Visar inlägg med etikett fond. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fond. Visa alla inlägg

2023-10-11

Hon Hai Precision Industry, mer känt som Foxconn, och lite funderingar om EM-fonder

Jag fortsätter att leta efter fonder som inte har investeringar i de allra vidrigaste bolagen och länderna.

Extra mycket otäckheter brukar det finnas i fonder som täcker utvecklingsländer (Emerging markets, EM). Tyvärr brukar de flesta utvecklingsländer inte "utvecklas" mycket när det gäller sociala reformer, mänskliga rättigheter, miljövänlighet et c. Det gick åt rätt håll under en period efter Sovjetunionens fall, men de senaste 15 åren, så har det gått snabbt utför för världen.

Jag undviker bolag som stödjer och utnyttjar missförhållanden i Kina så mycket som möjligt.

Ett sådant bolag är Foxconn, som bl. a. tillverkar det mesta åt Apple.

Foxconn


Hon Hai Precision Industry Co., Ltd., eller Foxconn, som de kallar sig internationellt, är ett Taiwan-registrerat bolag, med nästan all verksamhet i fastlands-kina (Folkrepubliken Kina).

De är kontraktstillverkare, när det gäller framförallt elektroniska produkter, åt ett stort antal västerländska företag.

Att taiwaneser och fastlandskineser inte gillar varandra, är ju välkänt. I Foxconn:s kinesiska fabriker, så är cheferna mestadels taiwaneser, som ser ner på de kineser, och de flesta övriga kinesiska folkslag (t ex. har Foxconn använt sig av uigiriska slavarbetare, som tillhandahållits av den Kinesiska regimen), som arbetar där. Vilket har lett till ett stort antal uppmärksammade skandaler.

En anledning att dessa missförhållanden uppmärksammats mer än de i andra fabriker, i Kina, är förstås att Foxconn är ett Taiwanesiskt bolag, och därför inte får lika mycket hjälp av den kinesiska regimen med att sopa otrevliga saker under mattan. Arbetsförhållanden i fabriker i Kina är generellt vidriga, och en bidragande orsak är myndigheter där hjälper till att dölja dessa, snarare än att försöka få bort dem. Men det gör ju inte det som händer i Foxconn:s fabriker bättre, även om missförhållanden i deras fabriker syns mer, än i andra kinesiska fabriker, med andra ägare.

Det har gjorts försök att bojkotta Foxconn och företag som hjälper Foxconn med att upprätthålla dessa missförhållanden, främst då Apple, men dessa bojkotter har haft mycket liten effekt. Exportförbud av mer avancerade chips till Kina, har lett till att Apple flyttat en del tillverkning till en Foxconn-ägd fabrik i Indien. Indien har också ganska hög myndighetskorruption, och även där finns stora brister när det gäller mänskliga rättigheter, men det är i alla fall betydligt bättre att arbeta i en fabrik i Indien, än i Kina. Tyvärr har många av Foxconn:s hemska taiwanesiska chefer flyttats dit, och dessa är ganska rasistiska mot Indier. De Indiska chefer de har är inte bättre, de kommer från andra regioner och sociala skikt, än de som jobbar under den. Foxconn har helt enkelt ett systematiskt problem, med chefer som ser ner på de människogrupper som jobbar under dem, var de än har sina fabriker.

Sedan 2014, så har 80% av personalen i Foxconn:s kinesiska fabriker, ersatts av robotar. Vilket naturligtvis minskat antal anställda som misshandlas just där, men ökar problemet för de tidigare anställda, som kommer från väldigt fattiga regioner i Kina, och behövde lönen för att deras familjer helt enkelt inte skulle svälta (de kan heller inte stanna kvar och söka nya industrijobb i samma region, så de inte har några av de rättigheter, som de som kommer från regionen har, och därför förlorar allt när de förlorar arbetet, utan något som helst stöd från myndigheter). Svälten i många regioner i Kina är stor, och många familjer överlever bara för att vissa medlemmar lyckats få arbete i fabriker i andra regioner och kan skicka pengar och mat till dem. Kina har haft missväxt sedan 2019, och de stora matreserver, som då fanns på papper, visade sig ha svindlats bort av olika makthavare. Så varje år sedan 2019, så dör fler människor av svält, än vad som någonsin hänt tidigare, under någon annan period i Kina (inklusive Stora svälten, 1959-61). Dessutom har den kinesiska regimen flera gånger valt att översvämma många fattiga/agrala områden i Kina (helt utan förvarning, med tiotusentals drunknade människor som följd), detta för att försöka dölja energiförsörjningsproblem, och översvämningar i områden där det syns mer. I de flesta (fattiga) delar av Kina, så överlever folk genom självhushållning, och handel mellan grannar, och mycket av deras odlingsområden, har nu spolats bort.  Det dör nu tiotals miljoner personer av svält varje år i Kina.


Dessutom har Foxconn en massa kinesiska underleverantörer, där fortfarande många arbetar under vidriga förhållanden.


EM-fonder "utan" Kina

Jag har bara hittat fonder, tillgängliga i Sverige, för ett brett index som täcker utvecklingsländer, men exkluderar Kina: MSCI Emerging Markets ex. China.


I Avanzas utbud, så finns bara en av dessa tillgänglig: Lyxor MSCI Emerging Markets Ex China UCITS ETF.

Lyxors fond är en rent syntetisk fond, dvs den äger inga riktiga aktier i några bolag. I Lyxors fall så äger fonden en enda swap baserad på indexet. Jag har inte lyckats ta reda på hur utfärdaren av swapen konstruerat den.

Jag gillar inte syntetiska indexfonder. Dels för att jag oftast vill vara med och stödja de bolag och länder, som fonderna täcker. Dels för att det lägger till den extra risken att något händer med utfärdarna av derivaten. Under perioder av finansiell oro, eller stark tillväxt, så brukar inte syntetiska indexfonder följa det underliggande indexet särskilt bra.

Problemen med MSCI Emerging Markets ex. China


MSCI Emerging Markets ex. China, innehåller runt 600 bolag, och även om Foxconn är ett av de största av dessa, så utgör det bara runt 8‰ av indexet. Vilket inte är bra, men något som jag ändå skulle kunna acceptera (med lite mer på mitt redan dåliga samvete).

Tyvärr finns det några fler bolag med starka kopplingar till Kina med i indexet. Och tyvärr finns många andra länder i indexet, där det sker många grova människorättsbrott, som t.ex. Thailand med vikten 2,8% (med utbrett slaveri inom jordbruk, fiske och matindustri, där hundratals utländska arbetare (mest filippinska) piskas till döds varje år, och lika många, av dessa, dör av svält och utmatning), och Saudiarabien med 5,8% (där t. ex. runt 80 utländska arbetare, misshandlas till döds av sina arbetsgivare varje år), och Quatar (där t. ex. minst 5.600 utländska arbetare dog under tiden infrastrukturen till Världsmästerskapen i fotboll 2022 byggdes).

Trots allt detta. Om Avanza erbjöd en riktig aktiefond, med acceptabla avgifter, för MSCI Emerging Markets ex. China, så skulle jag antagligen investera i den. Det finns helt enkelt inte några andra realistiska alternativ, om man vill investera i/vara med och stödja bolag i utvecklingsländer.

2023-03-18

Makten som dina pengar och investeringar, ger till andra

Fram till 2017, så hade jag inga pengar i fonder (inklusive börshandlade sådana, ETF), eller försäkringar (inklusive kapitalförsäkringar, KF) och försökte ha så lite pengar på banken som möjligt. Iställer köpte jag värdepapper, som förvarades på depå.

Anledningen att jag gjorde så, var att det kändes omoraliskt att ge andra människor (som jag har nästan ingen kontroll över), den makt som mina pengar innebär. Jag har sedan dess övergivit mina principer, när det gäller fonder,  men jag får fortfarande lite dåligt samvete av att äga fonder.

Bankkonton


En bank lånar ut dina pengar, som du har på konton hos dem, de kan också välja att köpa värdepapper för dem, eller göra andra investeringar med dem. Som tur är, så finns det lagar och regleringar, numera främst på EU nivå, som hindrar dem från att använda dina pengar helt godtyckligt, t.ex. måste de ha en reserv av pengar, som just pengar, för att kunna täcka om någon vill ta ut dem (kapitaltäckningskrav, i enlighet med Basel III).  Men bankerna har fortfarande makt över de människor, som som tar ett banklån, från "dina" pengar. Det finns dessutom en hävstång i den makten, eftersom, baserat på hur mycket pengar sparare har hos dem, så kan de kan skapa egna, nya pengar, genom att låna ut mer pengar än vad som finns insatta hos dem, s.k. fractional reserve banking. Sedan 1994, så har inte Sverige längre ett strikt kassakrav (vilket normalt ingår i ett fractional-reserve system), så pengarna du har på ett konto, är inte strikt bundna till just dig; istället gör insättningsgarantin, att en svensk bank (för att få kalla sig just "bank" (om någon vill att du skall öppna konto hos dem, men inte kallar sig "bank", ge dem inga pengar!)) måste ha försäkringar, oftast med en tredje part, som skall täcka dina insättningar, upp till en övre beloppsgräns.

Fonder (inklusive ETF:er)


Så, pengarna på dina bankkonton ger banken makt. Men hur är det då med fonder? Fonders underliggande värdepapper ger antingen makt åt fondförvaltaren, eller fondens förvaringsinstitut (beroende på avtalet dem emellan). Det finns inga lagar, som reglerar vad den som har makten över en fond, gör med den makt fondens tillgångar skapar.  Vad fonden däremot måste göra, är att deklarera hur de avser använda denna makt, t.ex för icke-professionella investerare, i sitt Key Information Document (KID), som måste finnas enligt EU:s PRIIP-förordning (Packaged Retail Investment and Insurance-based Products).

JustETF har en ganska bra artikel, som, lite vid sidan av, tar upp hur olika förvaltare av börshandlade fonder, som följer UCITS, använder den makt du kan ge dem:

Äga aktier


Kapitalförsäkring

På ett kapitalförsäkrings-konto (KF-konto), så är det inte du som äger värdepapperen, det är försäkringsinstitutet som gör det.

Kapitalförsäkringar var inte tänkta som ett sätt att investera i aktier. Så lagstiftningen (även om den uppdaterats en del) ställer inte samma krav på försäkringsinstitutet, som för andra typer av aktieförvaring.

I stort sett, så skulle de som erbjuder aktieinvesteringar, genom kapitalförsäkringar, kunna göra hur de vill med dessa aktier, då de bara omfattas av den lagstiftning som gäller försäkringar. Utan avtal mellan dig och dem, så skulle de t.o.m. kunna sälja alla dina värdepapper, utan din tillåtelse.  Som tur är, så har (vad jag vet!) alla de som erbjuder KF-konton, väldigt tydliga och rimliga avtal. Läs alltid avtalet för ett KF-konto!

Depå, VP-konto och investeringssparkonto (ISK)


Dessa typer av förvaringsinstitut, bara förvarar värdepapper. För att, t.ex., få rösta på en bolagsstämma, med dina aktier som förvaras där, så skulle de varje gång, behöva be dig om en fullmakt för det.

Värdepapperskonton har funnits längs, sedan 1970-talet, då de sköttes av Värdepapperscentralen. Numera sköts de av Euroclear. Man öppnar dem hos din vanliga bank, som sedan överlåter förvaring (vilket enbart är en post i ett dataregister) och administration åt Euroclear. Sverige, med Stockholmsbörsen, var det första landet som hade elektroniska aktier, istället för pappersaktier.

Andra värdepappersinstitut, än Euroclear, har, numera alltid digitala, värdepappersdepåer (ibland kallade för aktiedepåer), där man kan förvara sina värdepapper.

Investeringssparkonton(ISK), kom som ett svar på att Kapitalförsäkringar, mest användes på ett sätt som det inte var tänkt.

Den stora skillnaden är att ISK beskattas annorlunda än vp-konton och vp-depåer.

Det äldsta sättet att förvara aktier, är i  en byrålåda. Det går fortfarande att begära ut aktier i pappersform, men det är ganska så meningslöst, eftersom det numera är ett krav att de finns registrerade elektroniskt någonstans, och papperslappen har mindre betydelse än det dataregistret. Om man säljer aktierna, så måste man ändå anmäla det till registret, och även om man har en ett aktiebrev, så är det, det digitala, registret som gäller. Historiskt så handlades det med aktiebrev, men när det var dags för bolagsstämmor (med påföljande eventuella utdelningar), så var man tvungen att registrera sig hos bolaget för att kunna delta i bolagsstämman, och ibland också för att få utdelning. Det fanns också aktiebrev som inte krävde registrering för att få ut utdelningar. Då hade de istället rutor, som stämplades och/eller hålgjordes, när man kom till bolaget och hämtade ut pengar. Efter ett tag tog rutorna slut, och man fick lämna in det gamla aktiebrevet mot ett nytt.