Tankar om tillverkare av jet-motorer, och JAS sårbarhet

Som alla svenskar borde vara medvetna om, så kommer jet-motorn i JAS 39 Gripen från General Motors. Det känns inte särskilt tryggt. Nu har ju Donald Trump tydligt visat att USA inte går att lita på som en militär partner, och dessutom så brukar ju USAs teknik-utveckling avstanna under isolationistiska perioder, som den t.ex. gjorde under Trumps föregående period som president. 

Ibland går USAs teknikutveckling t.o.m. bakåt, som under avregleringarna och importmurarna under President Ronald Reagan. Innan var USA ledande när det gällde regelverk för fordonssäkerhet (avreglerades nästan helt av Reagan) och fordonsutsläpp, och i kombination med skydd från utländsk konkurrens, så backade tekniken, och tillverkningsmetoderna, i amerikanska bilar bakåt c:a 15 år, och i amerikanska lastbilar c:a 30 år. Innan Ronald Reagan, så var också USA ett föregångsland gällande elsäkerhet (numera kopierar alla länder EUs regelverk) och livsmedelssäkerhet (fast det är mer att USAs regelverk inte tillåtits utvecklas, och att regelverket bara specificerar exakta tillverkningsmetoder för livsmedel, med teknik frusen i 1960-talet, och inte hur kvaliten för slutresultatet skall bli, eftersom moderna (utländska) testmetoder inte fanns när regelverket skapades). Under Ronald Reagan så slutade också USA vara den främsta tillverkaren av jetdrivna (ej överljuds) passagerarflygplan, och lämnade över den rollen till ett samarbete mellan Spanien, Frankrike och Tyskland (Airbus), och till Kanada (Bombardier), och några årtionden efter Ronald Reagan också till Brasilien (Embraer, mindre s.k. affärsjet).

Sverige verkar inte ha någon produktionsförmåga alls när det gäller jetmotor till JAS, och det verkar bara kunna göras begränsat med underhåll och reparationer här. Det finns ett lager med utbytesmotorer, men under en flerårig period av militär osäkerhet, så kommer USA kunna bestämma om vi har några JAS i luften eller inte.

Efter lite Googlande så hittade jag bara följande tillverkare av jet-motorer i världen (med tillverkning orter):

Rolls-Royce 🇬🇧🇩🇪, Safran🇫🇷, Pratt & Whitney 🇺🇸, General Electric 🇺🇸, Aviadvigatel 🇷🇺, JSC Klimov 🇷🇺, Chengdu 🇨🇳 och Shenyang 🇨🇳.

Aktier i följande jetmotortillverkare går att köpa på Avanza:

🇺🇸 RTX (ägare av Pratt and Whitney) Jag har en mycket liten post med RTX-aktien. Jag hade planerat att köpa ganska mycket RTX när aktiekursen dippade lite, men istället tokrusade aktiekursen och jag sålde en del av den ursprungliga posten när kursen började kännas omotiverat hög.

🇺🇸 GE Aerospace (Avanza har också många certifikat baserade på GE Aerospace). GE Aerospace har stora tillverkningsproblem, pga konkursade och krånglande underleverantörer, som kommer förvärras betydligt om Trumps importmurar infrias och blir långvariga. Företaget kommer antagligen fortsätta räddas av amerikanska staten (som det gjorts några gånger tidigare), men det är inte säkert att det blir så bra för aktieägare.

🇫🇷 Safran (även här många certifikat). Jag kan tänka mig köpa Safran-aktier, men då måste de bli mycket billigare, och jag tror dessutom inte en sådan investering blir lönsam inom 10 år, eftersom det tar årtionden att ta fram nya flygplansmodeller. Safran har heller inga pågående projekt för att ta fram ersättningsmotorer för konkurrenternas jet-motorer.

Övriga omnämnda företag på Avanza:

• Airbus. Hårt styrd av europeiska statliga regleringar (och med europeiska stater som storägare). Kommer antagligen aldrig tillåtas bli en jättelyckad investering för aktieägare, men å andra sidan är bolaget skyddat, och i perioder subventionerat, av statliga intressen.
  
• Bombardier A-aktie, B-aktie, preferensaktie
• Embraer (amerikanskt depåbevis)
  

Funderingar om Mölnlycke/Investor

Mölnlyckes ökande vinster verkar drivas av att kriget i Ukraina förvärrats sedan 2022. Jag har inte räknat på riktigt (det har jag inte tillräckligt dataunderlag för), men rapporterade vinster i Mölnycke verkar följa hur många Ukrainare som rapporterats skadade i Ukraina-kriget under perioden före rapporteringen. Jag har inga uppgifter om hur mycket detta beror på leveranser direkt till Ukraina, eller på ökande krisberedskap/-medvetenhet utanför Ukraina.

Mölnlycke vinner säkert också på höjningen av försvarsberedskapen inom de Nordiska länder. Jag gjorde lumpen som byråkrat, strax efter Berlinmurens fall, och redan då var de svenska beredskapslagren alldeles för tomma för att klara även en pytteliten väpnad konflikt. Under min värnplikt, så var jag med och tömde beredskapslagren ytterligare (vi rensade ut enorma mängder med materiel med utgånget datum, och även mycket materiel som var långt ifrån utgångsdatum lades ut till försäljning), och den utvecklingen verkar ha accelerat under de decennier som följde, för att inte vända förrän i slutet på 2022.

En del sjukvårdsmateriel i beredskapslager har ganska kort hållbarhet. Ett strålsteriliserat tryckförband i bomull håller sig visserligen fräscht i över 40 år, men mycket annan sjukvårdsmateriel går inte att sterilisera med radioaktiv strålning, eller är gjorda i material med betydligt kortare hållbarhet [ammunition och bomber har kortare hållbarhet än sjukvårdsmateriel: det finns en stark korrelation mellan när USA väljer att ge sig in i en militär konflikt, och när utgångsdatumet för den ammunition och bomber de sedan använder i den börjar närma sig utgångsdatum]. Så, ifall den ökade mängden materiel som finns i beredskapslager permanentas, så kommer Mölnlycke behöva fortsätta producera för att bibehålla beredskapslagrens nivåer. Så länge politikerna är nervösa för krig, även om Ukraina-kriget blir mindre blodigt, så kommer visserligen vinstnivåer och efterfrågan från militär att falla efter uppbyggnaden av militär beredskapen är klar, men stanna på nivåer betydligt högre än de innan mitten av 2022.

Å andra sidan så verkar Mölnlycke ha problem med att följa tidsplanen för EU-Förordningen om medicintekniska produkter, som beslutades 2017. Så det kommer säkert påverka vinsten negativt.

99% av Mölnlycke ägs av Investor. Enligt Avanza består 10% av Investors NAV av Mölnlycke.

Jag gissar på att Investor bara gynnas stort av Mölnlycke, och kriget i Ukraina, under något år framåt, och att för Investor som helhet, så är det mycket annat som kan balansera ner utvecklingen, speciellt på längre sikt. Med den nuvarande aktiekursen för Investor, så är jag inte sugen på att öka mitt innehav.

Jag har en samlingssida för bolag som gynnas av militära upprustning, men jag lägger inte till Investor till den.

Länk till Investor på Avanza: https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5247/investor-b

Utmärkt sida med tidslinje för EU:s sanktioner mot Ryssland sedan kriget mot Ukraina startade 2014, och lite annat relaterat

Jag behövde veta hur EU:s sanktioner mot Ryssland sett ut över tid, och trodde att jag skulle behöva googla och sammanfoga data från massor av olika källor, men det visade sig att EU har en webbsida med en tidslinje, där allt redan finns sammanfattat. Sparar mig massor med arbete, och antagligen många misstag.

Som de flesta redan borde vetat redan sedan 2014, så började Rysk-ukrainska kriget under samma år, och inte med Rysslands invasion av Ukraina 2022. Ryssland började sin mobilisering, trupprörelser, och förberedelse för sabotage, omedelbart som ett svar på Euromaidan i november 2012. När sedan den ryskvänliga presidenten Viktor Yanukovych, blev avsatt, så kunde Ryssland svara omedelbart med våld.

Fast Rysslands illegala inblandning i Ukrainas inrikespolitik, startade redan före Orangea Revolutionen under november 2004, då Ryssland inte bara aktivt stödde pro-ryska interna ukrainska rörelser, med pengar och propaganda, utan också skickade ryska lönnmördare för att skrämma och eliminera de mindre Putin-vänliga politiska ledare och journalister, som motsatte sig rysk överhöghet.

Under större delen av det inledande kriget 2014, så slogs de ryska styrkorna i Krim under falsk flagg, och låtsades att de bestod av pro-ryska ukrainare och ukraina-ryssar. Det fanns också många pro-ryska ukrainska invånare under invasionen av Krim, t.o.m. en liten majoritet i vissa städer och byar, men sett i antal stridande på den pro-ryska sidan, så var deras antal en droppe i havet, jämfört med antalet som var militär från Ryssland.

Så fort rysk militär närvaro säkert kunde konstateras, så blev svaret väldigt effektiva USA- och EU-ledda sanktioner mot Ryssland. President i USA var då Barak Obama, som redan innan invasionen hade en kylig, för att inte säga starkt fientlig, relation till Vladimir Putin. Dessa sanktioner, påbörjade 2014, gjorde att Ryssland inte hade resurser att utvidga sin invasion utanför Krimhalvön.

Dessa internationella sanktioner omintetgjorde alla fortsatta ryska planer om att kontrollera hela Ukraina, men bara fram tills att USA:s nyvalde president, Donald Trump, bland sina första initiativ under sin presidentperiod, tog flera beslut som försvagade sanktionerna. Under Trumps Putin-vänliga styre av USA, förstärktes inte bara rysk ekonomi, Ryssland kunde också mycket lättare (t.o.m. lättare än före 2014), och billigare, köpa in materiel, från utlandet, för att bygga ut sin militära kapacitet. När sedan den Putin-vänlige amerikanska presidenten Donald Trump, ersattes av en mindre Putin-vänlig president (om än inte lika fientlig som Obama), så fick Vladimir Putin bråttom att sätta sina invasionsplaner i verket, innan de nu sakta återupplivade sanktionerna, kunde få Ryssland att försvagas för mycket igen. Antagligen gjorde Putin missbedömningen att invasionen skulle vara slutförd inom 3 månader, och att internationellt stöd för Ukraina, utanför Västeuropa, skulle förbli relativt halvhjärtat. Det finns tecken på att han trodde att Rysslands invasion skulle få kraftigt folkligt och politiskt stöd i tidigare Warsawapaktsländer, men reaktionen i de flesta av dessa, blev raka motsatsen, när folk insåg att om den ryska ukrainska invasionen lyckades, så kunde deras egna länder stå på tur.

Under perioden efter Viktor Yanukovych avsättande, så hade den anti-ryska politiska rörelsen i Ukraina också vunnit mycket mark, främst genom den ökande levnadsstandard, som blev resultatet av stöd från EU, och att delar av det ukrainska rättsväsendets kunnat bekämpa delar av ukrainsk inhemsk korruption, men senare också, inte minst, genom Volodymyr Zelenskyy otroliga skicklighet som demagog, propagandist, diplomat och ukrainsk president. Som vi alla vet, så blev han Ukrainas president, genom den popularitet han vann genom att först spela Ukrainas president i en TV-komediserie.

Vid invasionen 2022, så fanns nästan inget ukrainskt pro-ryskt stöd kvar utanför Krim (men det går inte att säkert säga hur starkt det pro-ryska stödet var på Krimhalvön, propagandan från väst hävdade att det var kraftigt krympande, medan propagandan från öst hävdade att pro-ryska stödet var absolut), och de pro-ryska ukrainare som höll kvar vid sin inställning, bestod främst av pensionärer, som antingen fick statlig pension eller annat ekonomiskt stöd från Ryssland (och fick den ersatt av en lägre Ukrainsk, i samband med invasionen 2022), och/eller som fick sin information inte från Internet eller andra icke-ryska medier, utan fortfarande enbart genom pro-ryska TV-sändningar till, och också i, Ukraina [pro-ryska TV kanaler, som inte uppmanade till våld, tilläts fortfarande att drivas i Ukraina efter 2014, fram till invasionen 2022, även om det var under kraftig censur, som t. ex. att det (fortfarande) inte är tillåtet att hävda offentligt i Ukrana att det inte finns någon egentlig ukrainsk kultur eller etnicitet, bara en rysk].

Yale School of Business, rapport om bolag med pågående engagemang i Ryssland

 Jag har tidigare skrivit om börsföretag, med kopplingar till Ryssland, nu har Yale School of Management, gått igenom en massa företag och betygsatt dem, utifrån hur engagerade de fortfarande är i Ryssland:

https://www.yalerussianbusinessretreat.com/

https://som.yale.edu/story/2022/over-1000-companies-have-curtailed-operations-russia-some-remain

Om nu bara någon kunde korsköra den listan mot innehav i olika fonder, för det verkar som de värsta Rysslands-syndarna, fortfarande ägs av de flesta fonder och ETFer.

De enda av mina aktieinnehav, i bolag med fortsatta engagemang i Ryssland, som jag hittat i listan, är (med andel i min portfölj inom parantes):

• Novo Nordisk (1,6‰). Har tagit bort sidan, som Yale refererar till, från webben. Det finns inga läkemedelssanktioner mot Ryssland, och Ryssland är ett land, där många läkemedelsföretag utför studier på människor, för att testa mediciner.
• Pfizer (1,0%), stoppar nyinvesteringar, stoppar nya kliniska studier
• Novartis (2,5‰), stoppar annonsering, stoppar nyinvesteringar, stoppar nya kliniska studier
• Norsk Hydro (5,2‰). Slutför redan påskrivna kontrakt, och fortsätter köpa olja från underleverantörer, som köper från Ryssland, men som ej är utsatta för internationella sanktioner. Med andra ord, så skjuter de besluten till statlig nivå.
• Scandinavian Tobacco Group (3,8‰). Har tagit bort sidan, som Yale refererar till, från webben. Beskrivs av Yale som: "suspend most operations in Russia"
• EssilorLuxottica (1,1%). Kommer fortsätta leverera glasögon. Jag ha följt deras pressuppdateringar, men missat vad de skrev på Instagram 🤡: https://www.instagram.com/p/Ca7wn93r4BI/?utm_medium=copy_link
• Caterpillar (5,4‰). Fortsätter som vanligt enligt Yale. Jag har ett pytteinnehav, som betalt sig själv och får vara kvar, jag utgår från att USAs regering, inom sinom tid, kommer att tvinga dem att avveckla sin omfattande ryska verksamhet.
• Kraft Heinz (1,1‰). Har stoppat export och import till Ryssland, men låter bli att tala om att de fortsätter ha tillverkning där, och fortsätter sälja dessa inhemska produkter i Ryssland. De stoppar också nya investeringar i Ryssland. Jag tycker det vore fel att svälta ihjäl ryssar (medan de gärna kan få känna av en sänkt levnadsstandard, och äckligare mat), men jag gillar inte att Kraft Heinz försöker låtsas som att de inte längre gör affärer i Ryssland.

Jag kommer inte sälja aktier i läkemedelsbolag, som har verksamhet i Ryssland, så länge som denna verksamhet är enbart inriktad mot civil sjukvård .

Dessutom hittade jag några bolag, som jag har haft funderingar på att investera i, som fortfarande har pågående engagemang i Ryssland:

• Bonduelle, tillverkaren av några av mina favoritgrönsakskonserver, fortsätter sin omfattande verksamhet i Ryssland. Den visste jag om tidigare och det är en av anledningarna att jag inte köpt aktier i företaget.
• Coloplast. Utökar sin verksamhet i Ryssland.
• Rockwool. Inga stora nyinvesteringar, men annars business-as-usual.
• Skandinaviska Enskilda Banken. Fortsätter stötta internationella(?) kunder, på plats i Ryssland, som har verksamhet i Ryssland. https://sebgroup.com/sv/press/nyheter/2022/seb-skalar-ner-verksamheten-i-ryssland. De har 40 anställda i Ryssland.
• Siemens, lämnar Ryssland, men delägda med-tech dotterbolaget Siemens Healthineers AG, fördjupar sin verksamhet där. Bägge bolagen är börsnoterade, och några som jag varit intresserad av. Värt att nämna, är att en del av Siemens Healthineers produkter, skulle kunna användas till att få skadade ryska soldater, snabbare på fötter, och tillbakaskickade till Ukraina. Jag misstänker att Putin prioriterar den typen av militär sjukvård.
• Kellogg's, stoppar icke-essentiella investeringar. Vad det nu innebär

Dessutom köper statsägda Vattenfall, fortfarande, naturgas från Ryssland, eftersom den inte går att särskilja från övrig gas som levereras genom  gasledningarna. De har slutat köpa ny kol, men inte stoppat redan beställda leveranser; och helt stoppat leveranser från Ryssland av kärnbränsle.

⚠️ Ett bolag, som enligt Yales rapport, helt ljuger om sin verksamhet i Ryssland, är Proctor & Gamble. Det är ganska ofta som P&Gs årsrapporter innehållit detaljer som jag tycker verkar lite väl osannolika (fast jag har aldrig orkat gräva vidare med det), det här får mig inte att lita mer på dem. Tur att jag inte gått emot min instinkt, och köpt aktier i dem.

Bland de som tagit en kostnad, för att på eget bevåg, stoppa pågående affärer i Ryssland, kan nämnas Atlas Copco (1,8%) och Kesko (7,5‰). Guldstjärna 🌟 till dem.