Totole "kycklingbuljong"

Totole (https://www.totole.com.cn/index.php?r=brand%2Fstories&mode=m&lang=2) är trendigt på nätet och jag har köpt en burk, sedan köpte jag en till, på utförsäljning med kort datum, så nu har jag två burkar med kort datum.

Totole innehåller i stort sett samma ingredienser som Maggi-sås, fast i andra proportioner, men är i torr granulat-form och utan vatten. Totole innehåller mer MSG än hydrolyserat protein, medan Maggi innehåller mer hydrolyserat protein än MSG.

Varför Totole är så himla bra

Totole:s granulat är jättelättlösliga i vätska och att de är granulat gör det lätt att dosera. Varför tillverkas inte många andra halvfabrikat i liknande granulatform? Det vore jättesmidigt!

Totole är ett, ofta bättre, alternativ till rent MSG (monosodiumglutamat) i matlagning. Mat med Totole ger ofta en mer komplex och nyanserad smak, än vad som är lätt att åstadkomma om man använder ren MSG.

Att Totole innehåller salt gör att man inte kan överdosera med farliga mängder MSG, då skulle maten blir för salt för att äta.

Totole innehåller alla de smakliga ingredienser som försvann ur svenska buljongtärningar och buljongkoncentrat i skiftet till 1990-talet. Om ett recept från 1970- eller 80-talet anger att en buljongtärning skall användas, så använd en "modern" buljongtärning och komplettera med några korn Totole till varje tärning, för att få en mer tids-autentisk smak.

Varför Totole inte är bra

Tillverkas i Kina. Kinesisk livsmedelsindustri är ökänd för sitt hänsynslösa fuskande.

Totole innehåller otroligt mycket socker.

Totole marknadsförs som ett buljongkoncentrat, men innehåller ytterst lite av de näringsämnen buljong och buljongkoncentrat brukar innehålla.

Totole tillverkas med kyckling och ägg som råvara, men många tror att produkten är vegansk.

Totole är inte veganskt eller vegetariskt

Många sajter på nätet hävdar felaktigt att Totole är veganskt, men på tillverkarens sidor som marknadsför sig mot centralasien, så skryter de med att Totole innehåller kyckling och ägg som råvara. Antagligen används slaktrester och ägg, som råvara, i processen för att tillverka glutamater. Inga nyttiga näringsämnen från äggen och kycklingen finns kvar i produkten.

En nypa, eller några korn, åt gången

Använder man samma mängd Totole, som man använder svenska buljongtärningar, eller -koncentrat, så blir resultatet jätteäckligt. Använd mindre mängd än du skulle med salt, eller något mindre mängd än med MSG.

Eftersom granulatet är så lättlösliga, så går det ofta bra att bara använda Totole vid avsmakningen mot slutet.

Innehållet i Totole "kycklingbuljong"

Smakförstärkare

Totole innehåller MSG (mononatriumglutamat) och guanylsyra (Dinatrium-5’-ribonukleotider, som förstärker den smakförstärkande effekten av glutamater), samt hydrolyserat sojabönsprotein (*), som antagligen består mest av glutamat (glutaminsyra, en annan smakförstärkare).

Jästextrakt

Antagligen den enda ingrediensen som tillför någon näring, och inte bara tomma kalorier.

Jästextrakt brukar vara vanlig, men värmebehandlad (för att döda den), bagerijäst. Kokt jäst bidrar med en lite köttig svampsmak, och med smaken av det substrat som jästen odlats på (i det här fallet gissar jag på pressrester från sockerrör eller -betor, som ger en bitter lite sockerbränd smak).

Jästextrakt marknadsförs också som näringsjäst. Men då brukar tillverkarna garantera ett visst näringsinnehåll och att jästen inte innehåller några onyttiga ämnen, genom att använda ett lämpligt odlingssubstrat och tillsatser av näringsämnen. Även utan tillverkargarantier, så innehåller jäst mycket bra näring. Fast jäst kan odlas på substrat som innehåller sådant som är mindre bra att äta.

Socker och salt

Totole innehåller också otroliga mängder socker och en hel del salt.

Smakämnen och kryddor

Totole innehåller också ospecificerade smakämnen och kryddor. De enda kryddorna jag kan känna smaken av är mycket lite vitpeppar eller kanske snarare vitpeppararom (som extraheras från frukter ur släktet Piperaceae med hjälp av ett lättflyktig lösningsmedel, som sedan dunstas bort), gurkmeja (eller någon nära, lika gul, släkting till gurkmeja i ingefärssläktet), som antagligen mest är med för att ge en gul färg, samt vad som antagligen är indiskt lagerblad (Cinnamomum tamala, som inte smakar eller luktar som äkta lagerblad, men det finns flera bladkryddor, med liknande smak, i kanelsläktet). Det är också med någon väldigt flyktig kycklingarom, men den bidrar bara med lite lukt precis när man kokar upp buljongen och märks inte i den färdiglagade maten.

Global X SuperDividend UCITS ETF

Global X SuperDividend UCITS ETF - USD Distributing

https://www.globalxetfs.com/funds/sdiv/

https://www.avanza.se/borshandlade-produkter/etf-torg/om-fonden.html/1370665/global-x-superdividend-ucits-etf---usd-distributing

Efter stor tvekan, så har jag köpt en ny ETF. Kursutvecklingen, åtminstone på mindre än 5 år, kommer antagligen bli negativ för denna ETF, men det kompenseras antagligen av stora framtida utdelningar. Om ETFen finns kvar om 20 år, så tror jag på en positiv kursutveckling, men efter 8-12 år, så brukar fondförvaltare redan lagt ner de flesta modenycks-fonder, av denna typ.

Jag hade inte köpt denna ETF till "normalpris" Jag köpte den i samband med den senaste dippen på de flesta aktiebörser. Den största anledning till just denna börsdipp, är att många aktier är köpta med lånade pengar, till låg eller negativ ränta, från Japanska banker. Nu har Japanska Centralbanken höjt sina korta styrräntor, för första gången på flera decennier, och många drar sig ur sina japanska lån. Det finns fler, mer långsiktiga, skäl, till just denna börsdipp, men jag passade på att köpa på mig mycket aktier och fonder, i förhoppningen att dippen blir kortvarig, och att det inte kommer liknande dippar i framtiden. Kortsiktigare aktiespekulanter har just nu goda skäl att sitta med fingret på avtryckaren, men för lite mer långsiktiga aktieinvesterare, så finns det mindre skäl att oroa sig, även om börserna skulle gå ner mer, så kommer de antagligen ändå ligga på rejält plus om 15-20 år.

Eftersom jag inte vill ha för stor andel av dessa modenycks-ETFer, så säljer jag min UBS ETF (IE) S&P Dividend Aristocrats ESG Elite UCITS ETF (USD) A-dis. Som ger en, jämförelsevis, låg direktavkastning och en säkrare, men inte speciellt hög, möjlig kursutveckling. Alla fondförvaltare, brukar lägga ned (eller slår ihop till färre fonder, som inte alls liknar de ursprungliga fonderna) sina modenycks-fonder samtidigt, när börser går ner och många investerare blir mindre intresserade av dem, vilket tyvärr annars skulle vara bästa tillfället att investera i dem, för de med mer is i magen. Så för att undvika stor tvångsförsäljning av fonder, vid värsta möjliga tillfälle, så bör man hålla sig mestadels till fonder som redan funnits 30, vilket är tråkigast möjliga indexfonder för USA eller världsfonder med enbart utvecklade marknader. Landsfonder för utvecklingsländer kommer garanterat läggas ned vid en börsdipp och även landsfonder för utvecklade länder, t.o.m. för Sverige, eller små utvecklade regioner, lever också farligt på lång sikt. Branchfonder brukar också läggas, så fort branchen går tillfälligt mycket sämre, och långsiktigare investerare skulle vilja investera.

Vad jag har kommit fram till om fonden

• Baserat på ett av de där knasiga rekursiva indexen. De aktier som ingår i indexet, baseras på vilka aktier som tidigare ingick i indexet. Det går alltså inte att oberoende ta fram index komponenterna för en tidpunkt, utan att veta vilka dessa var vid en tidigare tidpunkt.
• En globalfond, tyvärr med många bolag i länder som jag helst inte vill stödja (🇷🇺🇨🇳🇦🇪🇮🇱🇹🇭🇮🇩), men det är ju svårt att undvika att få med länder man inte gillar med globalfonder.
• Stora månadsutdelningar. Vilket är en stor anledning till att jag köpte ETFen.
• Investerar enbart i aktier handlade på de etablerade stora aktiebörserna.
• Investerar bara i aktier med stor daglig handel.
• Investerar inte i bolag med restriktioner vad gäller utländsk aktiehandel, vilket gör att, åtminstone, många Kinesiska, Thailändska, Arabiska och USAnska bolag faller bort, som annars skulle kvalificera sig.
• Redan ägda bolag med mindre än 3% årlig utdelning säljs vid omviktning.
• Nya bolag måste ha gett 6-20% utdelning under föregående år, vid omviktning.
• En gång i kvartalet utvärderas och säljs aktier med osäkra utdelningsprognoser bort. Sker sista vardagen (i USA?) i februari, maj, augusti och november. Så fonden kan under en period på 9 månader innehålla färre än 100 aktier.
• Omviktning sker sista vardagen (i USA?) i februari, och handel kan sträcka sig över de följande 5 handelsdagarna (gissar på att de vill komma runt lokala börshelgdagar).
• Vid omviktning används en lista där 200 aktier i universumet med högst utdelning väljs ut. De redan ägda aktier som inte finns med på denna lista säljs.
• Om antalet sedan ägda aktier understiger 100 st, så ersätts de med de nya aktier på listan som ger högst utdelning.
• Vid omviktning justeras aktiernas vikt till 1%.

Fonden äger också (2024-07-31) två terminskontrakt, varför förstår jag inte riktigt. Ett baserat på S&P MidCap 400 (0,12%), och ett baserat på MSCI AEFE (0,35%).

Jag har bara skummat igenom listan på ägda aktier:

 🇺🇲 USA-aktier (35,3%) verkar domineras av bolåne-REIT. Finns en del fastighets-REIT också. Hittar också en vattennäts-, en el-, en hälso- och en telefonnäts-aktie.

 🇭🇰 Hong Kong-aktier (9,4%) domineras av fastighetsbolag. En del med stora fastighetsinnehav i Folkrepubliken Kina.

 🇨🇳 Kina 4,2%, verkar mest vara fastighetsbolag och banker. Tillsammans med Hong Kong, så blir det 13,6% av fondens portfölj, vars värde helt styrs av politiska intriger i Kina. 

 🇿🇦 Fonden har 4,3% Sydafrikanska akter, men innehåller inte Nasper. Vilket jag tycker är bra, eftersom Nasper är väldigt beroende av Kinas konsumentmarknad. Nasper brukar ha stor vikt i Afrika-fonder, men har ganska lite att göra med Afrika, varken på produktions- eller konsument-sidan. 

🇮🇱 Den enda Israeliska aktien, som jag hittar/känner igen, är ett oljeraffinaderi.

Landsfördelning, för fonden, 2024-07-31

🇺🇲 USA 35,3%

🇭🇰 Hong Kong 9,4%

🇬🇧 Storbritannien 7,5%

🇦🇺 Australien 4,8%

🇧🇲 Bermuda 4,7%

🇸🇬 Singapore 4,4%

🇮🇩 Indonesien 4,3%

🇿🇦 Sydafrika 4,3%

🇨🇳 Kina 4,2%

🇧🇷 Brasilien 4,0%

🇹🇭 Thailand 2,2%

🫗 Övriga 14,9%

Senatens bönsoppa

Receptet: https://www.senate.gov/about/traditions-symbols/senate-bean-soup.htm

Ett lättlagat recept, med bara fyra ingredienser, mycket lite faktiskt arbete, men lite längre koktid. Tryckkokare är idealiskt, för att korta tiden (jag kör alltid med tryckkokare, om det bara är till mig som jag lagar soppan). Bra att frysa.

Lagar till detta varje gång det går att köpa billigt/reat rökt fläskkött med ben och helst skinn (helst fläsklägg), vilket inte är så ofta. Gelatinet i benet, och skinn, gör soppan fylligare, och är viktigt för ett bra resultat. Rökt kalkonben går också ganska bra (det finns en lokal producent där jag bor, så det är billigare än rökt bog med ben, oftare reat, och lättare att få tag i), speciellt om man blandar i en skvätt god olja, för att kompensera för att kalkon är magrare än fläsklägg, t.ex. sesamolja.

Proportionerna på ingredienser är inte så noga, men högst dubbla mängden bönor visavi kött, och mer bönor än kött.

Veganvariant

Veganvarianter, som smakar nästan identiskt, går att göra med någon god olja och några droppar "liquid smoke" [en sort som jag inte provat på Willys, flytande rök brukar dyka upp väldigt sporadiskt i svenska livsmedelsbutiker, under olika varumärken, men är väldigt dryg när man fått tag i en flaska].  Rostad sesamolja är också ett alternativ till flytande rök/rökt bog: blir gott, men soppan smakar då inte som orginalreceptet. Mosa lite av bönorna, och koka med lite kelp (kombu), eller använd mindre vatten, eftersom bristen på gelatin (som kommer från benet i köttet i orginalreceptet) annars gör soppan tunnare. För att få mer varierad munkänsla, på veganvarianten, så kan man ta med texturerat soya, eller lite morot, eller någon annan rotgrönsak, eller blomkål. Eventuella grönsaker kokar jag då med under en mycket kort stund efter tryckkokningen, så att de inte blir mosiga (blomkål kan blancheras separat, för att slippa kålsmak på soppan).

Sveriges farligaste kvinna

Det här är mest en minnesanteckning för eget bruk, eftersom jag alltid glömmer bort vad denna kvinna hette.

Med jämna mellanrum så hör man olika kvinnor kallas Sveriges farligaste kvinna, och då tänker jag alltid på den kvinna som först fick detta epitet, men jag misslyckas alltid med att komma ihåg vad hon hette.

Madame de Staël (Anne-Louise Germaine de Staël-Holstein) kallades först för Frankrikes farligaste kvinna, av bl.a. kretsen runt Napoleon Bonaparte.

Det finns många paralleller runt Madame de Staël och vår nutida Greta Thunberg. Både hennes personlighetsdrag och, framförallt, hur hennes motståndare alltid undvek en saklig debatt med henne, och istället ofta ljög om att hon sagt eller skrivit något, eller förenklade hennes argument för att kunna bemöta dem, gick till grova angrepp mot hur hon levde och såg ut, ofta rena lögner, och hotade henne med våld. Likt Greta Thunberg blivit av t.ex. Vladimir Putin, var hon också utsatt för kostsamma, omfattande och systematiska hatkampanjer, bekostade och samordnade av den tidens personer med makt. En stor skillnad mellan "vår" Greta Thunberg och Madame de Staël, är att Madame de Staël, med kortfattade uttalande ibland kunde drämma till med rena personliga smädelser, utanför själva sakdebatten, som alltid var väldigt elegant formulerade och träffade där motståndaren var som svagast.

Madame de Staël var känd för sin rakbladsvassa tunga och totala orädsla när det gällde sin egen säkerhet. Hon högg till direkt om någon sade något hon ogillade, och förintade nästan alltid totalt de hon debatterade med. Många kritiserade henne bakom hennes rygg, ofta med ganska barnsliga påhopp, och ibland rena lögner, om hennes personliga liv och utseende, men få vågade försöka kritisera henne ansikte mot ansikte. Debatter med henne slutade ofta med att motståndarna ljög om vad de ursprungligen sagt, eller menat, och att de klagade på att Madame de Staël borde lyssna bättre på vad de "egentligen" menade.

Hon höll en politisk, filosofisk och litterär salong i Paris under, och runt, revolutionensepoken, och kallades då Drottningen av Paris.

Hon förbjöds att besök a Île-de-France (regionen där Paris ligger), av Napoleon Bonaparte, när han blev kejsare. Det påstods att hon var den enda personen som Napoleon Bonaparte var verkligt rädd för, och att hon fått honom att skaka av skräck genom en del av sina uttalanden, och även fått honom att stamma i frustration när han försökte debattera med henne. Under början av sin landsflyckt, så utgjorde hon kärnan i ett nätverk av internationella revolutionärer och fritänkare: Coppet gruppen, som lämnade tydliga avtryck i många länders historia och utveckling.

Hon gifte sig så småningom med svensken Erik Magnus Staël von Holstein. Gustav III gjorde sitt bästa för att hindra henne från att resa till Sverige, och senare lyckades han försena han hennes sociala debut i Sverige, men så småningom drev hon en salong även här i Sverige, även om det bara varade under ett par år innan hon blev för gammal för att orka fortsätta. Både Gustav III och, senare, kronprins Karl Johan/Karl XIV Johan var livrädda för henne, men misslyckades med att hitta ett legitimt skäl att kasta ut henne ur Sverige (inte ens efter att Gustav III gjort sig själv till envåldshärskare (diktator)). Både Gustav III och Karl Johan var kända för att vara debattglada, och för sina höga oratoriska förmågor på franska och latin, men de lärde sig fort att inte öppna sina munnar i närheten av henne, eller själva skriva något som kunde få henne att hugga (men uppmuntrade/lurade ofta andra att göra det).

I Sverige skrev hon en memoar, som inte täcker en bråkdel av allt otroligt hon råkat ut för, eller allt otroligt som hon själv gjort. Kanske ville hon inte låta som hon skröt eller överdrev, trots det fick hon kritik för att överdriva sin egen betydelse, i memoaren, av sin samtid.

Viceroy skriver om SCA, men för sent att reagera

Viceroy Research tjänar främst pengar på att gräva ner sig i offentlig information om publika aktiebolag, hitta något som ett bolag försöker dölja, och sedan publicera ... Fast då  har Viceroy redan blankat aktier i bolaget innan de publicerar informationen.

Nu har de skrivit om att SCA "övervärderar" sina skogstillgångar och aktierna (SCA A och SCA B på Avanza) dök 9% på Stockholmsbörsen.

Det verkar inte som om det Viceroy Research skriver om är några okända nyheter. SCA blev hårt kritiserade, 2019, när de ändrade metoden för hur de värderar sin skog, och andra tillgångar. Antagligen är det som Viceroy skriver om redan känt av mer insatta svenska investerare i bolaget, men kanske mindre känt i utlandet.

Antagligen kommer SCA:s aktier fortsätta att kraftigt falla nedåt idag (jag skriver detta på morgonen, dagen efter Viceroys meddelande), men det är redan för sent att sälja för mer långsiktiga investerare.

Jag köpte aktier i SCA på 90- och 00-talet, när de fortfarande var ett fantastiskt forskningsbolag, med en imponerande forskningschef (hon var bättre på att svara på frågor, om allt, inte bara forskning, än vad SCA:s PR-folk och styrelse var, så, så småningom så slutade journalister och andra att fråga de andra om något på pressmöten, eftersom det endå bara var hon som kunde svara på mer komplicerade frågor, utan att be om att få återkomma eller svara med tomt babbel), och dessutom bestod SCA då av två delar som balanserade upp olika svängningar i ekonomin, så att bolaget alltid gick bra, vad som än hände. Men sedan dess så har forskningschefen pensionerat sig (tror hon driver ett hunddagis), och SCA splittrades upp i två bolag: SCA och Essity, med den vanliga motiveringen att tydliggöra värden i de två delarna (dvs göra det bolaget mindre komplicerat för lata personer i styrelsen). SCA äger skog och pappersbruk och Essity säljer konsumentprodukter, jag är inte säker på hur mycket av produkterna Essity själva producerar och hur mycket som ligger på underleverantörer. Iaf är varken SCA eller Essity ett teknologiskt spjutspetsföretag längre, och Essity har blivit ett uppköpsföretag, som köper upp bolag, varumärken och teknologi, utan att utveckla något själva.

Jag äger fortfarande lite aktier i både SCA och Essity, men inte lika mycket som förr, och det är inget ägande som gör mig stolt, eller ger mig glädje, längre.