Tomra.... 😶😲🥴😲

Jag vet inte vilken reaktion Tomra försöker väcka med denna reklamfilm, men det är antagligen inte den som jag upplever. Den här filmen väcker i mig den konstigaste blandning av känslor jag någonsin upplevt. Något I stil med Uncanny Valley, men betydligt mer komplext.

Jag äger aktier i Tomra. Tomra är mest känt för sina återvinningsautomarer i Sverige, men de är också, med bred marginal, den största tillverkaren av potatisskalningsmaskiner, och världsledande när det gäller automatisk industriell sortering. Aktien har varit en fantastisk investering för mig, men det är också ett företag som jag gillar att äga aktier i, därför att de skapar fantastiska, och unika, maskiner.

https://youtube.com/c/tomra

https://youtu.be/gKVOnKUGurA

https://www.tomra.com/en/investor-relations

https://newsroom.tomra.com/feed/en

https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/52515/tomra-systems

Itau Unibanco

Jag äger lite ADRer i Itau Unibanco, en Brasiliansk bank. Eftersom jag är ganska dålig på att läsa portugisiska, så har jag har lite svårt att följa dem nyhetsmässigt. Försvårar ytterligare, gör alla kulturella och legala skillnader, mellan Brasilien/sydamerika och vad jag är van vid från europa och USA.

De senaste två åren, så har Itau Unibanco, verkligen förbättrat sin information till oss icke-sydamerikanska investerare, och jag upptäckte just att de publicerat en ordlista, med ord som kan vara bra att veta som aktieägare i banken.

Ordlista från Itau Unibanco (på engelska)

Information om hur deras utdelningar fungerar (på engelska)

Jag känner det fortfarande som om jag inte begriper vad jag äger, när det gäller Itau. Och ofta när jag får reda på någon nytt om bolaget, eller hur saker funkar i deras hemmarknader, så innebär det bara att jag känner mig frågande om en massa nya saker. Jag vill gärna investera lite i Sydamerika, och helst så skulle jag vilja göra det genom att äga en fond, men jag har varken hittat någon sydamerika-fond, eller någon utvecklingsmarknads-fond som jag känner att jag kan äga med gott samvete. Det finns många fonder som kallar sig etiska, men få som verkligen är det.

googlefinance-funktionen i Google Sheets, en investerares bästa, och mest opålitliga, vän

Google har sitt eget (gratis) kalkylprogram: Google Sheets, som finns både som app och hemsida.

En fördel, med Google Sheets, är att programmet räknar fel, betydligt mer sällan än Microsoft Excel. Men Microsoft Excel har ju också satt en otroligt låg ribba, för vad som nu anses acceptabelt, när det gäller felberäkningar, för ett kalkylprogram.

För oss som håller på med värdepapper, så har Google Sheets en funktion "googlefinance", som kan ge olika information om ett värdepapper. [ Jag kommer att kalla denna funktion "googlefinance()", på resten av denna sida. ]

googlefinance() är, just nu, tyvärr, det enklaste och säkraste sättet att få aktuell börsinformation in i ett kalkylark.

Därmed inte sagt att det är varken särskilt enkelt, särskilt säkert, eller särskilt bra, bara betydligt, enklare, säkrare och bättre, än alla andra tillgängliga, gratis, alternativ.

Det finns många fällor att gå i, när man använder googlefinance().

Ett problem, när man söker information om Google Sheets, är att den mesta, och ofta enda, man hittar, gäller den engelsk-amerikanska (US; en-us) lokaliseringen. Tyvärr har Google försökt vara för smarta (och antagligen för snåla för att anlita lokala experter), när de har gjort olika anpassningar till olika språk, och marknader, i sina program. Det betyder t.ex. att många funktionsnamn är olika, på olika språk (dock ej googlefinance()). Det betyder också att symboler använda för att skriva formler i Google Sheets skiljer mellan olika länder+språk kombinationer. För oss svenskar gäller att vi skriver tal med decimalkomma ",", och att parametrar till en funktion är separerade av ett semikolon ";". På UK- och US- engelska, så används istället decimalpunkt ".", och ett komma ",", mellan parametrarna i en funktion. Det finns myriader fler lokala varianter, på hur olika detaljer fungerar olika i Google Sheets (de flesta tämligen onödiga), och Google har inte dokumenterat något av det. Lokaliseringen av Google Sheets, är också den buggigaste delen av programmet, och leder till ständiga programkrascher och korrupta dokument; speciellt om du inte använder programmet på US-Engelska, och extra speciellt om du använder ovanliga kombinationer av region och språk. T. ex. så kan du ställa in programmet att använda US-engelska som språk, men svensk lokalisering för datum, tal osv., för ett kalkylark; jag har försökt detta (för att slippa ständigt slå upp svenska funktionsnamn, när jag kopierar kod från nätet, men samtidigt direkt kunna använda datakällor som innehåller decimalkomma och svenska datum), och alla dessa av mina kalkylark, kraschade spektakulärt (mycket bortkastat jobb). 

Lista över Google Sheet funktioner

googlefinance-funktionen

Lista över marknader som Google Finance kan visa data för. Oslobörsen finns inte med, men många av företagen där, finns noterade på andra börser.

Ett odokumenterat attribut, till googlefinance(), är "name", som ger det långa namnet för en ticker-symbol.

⚠️ Använd alltid detta för att kolla att du verkligen får information om rätt värdepapper.

Värdepapperssymbolen, den första parametern till googlefinance, skrivs på formen "börs:ticker", t.ex. "STO:SKF-B", där "STO" är den symbol som Google använder för stockholmsbörsen (NASDAQ-STO).

⚠️ Om en värdepapperssymbol inte stämmer med någon Google använder (de har uppfunnit sina egna symboler), så gissar googlefinance() vilket värdepapper det gäller. Vilket är urkorkat och kan leda till felaktiga uppgifter i kalkylarket. 

Lättaste, och säkraste, sättet att hitta värdepapperssymboler, som verkligen funkar, är att gå in på Google Finance hemsida eller app, och söka på värdepapperets ISIN, som, till skillnad från börstickers eller "vanliga" namn, är en helt unik identifierare för ett värdepapper. 

Samma ISIN används för samma värdepapper, oavsett börs. Se till att sedan använda tickern, för värdepapperet, som hör till just den börs du vill ha information från, som del av första parameter till googlefinance.

Avanza anger ISIN, i informationen, för alla värdepapper som går att handla där. Tyvärr går inte data att klipp och klistra från Avanza-appen, så i det fallet är det lättare att använda hemsidan (det är tur att Avanzas app och hemsida, är hemska på olika sätt).

⚠️ Se till att hitta rätt börsticker, för rätt börs. Samma värdepapper har ofta olika börsticker, beroende på vilken börs de handlas på, och också beroende på vem som står för informationen (Google, Bloomberg, NASDAQ, Morningstar, et c., alla använder olika symboler, utom när de inte gör det).

För europeiska ETFer/fonder, så hämtar googlefinance(), informationen från Morningstar. Sök rätt på symbolen där och använd den som namn. T.ex. "VDEV", för Vanguard FTSE Developed World UCITS ETF USD Distributing, på Londonbörsen.

⚠️ Till skillnad för hur, och att, man får fram data för USA och Indiska fonder, så är det en odokumenterad funktion, att man också kan få information om Europeiska (UCITS) fonder.

⚠️ Använd inte symbolen från Morningstar, om samma data går att få genom en symbol från Google Finance.

⚠️ Odokumenterade funktioner har inga som helst garantier att de funkar från Google!

⚠️ Det är inte säkert symbolen, för en Europeisk ETF/fond, från Morningstar fungerar, och om samma symbol används som ticker för något annat värdepapper, på någon annan börs, så kan googlefinance() istället ge information för detta värdepapper.

En annan odokumenterad funktion, i googlefinance(), är att du kan få fram (vissa) valutakurser. Använd t.ex. "Currency:USDSEK", som första parameter till googlefinance(), för att få reda på vad en US-dollar (USD), just nu är värd i svenska kronor (SEK). Funktionen använder valutasymbolerna i ISO-4217.

⚠️ Odokumenterade funktioner har inga som helst garantier att de funkar från Google!

En annan odokumenterad funktion, är att du också kan få fram data för en del olika index, med googlefinance(). Symbolen börjar då med en ".". Exempelvis: ".DJI" för "Dow Jones Industrials", och ".SPX" för Dow Jones 500.

⚠️ Odokumenterade funktioner har inga som helst garantier att de funkar från Google!

Tankar om överlevnad hos fonder, och SPIVA om aktiva eller passiva fonder

JustETF är en hemsida jag använder mycket på nätet, när jag jämför ETFer, och där läste jag just följande artikel: The proof that active managers can't beat the market

Artikeln var baserad på följande "rapport" från SPIVA: SPIVA Europe Scorecard

Jag tyckte det var intressant läsning. I "rapporten" angavs t. ex. överlevnadsgrad för aktivt förvaltade fonder (tillgängliga för oss västeuropéer), inom olika kategorier, men tyvärr inte samma siffra för passivt förvaltade fonder. Något som många som investerar i fonder kanske inte är medvetna om, är att fonder har låg överlevnad, speciellt ett "dåligt" år, när många fondsparare lämnar fonden, och då stänger fondförvaltaren ner fonden.  Naturligtvis, så är det just under dessa återkommande svackor, på aktiemarknaden, som det är som mest billigt/lönsamt/intressant att investera i marknaden, man får helt enkelt mer för pengarna, trots högre risk att en del av företagen konkar eller får mer permanent sänkta aktiekurser. Är man redan investerad i en fond, så är det naturligtvis inte heller så kul när fonden lägger ner i en sådan svacka, under den tidpunkt som man förlorar mest pengar på den.

Jag har dock några förbehåll till rapporten, som gör att jag ser den mer som marknadsföring, från S&P, än som ett riktigt "bevis", som JustETF hävdar. Och jag är generellt lika skeptisk till enskilda indexfonder, som till enskilda aktiva fonder (även om jag generellt favoriserar indexfonder):

• "Rapporten" redovisar inte en lista över vilka fonder den jämför S&P-indexen med. S&P skulle kunna fuska, genom att inte ta med en del fonder i rapporten som gått bättre än deras index, och vi skulle inte kunna kolla upp det, iaf inte på något enkelt sätt.
• Om man investerar i "index", så är det nästan alltid genom indexfonder. Även om det inte sker i lika hög grad, som för aktivt förvaltade fonder, så lägger fondförvaltare även ner index-fonder väldigt ofta. Vilket gör att även om, rent tekniskt, påståendet att aktiva fonder oftast går sämre än "marknaden" (= index) är riktigt, så innebär det inte nödvändigtvis att investera i en indexfond, jämfört med aktivt förvaltade fonder, i samma kategori, ger bättre chanser till högre tillväxt, eller lägre risk för förluster. Man måste också kolla på hur hög risken är att varje enskild fond, bland fonderna som man väljer mellan, läggs ner, i en svacka för landet/branschen/världsdelen/osv. Vissa fondförvaltare är värre historik än andra, när det gäller att lägga ner (index-)fonder. Något som jag själv råkade ut för, var att jag började investera i Afrika-fonder under 2018 (och vidare under 2019), därför att marknaderna där, på några års sikt, hade mycket låga värderingar i förhållande till trolig  utveckling. Sedan (under 2019-20) lades alla Afrikafonder (3 stycken), tillgängliga genom Avanza, antingen ned, eller slogs ihop med bredare utvecklingsmarknadsfonder, som mest bestod av Kina-aktier, en marknads som då hade vansinnigt höga värderingar och risker. Också av etiska skäl, så var Kina, och en del andra länder i de ersättningsfonder som jag fick, verkligen inte något som jag ville investera i.
• Både indexfonder och aktivt förvaltade fonder, har avgifter (eller något annat sätt för fondförvaltaren att tjäna pengar på fondinvesteraren). Generellt har indexfonder lägre omkostnader, och därmed lägre avgifter, men det gäller inte alla kategorier av fonder. "Rapporten" tittar bara på index jämfört med aktiva fonder, så avgifter/kostnader för indexfonderna finns inte med.
• I marknader med dålig likviditet, eller höga transaktionskostnader, så har ofta aktivt förvaltade fonder mer ägande i riktiga aktier, medan passiva indexfonder ofta, helt eller delvis, iställer äger olika derivat, baserade på aktierna. Om man investerar i t.ex. ett land, eller en bransch, för att man vill stödja utvecklingen i landet/branschen, så gör man inte det om man sätter pengarna i en fond med mycket syntetiskt ägande. Derivaten, som en syntetisk fond äger, istället för aktier, kan t.o.m. vara skadliga för landet/branschen.
• Nästan alla tidigare påståenden, som jag har läst, att marknaden "alltid" går bättre än aktivt förvaltade portföljer, är baserade på S&P 500 (som också finns med i rapporten), eller något under-index baserat på S&P 500 (som också finns med i rapporten). Kruxet är, att urvalet av vilka aktier som skall ingå i S&P 500 är aktivt, inte passivt. Så just det indexet, fungerar i urvalet av vilka aktier som skall ingå, precis som en aktivt förvaltad fond, men utan att kostnaden för "experterna" som gör urvalet/förvaltar, räknas med i indexet (och heller eller transaktionskostnader för att justera vikterna i en riktig portfölj, men det gäller nästan alla aktie-index). Så att jämföra S&P 500 med en fond, blir inte speciellt rättvist. Dock, eftersom det finns väldigt många S&P 500 indexfonder, så behöver en fondförvaltare betala väldigt lite till S&P för att få ta del i experternas urval till S&P 500, så den delen av förvaltningskostnader blir mindre, än för aktiva fonder, men den är fortfarande inte helt borta, som för indexet.
• Fonder har kostnader, t.ex. transaktionskostnader, inget av S&P index räknar med några kostnader. Det har funnits andra index, från andra index-konstruktörer, som för att göra dem mer realistiska, tog med teoretiska kostnader för omviktning av värdepapper i indexportföljen, men jag tror inte några sådana existerar längre (de indexen konstrueras mest av universitet som del av forskningsprojekt).