, och utan webbläsarens standardfunktioner.

Men det går att ändra så att alla länkar till avanza.se öppnas i din förvalda webbläsare istället för appen.

  1. Öppna inställningar
  2. I min min version av Android, så går man sedan till Appar/Standardappar. Finns inte dessa menyval, så använd Inställningar:s sökfunktion och sök efter "standardappar".
  3. Välj Avanza.
  4. Välj "Öppna som standard"
  5. Stäng av "Öppna länkar som stöds" med knappen som är inringad på bilden nedan. Färdigt!
Tyvärr så kommer antagligen denna inställning försvinna, varje gång som du installerar om Avanzas app, eller telefonens system, så att du får göra om den igen. 

Källa: