Unilevers omorganisation
De har redovisat siffror bakåt för den nya indelningen
Unilever kommer att sluta redovisa siffror för enskilda länder i sina finansiella rapporter, och kommer istället bara ange siffror för större geografiska områden. Men det är, trots det, några länder omnämnda med namn i denna rapport.
Utvecklingsländer
Det enda, som jag egentligen blev lite överraskad av, var hur stor del av 2021s omsättning som de fick från vad de räknar som "emerging markets": 58%.
Mycket av Unilevers traditionella geografiska fotfäste, i utvecklingsländer, går tillbaka till Brittiskt och Nederländskt kolonialvälde.
Jag visste sedan tidigare, att Unilever, enda sedan kolonialtiden, är jättestora i Indien (landet på 2:a plats i befolkningsmängd), Indonesien (3:e störst befolkningsmängd), och Nigeria (6:e störst befolkningsmängd), och inom många andra Afrikanska länders detaljhandel, t.ex i Sydafrika. Men även om detaljhandeln växer snabbt i många områden i Afrika (tror det gått ganska många år sedan jag såg några riktiga siffror), så är det nog så att i många, och geografiskt stora, områden, i Afrika, producerar nog folk fortfarande det mesta de behöver själva, eller byter till sig från andra personer i närområdet.
Unilever har också, sedan några genarationer, varit väletablerade i Brasilien (5:e störst befolkningsmängd i världen), även om marginalerna där varit (är?) låga, och Brasilien är inte omnämnt med namn i rapporten. Historiskt har också Pakistan (4:e störst befolkningsmängd) och Bangladesh (7:e störst), varit stora marknader för Unilever, men även de omnämns inte alls i denna rapport. Pakistan och Bangladesh var del av Indien under Engelskt styre.
Men vad jag inte visste, var att Kina (1:a i befolkningsmängd, mer än 4× större än tvåan USA) växt sig så viktigt för Unilever. Unilever har varit verksamma i Kina sedan 1978, men fram till millennieskiftet, så var det främst ett land som de producerade från, och inte en stor marknad. Enligt denna presentation, var Kina Unilevers 3:e största marknad 2021: https://www.unilever.com/investors/results-presentations/unilever-china-a-presentation-for-investors/
Vinner mark, men också illasinnade rykten
Unilever verkar vinna mark i utvecklingsländer (återigen, dåligt med data publicerat från Unilever) både i, och i närområdet utanför, de gamla kolonierna. Vilket, för vissa marknader, borde innebära att de kunnat komma över en del av det gamla agg mot dem, som funnits kvar, sedan några av de företag, som uppgått i Unilever, var med och medverkade i hårdexploatering under kolonialstyre (t.ex. Royal Niger Company, eller African & Eastern Trade Corporation). Även om det inte handlar om några stora summor (för ett så stort företag som Unilever), så har Unilever, sedan 90-talet, finansierat mycket av uppbyggnad inom infrastruktur, skola och näringsliv, inom de marknader där de haft dåligt rykte. En bra investering, nu när det (antagligen) inte bara bättrat på deras rykte där, utan också hjälpt dessa länders ekonomier att växa med raketfart, ledit till ökad urbanisering, industrialisering och minskad självhushållning, och därmed många fler detaljhandelskonsumenter.
Unilever har också infört hård kontroll, för att upptäcka om t.ex. slavarbete eller barnarbete förekommer i deras leverantörskedjor. Fram tills för något år sedan, så pågick en väldigt orättvis hatkampanj på nätet, med krav på bojkotter, mot Unilever för att de hade haft underleverantörer som använde barn- och slavarbete. Vilket var riktigt orättvist att kritisera dem för, eftersom det var Unilever:s egna (visserligen då ganska nya och väldigt förbättrade) interna kontroller som upptäckt att barn- och slavarbete förekom (och en hel del annan arbetarexploatering) i deras leveranskedjor, och det var Unilever själva som larmade media och gjorde det känt för omvärlden. Omedelbart efter att detta upptäckts, flera år innan hatkampanjen ens börjat, så deklarerade Unilever att de inte skulle förnya, eller utöka, kontrakt med dessa underleverantörer, om dessa inte kunde bättra sig och uppfylla de krav internationella regelverk kräver. Redan innan hatet spreds, så hade processen att byta leverantörer, varit något som redan gjort ett tydligt negativt avtryck i flera av deras årsredovisningar, men vilka internet-aktivister bryr sig om att läsa årsredovisningar, eller kolla upp fakta öht.
På tal om illasinnad ryktesspridning. För några år sedan, så spreds också, som del i en ryskstartad desinformationskampanj, ett rykte på nätet, där den hjärt-symbol (Unilever heart brand), som ingår i loggan för alla Unilevers olika glassmärken (t.ex. i sverige välkända GB Glace), påstods vara en symbol använd av pedofiler. De personer som sedan utgjorde kärnan för denna ryktesspridning, var samma personer som också hårdnackat spred lögnerna om det s.k. pizzagate (*engelska) även efter att dessa teorier motbevisats grundligt (pizzagate har, utan hårda bevis, också påståtts startat från Ryssland). Pizzagate påstod att barn kidnappades och våldtogs av politiker i Demokratiska partiet i USA, och hölls inspärrade i källaren på en pizzeria i Washington D.C. Polis, journalister, en arkitektfirma, och många, många andra personer, har undersökt byggnaden, och konstaterade att det inte fanns någon källare där, eller några andra dolda utrymmen som man kunde hålla barn fågna i. Pizzagate, heartbrand-ryktet, och många fler konspirationsteorier blev senare del i en störra konspirationsteori (tillsammans med riktig information om riktiga pedofili-ringar), om en statligt kontrollerad pedofili-organisation i USA, den s.k. Pedogate. Pedogate var ett syniskt försök tjäna pengar på pizzagate och liknande trender, genom att sälja böcker och andra varor, och vann aldrig lika mycket efterföljare, som de konspirationsteorier den till stor del baseras på, hade som mest. Men tyvärr ploppar en del tokerier från Pedogate, upp på nätet med jämna mellanrum.
