2022-12-31

100 största bolagen, enligt börsvärde


Google tipsade mig, om denna intressanta artikel. Som handlar om världens 100 största bolag efter börsvärde.

En av artikelns grafer, tycker jag är speciellt intressant, eftersom den visar på företagens storlek, både som börsvärde och i totala intäkter. Men tyvärr, så inkluderar grafen inte de hundra största bolagen enligt intäkter.

Det finns inga svenska företag med på listan, och danska Novo Nordisk är det enda Skandinaviska företaget. Jag blev lite förvånad över att SAP var det enda tyska företaget på listan. Men det beror antagligen på att tysk företagskultur (och politik) starkt gynnar många mindre, till pyttesmå, bolag som samarbetar. T.ex. har Volkswagen mer än 40.000 underleverantörer (som i sin tur har underleverantörer), och en hel del av dem är, vad som i Sverige skulle kallas, fåmans och enmansbolag. Så även om Volkswagens, och andra tyska bolags, totala avtryck i världen är jättestort, så speglas det inte i börsvärdet. Svensk politik är ju tvärtom, och gynnar de större bolagen, på bekostnad av mindre; och när sedan svenska bolag börjar växa sig stora på riktigt, så flyttar de trots det utomlands, eller blir uppköpta av ett utländskt jättebolag.

Utvecklingsländer är också klent representerade på listan. Bara Kina, Saudiarabien och Indien är med (jag anser inte att Taiwan är ett utvecklingsland, och Hong Kong är antingen en del av Kina, eller inte ett utveklingsland).  Det beror på samma anledning, som alltid ställer till det med globalfonder och utvecklingslandsfonder: att listan går efter börsvärde, och utvecklingsländer har ofta ingen offentlig börs, och även där det finns en börs, är ofta de största bolagen privatägda, eller så ägs stora verksamheter i landet av utländska bolag. Det ger en väldigt felaktig riskspridning, för någon som vill investera i den totala globala ekonomin, i proportion efter hur den verklig ser ut. Länder, och branscher, finns nästan alltid representerade i fonder, efter hur börsifierade/värdepapperiserade de är, och inte efter hur viktig del de spelar i den globala ekonomin.

Deras lista ger också en fingervisning om vilka bolag, som man kan finna i en typisk globalfond. Även om en hel del av bolagen saknas i de fonder vi kan köpa i Sverige, t.ex. för att de filtreras bort av "etiska" anledningar av fonden (t.ex. tobak, vapen, barnarbete (men nästan aldrig slavarbete! för då skulle de flesta USA-baserade bolag bli bortfiltrerade)), eller för det, för fonden, är praktiskt svårt att äga aktier i bolaget, därför att dess land, eller själva bolaget, är på en svart lista från Sverige, EU eller något annat land eller samarbetsorganisation.

2022-12-26

Kinaexponerade bolag

🇨🇳

Tänkte samla all information, som jag råkar hitta, om Kinaexponering för bolag jag äger aktier i, eller är intresserad av, på ett ställe

Läget i Kina

Ingen som läser finansiella nyheter, har ju kunnat missa de allvarliga stoppen och störningarns i leveranskedjor, till företag i väst, som vållats av Kinas hårda karantäninsatser, mot Covid-19. Men det är mycket värre än så.

Läget i Kina är väldigt allvarligt, när det gäller det mesta. I stora geografiska områden, är läget, för de som bor där, nu värre än det var under kulturrevolutionen. Till skillnad från under kulturrevolutionen, så har de flesta kineser tagit del av Kinas tidigare ekonomiska uppsving, och vant sig vid att leva utan svält och med tak över huvudet, vilket gjort att reaktionerna mot att nu leva i elände, blivit kraftigare.

Sedan 2019, så har Kina drabbats av ett ovanligt stort antal naturkatastrofer, såväl som stora människovållade katastrofer. Vilket har ledit till stora protester över hela Kina.

Ofta har katastroferna förvärrats av korruptionen och censur i Kina. T.ex. så har Kinas centralregering, försökt bygga upp stora livsmedelsreserver (till största delen spannmål och soja inköpt utomlands). Dessa livsmedel har sedan stulits och sålts av lokala byråkrater, och mycket har också förstörts av undermålig lagring. Under missväxtåret 2021, så beordrade centralregeringen att livsmedelsreserverna skulle börja användas. Då svepte en våg av tusentals lagerbränder över Kina, de flesta, om inte alla, antagligen anlagda för att dölja brott. Om den officiella statistiken över livsmedelsreserver stämt, så hade ingen kines behövt svälta, men istället så har minst 6 miljoner kineser svultit ihjäl, pga livsmedelsbrist, bara under 2021-22. Kinas centralregering har sedan lagt locket på, för att dölja omfattningen av korruptionen, vilket helt stoppat distribution av mat, och förvärrat svälten.

Ett annat exempel är de hundratals nybyggda, nyinflyttade, skyskrapor, som antingen rasat ihop eller börjat brinna. Därför att de som byggde dem fuskat.

I de mer välbeställda, urbana, områdena i Kina, så har Kinas nolltolerans mot Covid-19, och hur karantänen misskötts (tiotusentals människor har svultit ihjäl, eller dött av förgiftning, därför att de blivit inlåsta utan mat, eller fått dålig mat), ledit till stora protester, som det rapporterats mycket om här i väst.

Lägg dessutom till demokrati-oroligheter i Hong Kong. Och stridigheter i de stora Islamiska regionerna i Kina, som är en reaktion mot att alla barn tas ifrån föräldrar från islamska befolkningsgrupper, och sätts i läger för omskolning (i dessa läger, har dessutom många barn dött av misskötsel), dessutom islamiska folkgrupper tvångssteriliserats och förföljs på olika sätt.

Men att hitta tillförlitlig information om vad som händer i Kina är nästan omöjligt. Förutom censuren, så bedriver Kina massiva propagandakampanjer, riktade mot oss i väst. På andra sidan bedriver USAs regering en väldigt vinklad propagandakampanj mot Kina. Indien och Ryssland, bedriver rena lögnkampanjer, med syfte att svärta ner Kina. Indien har, trots goda handelsförbindelser, en pågående militär gränskonflikt med Kina. Ryssland kör samma taktik som bedrivits sedan tsar-tiden, med att genom propaganda, försvaga och splittra alla andra länder. Ju svagare Kina blir, och ju mer förhållandena med väst försämras, desto mer blir Kina också beroende av Ryssland (olja, mat) och Indien (mat, råvaror), vilket gynnar Ryssland och Indien, som då kan sälja mer till högre priser. Dessutom är Ryssland, sedan november 2022, helt beroende av import av vapen och ammunition från Kina, för att kunna bedriva kriget i Ukraina. Vapenhandel som skulle kunna stoppas, om förhållandena med väst förbättrades.

Alfa Laval

Kina bidrog 2021 med 20,7% av Alfa Lavals vinst (efter skatt).
Kina stod 2021 för 16,6% av Alfa Lavals nettoomsättningsökning, och 16,7% av investeringar. Och hade 743 av 3.779 anställda (ej inkluderar samriskbolag).

Alfa Laval har massor med dotterbolag, undrhållsenheter och försäljningsenheter i Kina (och Hong Kong). Jag har försökt lista ut vilka av deras enheter i Kina som bedriver  tillverkning för export (listan är troligtvis inte komplett).
Alfa Laval har (åtminstone) tre stora fabriker i Kina: Jiangyin, (Kunshan Alfdex Kunshan Co Ltd) och Qingdao (Jiaozhu City). Mindre fabriker, eller stora verkstäder, i Jiangsu, Beijing, Liyang City och Shanghai (Framo Shanghai Ltd). Äger också 35% i Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd; där Alfa Laval som tyst partner.
  • Jiangyin: Lödda värmeväxlare (också i Ronneby i Sverige och San Bonifacio i ItalienRonneby).
  • Kunshan: Pumpar och ventiler (Flow Equipment). De har också ett samriskföretag där: Alfdex Kunshan Co Ltd.

2021 var försäljningstillväxten, i Kina, särskilt stor för bryggeriutrustning, de är också stora inom utrustning för etanol, stärkelse & socker, och mejeri

AstraZeneca

https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/12/05/boliden-alandsbanken-pekar-ut-tre-vinnare-pa-kinas-oppning-av-ekonomin.html

Stor försäljning i Kina.

Boliden

https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/12/05/boliden-alandsbanken-pekar-ut-tre-vinnare-pa-kinas-oppning-av-ekonomin.html

Kinas konsumtion driver upp zink- och koppar-pris. Även om Boliden skulle sluta sälja direkt till Kina, så leder, indirekt, ökad konsumtion i Kina, och ökad internationell handel med Kina, till högre vinster för Boliden.

Electrolux

KONE

https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/12/05/boliden-alandsbanken-pekar-ut-tre-vinnare-pa-kinas-oppning-av-ekonomin.html

Mycket underhåll av befintliga installationer, och nyförsäljning i Kina. Även viss tillverkning av komponenter. 35% av verksamheten 2022.

Nolato

Komponenter till GLO (British American Tobacco), Nolatos största tillväxtmotor, tillverkas i Kina. GLO säljs mest i Japan och Korea. Sedan 2017-2022 var Ryssland planerat att bidra mest till GLOs expansion.

Unilever

Unilever prioriterar Kina mest av alla marknader.

Unilever har drabbats hårt av strikta Corona-restriktionerna, naturkatastrofer, och oroligheter i Kina, under 2020-22, men Unilever räknar med att tillväxten där kommer återgå till tidigare nivåer. Under kvartal 3 2022, så hade Unilever låg tillväxt av försäljning (Underlaying Sales Growth) i Kina:

  • USA 8,5%
  • Indien 16,1%
  • Kina 1,1%
  • Emerging markets 13,3% (där Kina ingår, vinsttillväxt främst från Filipinerna och Thailand).

Kina är Unilevers 3:e största marknad efter Indien och USA, och är den marknad där Unilever växer snabbast (period?). Unilever var ett av de tidigaste västerländska företagen att återvända till Kina 1986.

De flesta produkter Unilever säljer i Kina har höga marginaler och försäljningen i Kina har genererat vinst sedan 2017.

58% av Unilevets omsättning 2022, kommer från utvecklingsländer (framgår ingenstans hur stor del som är Kina). 45% av omsättning kvartal 3 2022, kommer från regionen Asia Pasific Africa. [ Normalt presenterar Unilever siffror för Europe, Americas och Asia Pasific Africa. ]

Unilever uppskattar att 80% av alla kinesiska hushåll använder företagets produkter.

Volkswagen

Lång etablering i Kina (1978). 49,6% av försäljning 2020. Tillverkning och tillverkningspartners i Kina, mestadels för försäljning inom Kina och närområde.

2022-12-17

Lite om UCITS

🇪🇺⚖

Gudars skymning! EUs hemsidor är en mardröm att hitta i, och språket är jättejobbigt. Dessutom är jag förkyld och redan mosig i huvudet. Så jag hoppas att jag inte missförstått något allt för mycket

Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities (UCITS), är en samling EU-direktiv, som underlättar för fonder (inklusive ETFer) att bli godkända och marknadsförda inom EU.

En fond som godkänts i ett land enligt UCITS-reglerna, behöver inte gå igenom den tidskrävande, och kostsamma, proceduren, för att bli godkänd i ett annat EU-land, det enda som fondförvaltaren behöver göra, är att registrera fonden, hos rätt myndighet, i det nya EU-landet.

Att få en fond godkänd enligt UCITS, ger också marknadsförings-fördelar i länder utanför EU, vilket ibland är det främsta syftet som en del fondförvaltare har, för att få den UCITS-godkänd. T.ex. påstås på internet (fast inte från några bra källor), att UCITS-fonder är populärare, än andra fonder, i Singapore, Taiwan, Hong Kong, Indien och de flesta Afrikanska länder. Fast en fond som säljs i dessa länder, måste också följa de lokala regelverken (t.ex. ha ett innehav av högst 0,3% Kina-relaterat i Taiwan).

Så det är en stor fördel, för en fondförvaltare, att få en fond godkänd enligt UCITS.

UCITS-reglerna ställer, b.l.a., krav på:
  • Vilken information som skall finnas tillgänglig för fondspararna, och hur den skall utformas.
  • Vilka händelser som utlöser att fonden måste informera fondspararna.
  • Vilken typ av värdepapper, som fonden får äga.
  • Riskspridning i fondens värdepapper.
  • Hur mycket, och vilken typ, onoterade värdepapper en UCITS-fond får äga.
  • Vilka strukturer för indirekt ägande (genom ett ägande av andra fonder) i värdepapper som tillåts.
  • Hur stor pennig-buffert fonden måste ha, och hur fonden måste ha möjlighet att ersätta sina sparare, för sina andelar, även när vanlig börshandel är störd.
  • Vilka ersättningar till fondförvaltaren som tillåts, och att alla, och hur, dessa ersättningar måste redovisas till fondspararna.
  • Hur sammanslagningar med andra fonder hanteras.
  • Hur likvidation av fonden hanteras.
UCITS förtydligar dessutom hur handel i dessa fonder, skall ske enligt MiFID-direktivet.


För ännu mer information om EU regler, som påverkar fonder, så rekommenderar jag att gå till denna sida och söka efter/bläddra ned till "Investment Funds":

Eftersom sidan ovan är lite svårnavigerad, så är här två av de mer intressanta under-sidorna för oss:


Hur UCITS påverkat utformningen av nyare börsindex

De flesta börsindex, som skapades innan 2001, när UCITS III började utformas, är/var inte kompatibla med UCITS regler om riskspridning, om de skulle användas för att skapa en index-fond.

UCITS III ger två alternativ för hur godkänd riskspridning uppnås:
  1. Högst 5% av en fonds NAV (en fonds substansvärde: Net Asset Value), får utgöras av värdepapper kopplade till samma utställare ("emitterats av samma organ" 😉, som det beskrivs i Direktiv 2009/65/EG Artikel 52).
  2. Totalt högst 40% av värdepapperen, i fondens innehav, får ha ett värde mellan 5-10%, kopplade till samma utställare, resten måste ligga under 5%. Index och fonder, som enbart föjer detta alternativ, innehåller ofta "10/40" i namnet.
NAV, likväl som de beräknade värdena på enskilda värdepapper, måste fastställas varje dag, i enlighet med hur de definieras i UCITS.

T.ex. innebär detta att en UCITS-fond kan äga  värdepapper från Apple, Microsoft, Alphabet och Amazon, upp till ett marknadsvärde av 10% vardera, men då måste värdepapper från andra bolag, som fonden äger, utgöra mindre än 5% av marknadsvärdet av fondens värdepapper.

Efter UCITS III, så har många nya börsindex skapats, som följer dessa regler för riskspridning, och en del gamla index har fått förnyade, eller förtydligade, regler, för att leva upp till UCITS krav. Och med dessa nya, eller reformerade, börsindex, så har det kommit nya indexfonder.


Är alla svenska fonder UCITS?

Kort svar: Nej!

EU tillåter två typer av sparfonder, UCITS-fonder och AIFM-fonder (Alternative Investment Fund Managers).

Svensk lagstiftning speglar denna uppdelning:
Svensk lagstiftningstext skiljer också, mellan svenska fonder som följer Lagen om värdepappersfonder, och utländska fonder som följer UCITS.

Det skulle kunna vara för att inte råka ut för problem, när svensk lagstiftning släpar efter andra länders införande av EU-direktiv. Och i övrigt, så skulle det kunna vara meningen att fonderna är identiska. Men, så vitt jag kan avgöra, så är det krångligare än så.

UCITS har arbetats fram i (hittills) 5 faser, med direktiv som arbetats om till svensk lag, med några års fördröjning:
  1. År 1984: UCITS.
  2. År 2004: UCITS III. Som bestod av två EU-direktiv.
  3. År 2009: UCITS IV.
  4. År 2011: UCITS V.
  5. År 2016: UCITS VI.
Något UCITS II existerar inte.


Jag hittar inte svensk lagstiftning, som till fullo lever upp till, framförallt, UCITS III, men också en del från UCITS IV. Framförallt hittar jag inget som i svensk lagstiftning, motsvarar EU-direktivets krav gällande riskspridning i värdepappersfonders investeringar. Och det gör mig tokig, eftersom jag inte hittar någonting på nätet som tar upp det, så jag vet inte om det är något jag bara missat, eller om Sverige verkligen inte till fullo infört ett EU-direktiv i lag, som skulle införas, av alla EU-länder, senast 2011 enligt EU-beslut.

Det här är vad jag hittat gällande införande av UCITS i svensk lagstiftning:

Det ursprungliga, från 1984, UCITS, blev 1991, som ganska rakt avskriven, svenska Lagen om värdepappersfonder.

2004 skrivs svensk lagstiftning om baserat på UCITS III. Investeringsfonder som följer UCITS-direktivet kallas nu  "värdepappersfonder", de fonder som inte följer det, utan istället regleras av nationell svensk lag, kallas "specialfonder". Jag har inte lyckats hitta detta riksdagsbeslut, men det beskrivs här.

2007 Förtydliganden i svensk lagstiftning, baserat på ursprungliga UCITS

2011 Ändringar i svensk lagstiftning, baserade på UCITS IV och III. 

2016 Ändringar i svensk lagstiftning, baserat på UCITS V.

2021 Händer också litegrann. Lagändringar som som gör att fonderna bättre följer UCITS regler om kapitaltäckning.

2022-12-10

Tre saker alla borde ha i frysen

Det här är de tre saker, som konstigt nog inte går att köpa som färdig frysvara, som lyfter, snabbar på, och förenklar vardagsmatlagningen, och som jag tycker alla borde ha, alltid till hands, i sin frys:

  1. Mirepoux. Är en blandning av ungefär lika delar, hackad, stjälkselleri och morot, och (oftast) en nästan lika stor mängd lök, som sellerin och morötterna ihop. Så som jag fryser in den, så brukar jag låta den sjuda ihop med lite olja i en kastrull. Det är inte frågan om att steka eller fräsa, bara låta grönsakerna ge ifrån sig vätska, mjukna, och krympa i volym, på ganska låg värme. Om man gör mirepoux för att använda direkt, och inte frysa in, så kan den, till vissa rätter, vinna på att fräsas tills den får färg, eller att ugnsrostas, så att den får färg, men skall den frysas in, så blir den ofta osmaklig, efter frysningen, om man gör så, och hållbarhetstiden minskar betydligt.
  2. Duchelle. Är en blandning av champinjoner (eller annan svamp) och lök, som fått koka ihop med smör. Volymen brukar krympa till mindre än en tredjedel, och smaken blir väldigt koncentrerad.
  3. Beurre manié. Är lika delar smör och vetemjöl, som mosats ihop till en jämn pasta. En klick beurre manié som rörs ned och får koka någon minut, i t.ex. en soppa eller sås, ger en tjockare konsistens och en glansig lyster, med minimal risk för att redningen klumpar sig. Många klassiska recept, speciellt franska, är avreda med beurre manié. Om jag inte prövar ett recept för första gången, och därför följer det till punkt och pricka, så är det inte beurre manié som jag, i första hand, brukar avreda mat med, jag gillar andra avredningsmetoder bättre. Men jag tycker beurre manié är ett fantastiskt verktyg, att ha till hands, för att rädda något som man lagar till, om det inte tjocknar som det skall, eller om något inte blir så slätt i konsistensen, som man vill, eller om rätten ser matt, livlös och tråkig ut. Vetemjöl ger inte en klar redning, vill man ha en sådan, så får man använda någon annan redningsmetod.

Dessutom, är att frysa in mirepoux och duchelle, sätt som man kan utnyttja extrapriser och säsongsvaror på, eftersom de två smaksättarna kokas ned till en mycket mindre volym, än de färska varorna, och kan sparas väldigt länge i frysen. Mirepoux smakar fortfarande lika bra, efter åtminstone något år i frysen, och duchelle kan man förvara där i åratal. Jag brukar dessutom få stjälkselleri över, eftersom hela bunten inte går åt i mitt enpersonshushåll, och fryst mirepoux är ett enkelt sätt att ta vara på den, innan den börjar vissna. Har sellerin redan vissnat för mycket för att göra mirepoux, så brukar jag koka buljong med den, tillsammans med andra vissna grönsaker, som sedan silas bort (rosta gärna grönsakerna i ugn, innan de kokas).

Tips för tillagning


Man kan behöva starta kokprocessen, för mirepouxen och duchellen, genom att tillsätta lite vatten i kastrullen. När kokningsprocessen väl kommer igång, så räcker ofta vätskan inuti grönsakerna, och svampen, för att tillaga dem (själva meningen, är ju att få bort vätska, och koncentrera smaken). Ett annat sätt att få tillräckligt med vätska för att starta kokprocessen, som ibland rekommenderas, är att tillsätta salt, som drar ut vätskan ur grönsakerna och svampen (växtcellernas väggar spräcks av saltet, så att vattnet lagrat i dem kommer ut). Men det blir för mycket salt för min smak.

Lagom stora frysförpackningar

De där små burkarna som pizzasallad brukar komma i, är perfekta i storlek, för att frysa in mirepoux och duchelle. Vid behov, så använder man mer än en sådan burk i rätten man lagar. För beurre manié, är det smidigt att frysa in den i en iskubsform, som man sedan placerar i en plastpåse i frysen.

2022-12-07

Min kinesiska femkrydda

En av mina favoritkryddblandningar är kinesisk femkrydda, som går att använda i/till (nästan?) all mat, funkar som bordskrydda, men ingår också i tusentals klassiska recept, inte bara från Kina, utan i rätter från hela Öst- och Syd-asien. Speciellt gott, tycker jag att den är, i stekta rätter med fläskköttanka, kyckling, olika räkor, havskräftor, eller tofu. Går väldigt bra, som smaksättningskombination, med olika typer av fermenterade bönsåser, och fermenterad/röd tofu (t.ex har jag experimenterat mycket med att göra egen chāshāo). Jag använder den också ofta för att få lite extra piff på europeiska rätter.

Mitt recept innehåller de oftast använda fem grundkryddorna, för kinesisk femkrydda, och det finns många snarlika recept, på nätet, som bara varierar lite i proportionerna emellan dem. Det här är de proportioner som jag fastnat för. Jag kompletterar också de fem grundkryddorna med lite vitpeppar. Det finns varianter, på kryddblandningen, som ersätter sichuanpepparen helt, med vanlig vit- eller svart-peppar, men jag tycker inte det funkar alls. Iställer för, eller ihop med, stjärnanisen och fänkålen, så används ibland andra anis- och lakrits-smakande kryddor, som t.ex. just anis eller lakrits, men jag har inte testat särskilt många sådana varianter. Det är också inte ovanligt att kryddblandningen innehåller någon extra krydda med citrus-toner (t.ex. citrongräs, mandarin-, pomerans- eller bergamott-skal), men jag tycker femkryddan blir mindre mångsidig då; det går lika bra att tillsätta sådana kryddor separat, de gånger det känns som de behövs i en rätt. Sichuanpeppar har en diskret, men fortfarande tydlig, citruston, som aldrig tar överhanden i rätter, på det sätt som många andra citrus-aktiga kryddor ofta gör.

⚠️ För de som aldrig ätit sichuanpeppar innan, så får jag väl också varna för, att den ger en kittlande och, i större mängd, en bortdomnad känsla i munnen. Det är så alla reagerar och är helt ofarligt. Det beror inte på någon allergisk reaktion, eller något annat otäckt.

Ingredienser

"Delar" avser volym. Använd lite större "delar", av hela kryddor än av färdigmalda, eftersom kryddorna krymper i volym vid malning.

  • 4 delar sichuanpeppar
  • 1 del vitpeppar (rosta ej, då försvinner pepprigheten, och ersätts av en bitter smak)
  • 4 delar stjärnanis
  • 4 delar fänkålsfrön
  • 3 delar kassiakanel (den typ av kanel som oftast kallas bara "kanel" i svensk handel, och är vanligast). Köpa färdigmald är enklast, eftersom den ändå inte skall rostas (tycker jag).
  • 1 del nejlika

Redskap

  • Glasburk med lock

För hela kryddor behövs också:

  • Spisplatta
  • Torr kastrull eller wok
  • Sten-, porslins- eller metall-mortel (inte trä)
  • Sil, och tallrik, el. dylikt, att sila till (ev. kastrullen)

Både kryddor köpta som hela och färdigmalda, går att använda. Hela kryddor (utom vitpeppar och kanel) rostas innan mortling.

Sichuanpeppar, stjärnanis, fänkål och nejlika, blir mycket godare rostade. Och behöver då vara hela när de rostas. Försöker du torr-rosta finmalda kryddor (färdigmalda kryddor på burk, är ofta väldigt finmalda),så bränner de bara vid, så att de smakar bränt, bittert och osmakligt.

Steg för steg

Torr-rosta hela kryddor i kastrullen tills det luktar gott, rör om eller skaka om lite vid behov. Säkrast är att rosta varje krydda för sig, då slipper du riskera att de blir olika mycket rostade, och minskar risken att någon av dem blir bränd; men är du djärv, så kan du rosta alla samtidigt

Mortla alla hela kryddor, sila, mortla om det som fastnade i silen, om det för för grovt, upprepa tills klart. Om något är svårmortlat, så kan det vara att det inte är tillräckligt torrt, och behöver rostas om.

Blanda alla kryddor i glasburken (lättast är att skaka burken, med locket på, om det finns tillräckligt med tomrum för kryddorna att röra sig i den). Förvara burken med locket på.

Viktigt att verktyg och burk är torra, så att inte kryddorna blir fuktiga.

2022-12-01

S&P index och SPDR-fonder har missledande namn

State Street har börshandlade fonder (ETF), som marknadsförs under varumärket SPDR™ i USA och Europa. Under det varumärket, har de ett antal fonder som marknadsförs under paraplybeteckningen Dividend Aristrocrats.

Tyvärr är fondfamiljen SPDR Dividend Aristrocrats bara något av en ploj för att åka snålskjuts på det goda ryktet som en ETF, från ett annan fondförvaltare, har, (ProShares S&P 500 Dividend Aristocrats ETF (NYSE:NOBL)). En fond som blivit väldigt framgångsrik, både i popularitet och hur bra den fungerat.

State Street/SPDR "Dividend Aristrocrats"-fonder, fungerar inte alls på samma sätt som den ursprungliga ETFen de snott namnet från. Både begreppet Dividend Aristrocrats och ETFen NOBL har länge varit väldigt omskrivna i positiva ordalag, och det är lätt att luras att tro att State Strees ETFer fungerar likadant och är lika bra.

Att State Street döpt om alla sina fonder till något med SPDR i namnet, är också ganska missvisande. SPDR var ursprungligen namnet på deras mest populära fond. Men de övriga fonderna, är väldigt olika denna.

Dividend Aristrocats

Utdelningsaristrokrater, är ett mycket omskrivet begrepp, med en tillhörande investeringsstrategi.

För att ett bolag skall kallas utdelningsaristrokrat, så måste dess aktie dels vara med i S&P 500, och dels ha gett en, varje år, ökande utdelning under 25 på varandra följande år.

Investeringstrategin innebär att man enbart investerar i utdelningsaristrokrater, och använder alla utdelningar till att köpa ytterligare aktier, av samma sort, som gav just den utdelningen.

Det finns många studier som visar på att en återinvesterande totalavkastning, för aktier i bolag som är utdelningsaristrokrater, över lång tid går bättre än de flesta andra amerikanska bolags aktier.

Det finns ett index: S&P 500 Dividend Aristocrats Index, som omfattar alla utdelningsaristrokrater, viktade efter börsvärde, med (fiktiva) utdelningar återinvesterade som beskrivet ovan. Indexet ombalanseras i januari, april, juli och oktober. Detta index konstruerades av S&P, på uppdrag av fondförvaltaren ProShares.

Det har gjorts många studier över hur bra detta index går.

Resultatet av studierna har ofta visat att detta index, över lång tid, ger likvärdig, eller bättre, utveckling som andra index och andra investringsstrategier. Men att indexet har lägre volatilitet, än för andra likvärdigt snabbväxande index och strategier.

Det finns en väldigt framgångsrik ETF som följer detta index: ProShares S&P 500 Dividend Aristocrats ETF (NYSE:NOBL). Ursprungligen kallad ProShares Dividend Aristocrats ETF.

Någon liknande ETF finns inte tillgänglig för oss svenska småsparare.

Utdelningsaristrokrater som inte är riktiga utdelningsaristrokrater

Indexutvecklaren S&P Dow Jones Indices, tagit fram väldigt många index, som kallar sig något med "Dividend Aristrocrats". De flesta är framtagna på uppdrag av State Street, och är indexen bakom deras "Dividend Aristrocrats"-ETFer, det finns också andra fondförvaltare som baserat fonder på dem. Konstigt nog verkar UBS, än så länge, vara den enda med en fond baserad på det första indexet: S&P 500 Dividend Aristrocrats.

Dessa ETFer/index täcker olika geografiska områden, ESG poäng, och även olika storlekssegment av bolag efter börsvärde. Det ursprungliga begreppet Dividend Aristrocrats omfattar bara jättestora USA-baserade bolag.

Att utvidga begreppet utdelningsaristrokrat, så att det även kan gälla aktier utanför USA, är kanske en bra idé. Problemet med dessa index och ETFer, är att de också släppt på alla andra krav, inte enbart de geografiska. På så sätt åker de bara snålskjuts på begreppet, troligtvis utan att dela några av de positiva egenskaper, som forskning kring "riktiga" utdelningsaristrokrater visat på.

Om jämförbara höga krav skulle ställas på de aktier som ingår i de nya "Dividend Aristrocrats"-indexen, som i det ursprungliga begreppet utdelningsaristrokrat, så skulle nästan inga sådana index kunna skapas. Det skulle inte gå att hitta tillräckligt många bolag som uppfyller kraven, på de flesta börser utanför USA.

Utdelningskrav

Utanför USA, är det inte tradition att bolag sköter sina utdelningar likadant, som är vanligt i USA. De flesta börsbolag i USA, har som mål att alltid ge kontinuerliga och ökande utdelningar, även under svackor då bolaget inte går så bra (då går en högre andel av vinsten till utdelningar, än under bra år, det är inte ovanligt att Amerikanska bolag lånar pengar till utdelningar). Den Europeiska traditionen, för hur storleken för utdelningar skall bestämmas, är att utdelningen bestäms utifrån en fast andel av något vinst- eller kassaflödesmått. Ägandet av börsnoterade bolag utanför USA, har länge domineras av instutitioner och det finns väldigt lite aktieägare som är småsparare, dessa instutioner värderar andra egenskaper hos en investering högre, än en jämn och förutsägbar ström av utdelningar. Andelen småsparare aktiva på börserna i USA, har sedan 1920-talet varit väldigt hög, även om andelen fallit under de senaste decennierna. Dessa småsparare gillar bolag med en oavbruten ström med förutsägbara och alltid ökande utdelningar. Man kan jämföra ägarbilden i USA, med mer typiska länder, t.ex. Sverige, där småsparare inte ens i praktiken hade möjlighet att handla på börsen, förrän 1992, och det inte blev någorlunda enkelt att göra det förrän 1998. Även om svenska småsparare aktiva på börsen ökat explosionsartat (med startskott 1999, efter att Avanza fick sin nuvarande form), så dominerar fortfarande stora instutitioner svenskt börsbolagsägande.

S&P 500 har stränga, och annorlunda, urvalskriterier

Få börsindex, utanför USA, ställer lika höga kvalitetskrav på de bolag som får ingå, som för S&P 500.

De nya "Dividend Aristrocrats"-indexen, är baserade på andra S&P-index, som inte ställer i närheten lika höga krav på de aktier som ingår i dem, som för S&P 500.

Urvalet av aktier som skall ingå i S&P 500 är en manuell process, och indexet fungerar därför annorlunda än för alla andra index som S&P har, förutom de index de har som består av ett delurval från S&P 500, baserat på något ytterligare kriterie.

De flesta andra börsindex, som används idag, använder en helt automatiserad process för att välja vilka aktier som skall ingå.

Huvudmålet för S&P 500, är att aktieurvalet, skall återspegla USAs ekonomi. Med alla företagsbranscher som är aktiva i USAs ekonomi representerade. Urvalet av vilka bolag, som ska representera vilka branscher, är helt manuell. Det är helt enkelt en grupp experter i ett möte, som bestämmer det varje kvartal

I likhet med mer moderna index, så måste dock bolagen i urvalet, uppfylla en mängd fasta kriterier, som bland annat ställer krav på bolagets ekonomi, och hur lätt det är att handla aktien på börsen.

Viktningen av aktierna i indexet), sker efter börsvärde. Vilket går emot det uttalade huvudmål att indexet skall återspegla den amerikanska ekonomin. Vissa bolag väger tyngre på börsen, än vad deras branscher väger i USAs ekonomi, för andra bolag är det tvärtom.

Ett påstående som hörs ofta, är att indexfonder, och andra passiva fonder, går mycket bättre än aktiva fonder, eller om man har en aktieportfölj baserade på egen stockpicking. Generellt sett finns det ingen vetenskaplig grund för detta. Idén kommer från riktiga studier där man jämfört fonder, börsportföljer och urvalsstrategier, med indexet S&P 500, eller fonden Vanguard S&P 500, och där S&P 500, eller Vanguard-fonden, nästan alltid gett överlägsen avkastning, utom under korta perioder. Men sedan har många generaliserat resultatet från dessa studier, till att gälla alla index-fonder, passiva fonder, och index. Det finns också studier som visar att fonder med låga avgifter, generellt går bättre än fonder med höga avgifter, som har liknande inriktning; passiva fonder har ofta lägre avgifter.

Fonden Vanguard S&P 500, är inte tillgänglig för oss i Sverige. Men Vanguard har en likadan europeisk fond, som tyvärr kräver en väldigt hög förstainvestering, ganska höga minimiköp, och som bara går att köpa direkt från Vanguards europeiska dotterbolag.

Som tur är finns också en ETF, som är lättare att investera i för oss svenska småsparare: Vanguard S&P 500 UCITS ETF USD Dis.

Vanguards UCITS ETF-variant, följer S&P 500 lika bra, som de andra Vanguard S&P 500 fonderna, har lika låga löpande avgifter och ger samma utdelningar, vid samma datum. Men det finns tyvärr en spread-avgift (som uppstår när det inte redan finns några matchande köp- eller säljordrar, till den order man lägger, på marknaden, men en market maker omedelbart går in och lägger en matchande order till den man lagt, market maker för Vanguards fonder är Vanguard själva).

S&P 500 Dividend Aristocrats Index är likviktat

Som nämt ovan, så är ju S&P 500 Index   viktat efter marknadsvärde.

S&P 500 Dividend Aristocrats Index, som består av de aktier, i S&P 500, som haft ökande utdelning i 25 år, är däremot likviktat.

Eftersom urvalet fortfarande baserat på S&P 500, bara med ett extra urvalskriterie ovanpå, så innehåller fortfarande S&P 500 Dividend Aristocrats Index bara bolag med högt marknadsvärde, och hög likviditet.

S&P 500 Dividend Aristocrats Index viktas också om fyra gånger om året.

Inte 25 år av växande utdelning.

De nya "Dividend Aristrocrats"-indexen kräver inte 25 år av växande utdelning. Det varierar hur höga krav på utdelningen aktieurvalet till de olika nya "dividend aristocrats"-indexen har. De har krav på mellan 7-20 års kontinuerlig utdelning, en del med krav på att ingen sänkning skett, andra med krav på årliga höjningar, men vissa bara att en utdelning skett.

SPDR eller SPY, den första börshandlade fonden

SPDR var ursprungligen en förkortning för Standard & Poor's Depositary Receipts.

Själva fonden kom till som ett svar på en rapport från Securities and Exchange Commission (SEC), som gällde börskraschen 1987, kallad Svarta måndagen). En bidragande orsak, till den kraschen, var att många finansiella instutitioner var tvungna att samtidigt sälja alla enskilda aktier i S&P 500, för att följa sina regler, i olika typer av försäkringar och andra produkter. Ett problem uppstod genom att olika bolag i indexet, hade olika efterfrågan, så säljordrar gick igenom ojämnt.

En del av problemet var alltså att S&P 500 inte kunde handlas som en enhet.

Därför gick ett antal aktörer, år 1993, ihop och skapade en börshandlade fond (ETF) som omfattade alla aktier i indexet.

Det innebär också att de skapade den första riktiga börshandlade fonden (ETF, Exchange-Traded Fund) i världen

Fonden var alltså inte ursprungligen tänkt som en sparprodukt, utan som ett hjälpmedel i den dagliga rutinen för olika finansiella tjänster.

Med daglig handel, i fonden, som en del av rutinerna för många stora instutitioner, var handeln i SPDR nästan garanterat lika stor varje dag. Så fonden blev lätt att köpa och sälja över börsen, med så gott som ingen väntetid. Dåtidens sparprodukter var inte lika enkla att handla. Sålde man en vanlig sparfond så fick man vänta minst en vecka innan man fick ut pengar, och andra sparproduktet innebar ofta oförutsägbara fördröjningar, ibland på flera veckor, mellan att någon behövde pengar, en avslutad sparprodukt, och när de till slut fick ut pengar. Därför växte den nya fondens popularitet bland vanliga sparare.

Den ursprungliga SPDR-fonden kallas nu för SPDR S&P 500 trust, och har tickern SPY, på New York-börsen.

Nästan samma produkt finns som en UCITS ETF från State Street, att köpa på Avanza. Men den är inte längre den bästa S&P 500 ETFen på marknaden (iaf inte för småsparare), och det existerar också, idag, en stor en mängd andra ETFer, med andra inriktningar.

Fotnot SPY är fortfarande en populär ETF bland mer avancerade Amerikanska småsparare. Men det är inte för att själva ETFen i sig är särskilt bra, utan för att det det vuxit fram en stor marknad i olika andra värdepapper runt SPY, t.ex. köp- och säljoptioner. Så om de t.ex. vill knåpa ihop en täckt köpotion för S&P 500, är det enklast att göra det med SPY.

2022-10-08

Unilever, omorganisation, och utsvävningar om utvecklingsmarknader och illasinnade rykten

Unilevers omorganisation


Unilever gjorde en omorganisation 1 juli (jag ligger efter i min läslista).

De har redovisat siffror bakåt för den nya indelningen

Unilever kommer att sluta redovisa siffror för enskilda länder i sina finansiella rapporter, och kommer istället bara ange siffror för större geografiska områden. Men det är, trots det, några länder omnämnda med namn i denna rapport.

Utvecklingsländer


Det enda, som jag egentligen blev lite överraskad av, var hur stor del av 2021s omsättning som de fick från vad de räknar som "emerging markets": 58%.

Mycket av Unilevers traditionella geografiska fotfäste, i utvecklingsländer, går tillbaka till Brittiskt och Nederländskt kolonialvälde.

Jag visste sedan tidigare, att Unilever, enda sedan kolonialtiden, är jättestora i Indien (landet på 2:a plats i befolkningsmängd), Indonesien (3:e störst befolkningsmängd), och Nigeria (6:e störst befolkningsmängd), och inom många andra Afrikanska länders detaljhandel, t.ex i Sydafrika. Men även om detaljhandeln växer snabbt i många områden i Afrika (tror det gått ganska många år sedan jag såg några riktiga siffror), så är det nog så att i många, och geografiskt stora, områden, i Afrika, producerar nog folk fortfarande det mesta de behöver själva, eller byter till sig från andra personer i närområdet.

Unilever har också, sedan några genarationer, varit väletablerade i Brasilien (5:e störst befolkningsmängd i världen), även om marginalerna där varit (är?) låga, och Brasilien är inte omnämnt med namn i rapporten. Historiskt har också Pakistan (4:e störst befolkningsmängd) och Bangladesh (7:e störst), varit stora marknader för Unilever, men även de omnämns inte alls i denna rapport. Pakistan och Bangladesh var del av Indien under Engelskt styre.

Men vad jag inte visste, var att Kina (1:a i befolkningsmängd, mer än 4× större än tvåan USA) växt sig så viktigt för Unilever. Unilever har varit verksamma i Kina sedan 1978, men fram till millennieskiftet, så var det främst ett land som de producerade från, och inte en stor marknad. Enligt denna presentation, var Kina Unilevers 3:e största marknad 2021: https://www.unilever.com/investors/results-presentations/unilever-china-a-presentation-for-investors/

Vinner mark, men också illasinnade rykten


Unilever verkar vinna mark i utvecklingsländer (återigen, dåligt med data publicerat från Unilever) både i, och i närområdet utanför, de gamla kolonierna. Vilket, för vissa marknader, borde innebära att de kunnat komma över en del av det gamla agg mot dem, som funnits kvar, sedan några av de företag, som uppgått i Unilever, var med och medverkade i hårdexploatering under kolonialstyre (t.ex. Royal Niger Company, eller African & Eastern Trade Corporation). Även om det inte handlar om några stora summor (för ett så stort företag som Unilever), så har Unilever, sedan 90-talet, finansierat mycket av uppbyggnad inom infrastruktur, skola och näringsliv, inom de marknader där de haft dåligt rykte. En bra investering, nu när det (antagligen) inte bara bättrat på deras rykte där, utan också hjälpt dessa länders ekonomier att växa med raketfart, ledit till ökad urbanisering, industrialisering och minskad självhushållning, och därmed många fler detaljhandelskonsumenter.

Unilever har också infört hård kontroll, för att upptäcka om t.ex. slavarbete eller barnarbete förekommer i deras leverantörskedjor. Fram tills för något år sedan, så pågick en väldigt orättvis hatkampanj på nätet, med krav på bojkotter, mot Unilever för att de hade haft underleverantörer som använde barn- och slavarbete. Vilket var riktigt orättvist att kritisera dem för, eftersom det var Unilever:s egna (visserligen då ganska nya och väldigt förbättrade) interna kontroller som upptäckt att barn- och slavarbete förekom (och en hel del annan arbetarexploatering) i deras leveranskedjor, och det var Unilever själva som larmade media och gjorde det känt för omvärlden. Omedelbart efter att detta upptäckts, flera år innan hatkampanjen ens börjat, så deklarerade Unilever att de inte skulle förnya, eller utöka, kontrakt med dessa underleverantörer, om dessa inte kunde bättra sig och uppfylla de krav internationella regelverk kräver. Redan innan hatet spreds, så hade processen att byta leverantörer, varit något som redan gjort ett tydligt negativt avtryck i flera av deras årsredovisningar, men vilka internet-aktivister bryr sig om att läsa årsredovisningar, eller kolla upp fakta öht.

På tal om illasinnad ryktesspridning. För några år sedan, så spreds också, som del i en ryskstartad desinformationskampanj, ett rykte på nätet, där den hjärt-symbol (Unilever heart brand), som ingår i loggan för alla Unilevers olika glassmärken (t.ex. i sverige välkända GB Glace), påstods vara en symbol använd av pedofiler. De personer som sedan utgjorde kärnan för denna ryktesspridning, var samma personer som också hårdnackat spred lögnerna om det s.k. pizzagate (*engelska) även efter att dessa teorier motbevisats grundligt (pizzagate har, utan hårda bevis, också påståtts startat från Ryssland). Pizzagate påstod att barn kidnappades och våldtogs av politiker i Demokratiska partiet i USA, och hölls inspärrade i källaren på en pizzeria i Washington D.C. Polis, journalister, en arkitektfirma, och många, många andra personer, har undersökt byggnaden, och konstaterade att det inte fanns någon källare där, eller några andra dolda utrymmen som man kunde hålla barn fågna i. Pizzagate, heartbrand-ryktet, och många fler konspirationsteorier blev senare del i en störra konspirationsteori (tillsammans med riktig information om riktiga pedofili-ringar), om en statligt kontrollerad pedofili-organisation i USA, den s.k. Pedogate. Pedogate var ett syniskt försök tjäna pengar på pizzagate och liknande trender, genom att sälja böcker och andra varor, och vann aldrig lika mycket efterföljare, som de konspirationsteorier den till stor del baseras på, hade som mest. Men tyvärr ploppar en del tokerier från Pedogate, upp på nätet med jämna mellanrum.

2022-10-02

Veganska kolbullar


Kolbullar


Kolbullar är en urgammal svensk rätt, som var populär mat hos lag med kolare, därav namnet. Kolning innebar mycket hårt arbete, som krävde mycket energirik mat, men också långa perioder av dötid, då man behövde sitta och passa kolmilan. Mycket av denna dötid användes till matlagning, och kolarna var kända för att äta god mat, tillagad på väldigt enkla och billiga ingredienser.

Wikipedia har en artikel om kolbullar, som inte stämmer alls med hur jag lärt mig att göra dem. Antagligen gjordes de olika i olika delar av landet, och under olika perioder, och olika av olika personer. Det recept jag baserar mina veganska kolbullar på, är från Västergötland och, antagligen, från tidigt 1900-tal.

Efter att jag först skrev denna blogg-artikel, så har jag upptäckt att det finns en omfattande, nutida, rörelse med friluftsfolk, hembygdsmänniskor och skolor, som fortfarande lagar kolbullar. Det finns t.o.m. speciella kolbullepannor att köpa (som, eftersom de har ett långt skaft som gör dem ostadiga, jag inte skulle våga använda för att fritera något över en öppen eld). De gör alla kolbullarna i form av en tunn smet, som de, till skillnad från mig,  häller direkt över fläsktärningarna, och steker med mycket mindre fett än jag fick lära mig, så det blir en slags tunn fläskpannkaka. De gör ofta smeten färdig i en PET-flaska, innan de går ut i skogen. Vilket jag betvivlar är någon av de gamla kolarna gjorde, smet är inte lätt att hälla ur en glasbutelj. Jag har hittat (och läst tidigare) många äldre skrivna källor, som skriver om att man åt kolbullar, men inga som beskriver, i tillräcklig detalj, hur man gjorde dem förr. Så jag har inte kunnat verifiera, ifall det moderna sättet att göra dem, överensstämmer med det historiska. De verkar väldigt goda i vilket fall, och verkar vara något som förgyller upplevelsen även i modernt friluftsliv.

Som jag lärde mig göra kolbullar, så steker man först amerikafläsk i små tärningar. Amerikafläsk var ett ryggfläsk från feta suggor, som var hårt insaltat och importerades från USA. Fetthalten låg på 50-80%. Sedan tar man vara på det väldigt salta fettet, och friterar kolbullarna i det. 

Man serverar hela härligheten: de knaperstekta, salta, fläskbitarna och de frasiga, mycket salta, kolbullarna, med en krämig kärna, med lingon, som de i laget som inte var med och lagade mat, under tiden plockat i skogen. Kolbullar lagade i skogen, får också en lätt rökig smak, från eldstaden man lagar dem över.

I brist på amerikafläsk, så kunde man också använda ister. Eller en kombination av, svenskt, mindre fett,  fläsk och ister. Men de gamla kolmilare, som jag träffat, förespråkade amerikafläsk. Själv har jag aldrig smakat amerikafläsk.

Kolbullarna får mer fras, om man använder en lösare smet med mer vatten. Vattnet bubblar då bort och lämnar hålrum i kakan, där fettet kan komma åt att fritera dem frasiga. Förutom att kolbullarna då blir extremt feta och ohälsosamma (och goda), så gör vattnet att det skvätter mycket hett fett. Vilket inte är så trevligt inomhus, så mitt recept innehåller ett minimum av vätska.

Istället för fläsk och ister, så använder jag en god rapsolja. Rapsoljor kan skilja mycket i smak: De kan ha en obehaglig rå fisksmak. Kan smaka väldigt beskt. Ha en god nötig, eller köttig, smak. Eller inte smaka just någonting.

Raps lämpligt för matolja, korsades fram först 1970. Innan dess var rapsen lätt giftigt, och användes mest till tillverkning av olika smörjoljor och lampoljor (använda utomhus, eftersom det stank fiskaktigt när oljan brann). Jag minns att under min barndom, så hade rådjur ibland ätit för mycket av den giftiga rapsen och dött, så det låg döda rådjur i, eller nära, rapsfälten.

Mina veganska kolbullar

Redskap

  • En spisplatta
  • Liten stekpanna, med kant. De säljer billiga små stekpannor, med en diameter på 14 cm, avsedda att steka ett egg eller göra en omelett i, som jag tycker är idealiska för kolbullar. En mindre panna gör att man behöver mindre fett att fritera i.
  • Stekspade
  • Bägare med pip (att blanda smeten i, och hälla med)
  • Visp
  • Lock, eller något annat att kväva en fettbrand med

Ingredienser

  • Rapsolja
  • 2 delar mjöl, antingen bara kornmjöl, eller 1 del kornmjöl + 1 del skrädmjöl
  • 3 delar vatten
  • Salt

Tillagning

Vispa ned mjölet i vattnet, till en tjock smet. Vispa ner salt.

Låt smeten stå och svälla några minuter.

Hetta upp ungefär en halv centimeter olja i stekpannan. 

Nivån på oljan bestämmer hur tjocka kolbullarna blir. Smeten kommer först flyta ut till nivån med oljan, sedan puffa upp lite och flyta upp från botten på pannan.

Oljan skall vara ganska het. 5:an på min elspis

Häll i lite av smeten i mitten på pannan. Den flyter ut till tjockleken på oljenivån. Kolbullen skall inte täcka hela pannan, utan ligga och guppa fritt i fettet.

När ovansidan på kolbullen stelnat tillräckligt för att vända den, gör det.

Vänd några gånger, tills bägge sidor verkar spröda. Akta så du inte skvätter het olja och bränner dig.

Fyll på med olja när det behövs. Se till att den är het innan smeten hälls i.

Fortsätt fritera kolbullar tills smeten tar slut.

Servera med rårörda lingon. Och i brist på fläsk, kanske någon annan passande proteinkälla.

2022-09-15

Tomra.... 😶😲🥴😲

Jag vet inte vilken reaktion Tomra försöker väcka med denna reklamfilm, men det är antagligen inte den som jag upplever. Den här filmen väcker i mig den konstigaste blandning av känslor jag någonsin upplevt. Något I stil med Uncanny Valley, men betydligt mer komplext.

Jag äger aktier i Tomra. Tomra är mest känt för sina återvinningsautomarer i Sverige, men de är också, med bred marginal, den största tillverkaren av potatisskalningsmaskiner, och världsledande när det gäller automatisk industriell sortering. Aktien har varit en fantastisk investering för mig, men det är också ett företag som jag gillar att äga aktier i, därför att de skapar fantastiska, och unika, maskiner.

Itau Unibanco

Jag äger lite ADRer i Itau Unibanco, en Brasiliansk bank. Eftersom jag är ganska dålig på att läsa portugisiska, så har jag har lite svårt att följa dem nyhetsmässigt. Försvårar ytterligare, gör alla kulturella och legala skillnader, mellan Brasilien/sydamerika och vad jag är van vid från europa och USA.

De senaste två åren, så har Itau Unibanco, verkligen förbättrat sin information till oss icke-sydamerikanska investerare, och jag upptäckte just att de publicerat en ordlista, med ord som kan vara bra att veta som aktieägare i banken.



Jag känner det fortfarande som om jag inte begriper vad jag äger, när det gäller Itau. Och ofta när jag får reda på någon nytt om bolaget, eller hur saker funkar i deras hemmarknader, så innebär det bara att jag känner mig frågande om en massa nya saker. Jag vill gärna investera lite i Sydamerika, och helst så skulle jag vilja göra det genom att äga en fond, men jag har varken hittat någon sydamerika-fond, eller någon utvecklingsmarknads-fond som jag känner att jag kan äga med gott samvete. Det finns många fonder som kallar sig etiska, men få som verkligen är det.

2022-09-13

googlefinance-funktionen i Google Sheets, en investerares bästa, och mest opålitliga, vän

Google har sitt eget (gratis) kalkylprogramGoogle Sheets, som finns både som app och hemsida.

En fördel, med Google Sheets, är att programmet räknar fel, betydligt mer sällan än Microsoft Excel. Men Microsoft Excel har ju också satt en otroligt låg ribba, för vad som nu anses acceptabelt, när det gäller felberäkningar, för ett kalkylprogram.

För oss som håller på med värdepapper, så har Google Sheets en funktion "googlefinance", som kan ge olika information om ett värdepapper. [ Jag kommer att kalla denna funktion "googlefinance()", på resten av denna sida. ]

googlefinance() är, just nu, tyvärr, det enklaste och säkraste sättet att få aktuell börsinformation in i ett kalkylark.
Därmed inte sagt att det är varken särskilt enkelt, särskilt säkert, eller särskilt bra, bara betydligt, enklare, säkrare och bättre, än alla andra tillgängliga, gratis, alternativ.

Det finns många fällor att gå i, när man använder googlefinance().

Ett problem, när man söker information om Google Sheets, är att den mesta, och ofta enda, man hittar, gäller den engelsk-amerikanska (US; en-us) lokaliseringen. Tyvärr har Google försökt vara för smarta (och antagligen för snåla för att anlita lokala experter), när de har gjort olika anpassningar till olika språk, och marknader, i sina program. Det betyder t.ex. att många funktionsnamn är olika, på olika språk (dock ej googlefinance()). Det betyder också att symboler använda för att skriva formler i Google Sheets skiljer mellan olika länder+språk kombinationer. För oss svenskar gäller att vi skriver tal med decimalkomma ",", och att parametrar till en funktion är separerade av ett semikolon ";". På UK- och US- engelska, så används istället decimalpunkt ".", och ett komma ",", mellan parametrarna i en funktion. Det finns myriader fler lokala varianter, på hur olika detaljer fungerar olika i Google Sheets (de flesta tämligen onödiga), och Google har inte dokumenterat något av det. Lokaliseringen av Google Sheets, är också den buggigaste delen av programmet, och leder till ständiga programkrascher och korrupta dokument; speciellt om du inte använder programmet på US-Engelska, och extra speciellt om du använder ovanliga kombinationer av region och språk. T. ex. så kan du ställa in programmet att använda US-engelska som språk, men svensk lokalisering för datum, tal osv., för ett kalkylark; jag har försökt detta (för att slippa ständigt slå upp svenska funktionsnamn, när jag kopierar kod från nätet, men samtidigt direkt kunna använda datakällor som innehåller decimalkomma och svenska datum), och alla dessa av mina kalkylark, kraschade spektakulärt (mycket bortkastat jobb). 



Lista över marknader som Google Finance kan visa data för. Oslobörsen finns inte med, men många av företagen där, finns noterade på andra börser.

Ett odokumenterat attribut, till googlefinance(), är "name", som ger det långa namnet för en ticker-symbol.
⚠️ Använd alltid detta för att kolla att du verkligen får information om rätt värdepapper.

Värdepapperssymbolen, den första parametern till googlefinance, skrivs på formen "börs:ticker", t.ex. "STO:SKF-B", där "STO" är den symbol som Google använder för stockholmsbörsen (NASDAQ-STO).

⚠️ Om en värdepapperssymbol inte stämmer med någon Google använder (de har uppfunnit sina egna symboler), så gissar googlefinance() vilket värdepapper det gäller. Vilket är urkorkat och kan leda till felaktiga uppgifter i kalkylarket. 

Lättaste, och säkraste, sättet att hitta värdepapperssymboler, som verkligen funkar, är att gå in på Google Finance hemsida eller app, och söka på värdepapperets ISIN, som, till skillnad från börstickers eller "vanliga" namn, är en helt unik identifierare för ett värdepapper. 
Samma ISIN används för samma värdepapper, oavsett börs. Se till att sedan använda tickern, för värdepapperet, som hör till just den börs du vill ha information från, som del av första parameter till googlefinance.

Avanza anger ISIN, i informationen, för alla värdepapper som går att handla där. Tyvärr går inte data att klipp och klistra från Avanza-appen, så i det fallet är det lättare att använda hemsidan (det är tur att Avanzas app och hemsida, är hemska på olika sätt).

⚠️ Se till att hitta rätt börsticker, för rätt börs. Samma värdepapper har ofta olika börsticker, beroende på vilken börs de handlas på, och också beroende på vem som står för informationen (Google, Bloomberg, NASDAQ, Morningstar, et c., alla använder olika symboler, utom när de inte gör det).

För europeiska ETFer/fonder, så hämtar googlefinance(), informationen från Morningstar. Sök rätt på symbolen där och använd den som namn. T.ex. "VDEV", för Vanguard FTSE Developed World UCITS ETF USD Distributing, på Londonbörsen.

⚠️ Till skillnad för hur, och att, man får fram data för USA och Indiska fonder, så är det en odokumenterad funktion, att man också kan få information om Europeiska (UCITS) fonder.
⚠️ Använd inte symbolen från Morningstar, om samma data går att få genom en symbol från Google Finance.
⚠️ Odokumenterade funktioner har inga som helst garantier att de funkar från Google!
⚠️ Det är inte säkert symbolen, för en Europeisk ETF/fond, från Morningstar fungerar, och om samma symbol används som ticker för något annat värdepapper, på någon annan börs, så kan googlefinance() istället ge information för detta värdepapper.

En annan odokumenterad funktion, i googlefinance(), är att du kan få fram (vissa) valutakurser. Använd t.ex. "Currency:USDSEK", som första parameter till googlefinance(), för att få reda på vad en US-dollar (USD), just nu är värd i svenska kronor (SEK). Funktionen använder valutasymbolerna i ISO-4217.
⚠️ Odokumenterade funktioner har inga som helst garantier att de funkar från Google!

En annan odokumenterad funktion, är att du också kan få fram data för en del olika index, med googlefinance(). Symbolen börjar då med en ".". Exempelvis: ".DJI" för "Dow Jones Industrials", och ".SPX" för Dow Jones 500.
⚠️ Odokumenterade funktioner har inga som helst garantier att de funkar från Google!

2022-09-04

Tankar om överlevnad hos fonder, och SPIVA om aktiva eller passiva fonder

JustETF är en hemsida jag använder mycket på nätet, när jag jämför ETFer, och där läste jag just följande artikel: The proof that active managers can't beat the market

Artikeln var baserad på följande "rapport" från SPIVASPIVA Europe Scorecard

Jag tyckte det var intressant läsning. I "rapporten" angavs t. ex. överlevnadsgrad för aktivt förvaltade fonder (tillgängliga för oss västeuropéer), inom olika kategorier, men tyvärr inte samma siffra för passivt förvaltade fonder. Något som många som investerar i fonder kanske inte är medvetna om, är att fonder har låg överlevnad, speciellt ett "dåligt" år, när många fondsparare lämnar fonden, och då stänger fondförvaltaren ner fonden.  Naturligtvis, så är det just under dessa återkommande svackor, på aktiemarknaden, som det är som mest billigt/lönsamt/intressant att investera i marknaden, man får helt enkelt mer för pengarna, trots högre risk att en del av företagen konkar eller får mer permanent sänkta aktiekurser. Är man redan investerad i en fond, så är det naturligtvis inte heller så kul när fonden lägger ner i en sådan svacka, under den tidpunkt som man förlorar mest pengar på den.

Jag har dock några förbehåll till rapporten, som gör att jag ser den mer som marknadsföring, från S&P, än som ett riktigt "bevis", som JustETF hävdar. Och jag är generellt lika skeptisk till enskilda indexfonder, som till enskilda aktiva fonder (även om jag generellt favoriserar indexfonder):
  • "Rapporten" redovisar inte en lista över vilka fonder den jämför S&P-indexen med. S&P skulle kunna fuska, genom att inte ta med en del fonder i rapporten som gått bättre än deras index, och vi skulle inte kunna kolla upp det, iaf inte på något enkelt sätt.
  • Om man investerar i "index", så är det nästan alltid genom indexfonder. Även om det inte sker i lika hög grad, som för aktivt förvaltade fonder, så lägger fondförvaltare även ner index-fonder väldigt ofta. Vilket gör att även om, rent tekniskt, påståendet att aktiva fonder oftast går sämre än "marknaden" (= index) är riktigt, så innebär det inte nödvändigtvis att investera i en indexfond, jämfört med aktivt förvaltade fonder, i samma kategori, ger bättre chanser till högre tillväxt, eller lägre risk för förluster. Man måste också kolla på hur hög risken är att varje enskild fond, bland fonderna som man väljer mellan, läggs ner, i en svacka för landet/branschen/världsdelen/osv. Vissa fondförvaltare är värre historik än andra, när det gäller att lägga ner (index-)fonder. Något som jag själv råkade ut för, var att jag började investera i Afrika-fonder under 2018 (och vidare under 2019), därför att marknaderna där, på några års sikt, hade mycket låga värderingar i förhållande till trolig  utveckling. Sedan (under 2019-20) lades alla Afrikafonder (3 stycken), tillgängliga genom Avanza, antingen ned, eller slogs ihop med bredare utvecklingsmarknadsfonder, som mest bestod av Kina-aktier, en marknads som då hade vansinnigt höga värderingar och risker. Också av etiska skäl, så var Kina, och en del andra länder i de ersättningsfonder som jag fick, verkligen inte något som jag ville investera i.
  • Både indexfonder och aktivt förvaltade fonder, har avgifter (eller något annat sätt för fondförvaltaren att tjäna pengar på fondinvesteraren). Generellt har indexfonder lägre omkostnader, och därmed lägre avgifter, men det gäller inte alla kategorier av fonder. "Rapporten" tittar bara på index jämfört med aktiva fonder, så avgifter/kostnader för indexfonderna finns inte med.
  • I marknader med dålig likviditet, eller höga transaktionskostnader, så har ofta aktivt förvaltade fonder mer ägande i riktiga aktier, medan passiva indexfonder ofta, helt eller delvis, iställer äger olika derivat, baserade på aktierna. Om man investerar i t.ex. ett land, eller en bransch, för att man vill stödja utvecklingen i landet/branschen, så gör man inte det om man sätter pengarna i en fond med mycket syntetiskt ägande. Derivaten, som en syntetisk fond äger, istället för aktier, kan t.o.m. vara skadliga för landet/branschen.
  • Nästan alla tidigare påståenden, som jag har läst, att marknaden "alltid" går bättre än aktivt förvaltade portföljer, är baserade på S&P 500 (som också finns med i rapporten), eller något under-index baserat på S&P 500 (som också finns med i rapporten). Kruxet är, att urvalet av vilka aktier som skall ingå i S&P 500 är aktivt, inte passivt. Så just det indexet, fungerar i urvalet av vilka aktier som skall ingå, precis som en aktivt förvaltad fond, men utan att kostnaden för "experterna" som gör urvalet/förvaltar, räknas med i indexet (och heller eller transaktionskostnader för att justera vikterna i en riktig portfölj, men det gäller nästan alla aktie-index). Så att jämföra S&P 500 med en fond, blir inte speciellt rättvist. Dock, eftersom det finns väldigt många S&P 500 indexfonder, så behöver en fondförvaltare betala väldigt lite till S&P för att få ta del i experternas urval till S&P 500, så den delen av förvaltningskostnader blir mindre, än för aktiva fonder, men den är fortfarande inte helt borta, som för indexet.
  • Fonder har kostnader, t.ex. transaktionskostnader, inget av S&P index räknar med några kostnader. Det har funnits andra index, från andra index-konstruktörer, som för att göra dem mer realistiska, tog med teoretiska kostnader för omviktning av värdepapper i indexportföljen, men jag tror inte några sådana existerar längre (de indexen konstrueras mest av universitet som del av forskningsprojekt).

2022-07-22

Låten Chaise Longue funkar, men borde inte göra det

Låten Chaise Longue funkar, men borde inte göra det.

Ibland träffar Google konstigt rätt, som när de listade ut att jag skulle gilla den här låten och gav mig den som YouTube-rekommendation.

Jag brukar inte gilla den här typen av pratsång. Texten är låtsaspretentiöst konstig (det låter som om de hade kul när de skrev den, men jag kan inte avgöra om den är tänkt som ett självironiskt skämt, eller om den bara blev det), och den här typen av rock var uttjatad redan i början på 1980-talet, även om det händer en del verkligt innovativa saker i bakgrundskompet, som antyder att de som gjort musiken har en betydligt djupare musiksmak än de låtsas att de har.

När jag växte upp, så var punk inne, men jag gillar generellt inte punk (med undantag av några få låtar). Men jag gillar många av de artister som senare brukade klumpas ihop under beteckningen proto-punk, och det är vad den här låten påminner mig om. Även för många av de artisterna, var musiken på ytan, ytlig och primitiv, men någonstans i bakgrunden gömde ett musikaliskt djup, med komplexa influenser från jazz, blues och ännu äldre musik.

Jag gissar att de som gillar Wet Legs låt Chaise Longue, som de flesta antagligen är flera generationer yngre än mig, också skulle uppskatta en del proto-punk, med artister som Iggy Pop and The Stoogees, Lou Reed, Frank Zappa, Captain Beefhart och Nina Hagen (som nog får räknas som både proto-punk och punk + cabaret).

Kanske också en del låtar av Macy Gray . Fast jag lyckades inte den, av hennes låtar, som Chaise Longue påminde mig om, det var en experimentel låt med mycket ljudsampling och en ren musikstudieprodukt, som antagligen är omöjlig att framföra live.

2022-07-08

Mata in ny rad i Android

Ibland är man matar in text i Android, med skärmtangentbordet, så betyder inte knappen för ny rad, att man skriver in en ny rad (radmatning), utan istället så får den Android att byta till nästa inmatningsfält.

Hur gör man då när man verkligen vill mata in en ny rad.
• Där du vill ha en ny rad, skriv in ett, eller flera, extra tecken, t.ex. ett extra blanksteg.
• Markera detta/dessa extratecken i texten, på vanligt sätt (genom att peta på dem länge med fingret).
• Nu kan du byta ut de markerade tecknen mot en radmatning, genom att trycka på radmatnings-knappen.

Det tog mig alldeles för många försök att lista ut detta. Det är ofta Android inte känns särskilt användarvänligt, eller logiskt.

2022-06-09

Avanzas klassificering av företag i branscher

Sedan Avanza började ange vilken bransch ett företag hör till, och även har en graf där man kan se branschfördelningen för sin portfölj, så har jag försökt lista ut vilken standard som deras indelning följer. Jag har trott att jag hittat rätt tre gånger, för att sedan upptäcka något bolag som inte stämde med den indelning som jag trodde de använde.
Till slut så skrev jag till Avanza och frågade, och det var en ganska ny en branschklassifisering, som jag inte tittat på, eller använt förut.

Morningstar Global Equity Classification Structure v2 (July 2019)

The nice thing about standards is that you have so many to choose from.
Andrew S. Tanenbaum

2022-04-03

Undersöker Amcor PLC

Jag har börjat titta på Amcor PLC, som en möjlig investering. Det blev lite mer komplicerat än vad jag först trodde.

Amcor är ett stort internationellt förpackningsföretag.

Amcor är ett företag som grundades i Australien 1926, men sedan flyttades företaget till Jersey 2019. Amcor har stor del av sin verksamhet på Amerikanska kontinenten, speciellt i USA. De har sitt huvudkontor i Schweiz. Jag är inte helt säker på om Jersey fortfarande är skattemässig och juridisk hemvist, efter att huvudkontoret flyttades till Schweiz, det framgår inte av deras hemsida.

Aktien har ISIN JE00BJ1F3079, där JE är landskod för Jersey.

Speciellt före millennieskiftet, så har det varit populärt att flytta internationella bolag till Schweiz eller Jersey (som internationellt representeras av UK). Detta av både skatteskäl, och för att dessa länder hade fördelaktliga avtal med de flesta andra ländet, vilket underlättade för internationell verksamhet. Sedan millennieskiftet har skattefördelarna minskat med att flytta till Jersey och Schweiz, och resten av länderna i världen blivit bättre på att sluta olika avtal med varandra. Dock ligger Australien lite efter, på de flesta fronter.

Aktien, som går att köpa på Avanza, handlas på NYSE.

Skatt på utdelningar?

Amcor PLC, som internationellt bolag, har helt flyttat från Australien, så det blir ingen beskattning på utdelningar därifrån.

Jersey har 0% skatt på utdelningar. Det är antagligen denna utländska beskattning som gäller.

Schweiz beskattar utdelningar med 35% (men har många avdragsmöjligheter), men har avtal med både EU/Sverige och USA om att utbetalningar till dessa områden, bara skall beskattas, från Schweiziskt håll, med 15%. Jag vet inte hur detta funkar med Schweiz, i praktiken, och om man beskattas direkt vid utbetalningstillfället med 15%, eller om man beskattas 35% och sedan behöver ansöka om att få tillbaka det som man betalat för mycket.

USA har som högst 40% utdelningsskatt, när inte utdelningar beskattas med samma %-sats som en lön skulle beskattas, vilket kan bli mer än 40%, beroende på vilken stat det gäller. USA har superkrångliga skatteregler, och kan enligt dessa, ge sig på de som får utdelningar därifrån, så att de får betala skyhöga skatter. USA är speciellt, i och med att det enda landet, som tycker att det har rätt ge sig på och beskatta utländska medborgare, och företag, som om de vore USA medborgare, eller befinner sig i USA. I praktiken så händer detta ytterst sällan (då mest för att straffa personer, företag, eller länder, som USAs regering inte gillar). Men i praktiken, så följer USA oftast inte sina egna regler, utan kräver, generellt, 30% skatt för utdelningar till medborgare i länder som inte har skatteavtal med USA, eller 15% för medborgare i länder som har skatteavtal med USA.

För oss småsparare, som enbart är svenska medborgare, och inte är med på några terroristlistor eller liknande, eller äger aktier i ett cannabis-bolag (vilket, i skrivande stund, är olagligt, på federal nivå, även om senaten röstat ja för att legalisera), eller får utdelningar från ett bolag som USA inte gillar, så är utländsk beskattning på utdelningar från USA-företag superenkel. Den är på högst 15% och man behöver inte krångla med att kräva tillbaka några pengar, däremot kan man beskattas högre än om man bodde i USA, om beskattningen där vore under 15%. Utdelningar från Puerto Rico, som ju är en del av USA, beskattas med bara 10%. Detta som en del av ett kompensationspaket, för att USAs lagar hindrar Puerto Rico från att göra vissa saker, som att t.ex. tanka, lasta och lossa gods från båtar som anländer från utanför USA, eller ta emot utländska turister, som anländer via båt, direkt från utlandet.

Skatterådgivning är Big Business i USA, och rådgivnings- och revisionsfirmor betalar väldigt mycket i bidrag till Amerikanska politiker och partier. Detta påstås ofta vara huvudanledningen till att skatteregler, och skattedeklaration, i USA, är mycket krångligare än i något annat land.

Amcor, Ryssland och Ukraina

Amcor har tre produktionsanläggningar i Ryssland och en i Ukraina.

Rysslandsavdelningarna stod 2021 för en produktion som motsvarade 2-3% av Amcors totala, internationella, försäljning. Hur mycket av vinsten detta blir, har de inte avslöjat, men det är gissningsvis mer än 3%, då lönekostnader i Ryssland är låga, och då Ryska regleringar kring utsläpp, arbetsförhållanden, och liknande, är slappa, om man inte slipper följa dem alls, genom att muta rätt makthavare.

Amcor kommer att avsluta export från Ryssland. Som deras pressmeddelanden är formulerade, så verkar det gälla all export, även till länder som inte blockerat import från Ryssland.

Hur stor påverkan den avbrutna verksamheten i Ukraina, kommer att leda till för Amcor, har de inte gått ut med. De kommer att betala åtminstone 1 million USD som humantärt stöd till Ukraina, vilket, till viss del, kommer gå direkt till Ukrainska anställda och deras familjer. Kan tänka mig att detta kommer att leda till en del bestraffningar, från ryskt håll, mot bolaget.

Länkar





2022-03-25

Det händer mycket med Cibus


Cibus är, för närvarande, det enda svenska bolaget med månadsutdelning. De är också det svenska fastighetsbolag som är mest Amerikansk-inspirerat i sitt sätt att göra affärer, och hur de bemöter sina investerare.

Cibus genomförde precis en riktad nyemission för att få in pengar till att köpa fastigheter i Danmark, där de inte har haft någon verksamhet tidigare. Jag har tittat lite på de få uppgifter som de gett om affären, och det verkar inte leda till någon utspädning i delning av vinst, för oss som redan är aktieägare. Däremot, så borde det tillökade fastighetsbeståndet, leda till något lägre risker, och stabilare kassaflöden, i aktien. Att de var på gång att göra något sånt här var ganska väntat, allt sedan de annonserade skapandet av det nya aktieslaget D-aktier för någon vecka sedan. Anledningen att de, vid den kommande fondemissionen (inte den riktade nyemissionen), kommer att dela ut D-aktier, istället för fler A-aktier, är antagligen just att de vill kunna ta in mer pengar, utan att rubba maktbalansen på bolagsstämmorna allt för mycket. Att de tilldelar alla oss tidigare aktieägare D-aktier, är antagligen för att skapa en attraktiv och stabil handel för dem, så att de kan locka fler institutionella investerare vid kommande riktade nyemissioner.

Men nu till det jag egentligen ville skriva om.

Jag blev lite försenad med att läsa informationen om de nya D-aktierna, och gjorde det inte förrän 22/3, och så blev det, tyvärr, lite ytterligare lite förseningar innan jag bloggar om det.

För att få D-aktier, så behöver du (antagligen) äga A-aktier 10 maj (registreringsdag är den 11:e, och rättigheterna brukar gälla till dagen före vid sådant här).

4 A-aktier berättigar till 1 D-aktie. Udda rättigheter kommer att lösas in (dvs om du har t.ex. 14 A-aktier, så får du 3 D-aktier och lite pengar för de 2 rättigheter som blir över).

D-aktierna kommer att ge 0,08 EUR  unde de 11 första utdelningstillfällena.

Följande utdelningsdatum gäller under det kommande året:




Källa:

Samma pressmeddelande i PDF-form

Länk till bilaga (den riktiga årsredovisningen):


2022-03-23

Rottneros och Ryssland

Rottneros årsredovisning har kommit. Jag hittar inget som inte kommunicerats tidigare.

Rottneros påverkas enbart indirekt av Ryssland-Ukrainakonflikten, under dess nuvarande omfattning.

Rottneros har verksamheter i Baltikum, och planerar verksamhet i Polen (där Rottneros huvudägare redan har verksamheter). Länder som tidigare varit del av Sovjetunionen och/eller Warsawapakten, och som nog gärna Putin skulle vilja få kontroll över. Men vi får väl hoppas han inte vågar ge sig på NATO-länder.

https://mb.cision.com/Main/15260/3529149/1551464.pdf

https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5332/rottneros


2022-03-06

British American Tobacco, Ryssland och Ukraina

Uppdatering 2022-04-17. Eftersom jag inte följer BAT längre, så missade jag att de kom ut med ett pressmeddelande 11/3, bara några dagar efter det föregående. De har helt ändrat kurs om Ryssland och Ukraina, och kommer nu att avveckla Rysslandsverksamheten. Enligt pressmeddelandet så stod Ryssland och Ukraina för 3% av BATs försäljning och en något lägre del av vinsten.


Uppdatering 2022-03-09. Nu har British American Tobacco uttalat sig om verksamheten I Ryssland. De bryter mot trenden och kommer inte dra ner på verksamheten i Ryssland, om inte myndigheter tvingar dem till det.



Uppdatering 2022-03-09. Jag sålde alla mina British American Tobacco i måndags (7/3). De har fortfarande inte gett några siffror på hur de påverkas av upptrappningen i kriget mellan Ukraina och Ryssland, eller vad de tänker göra. Jag har storhandlat aktier och ETFer nu under börsrean, och behövde pengar. Jag har baklängesräknat en del och kom fram till, med väldigt mycket höftande och räkning med äpplen som bananer, att Ryssland och Ukraina borde stått för minst 5% av BATs vinst, innan Rysslands ökade aggressioner i Ukraina. [ Det är inget nytt krig, för 2022, även om det ibland låter så. Ryssland anföll  Ukraina redan i mars 2014, men sedan december samma år, fram till nu, så har de inte gått in i nya områden, bara stridit om redan ockuperade områden ]. Kanske inte avgörande mycket för mig för att sälja, men det fanns andra värdepapper som lockade mig mer.

[ Från det att Ryssland ockuperade Krim, i mars 2014, fram till Donald Trumps första veckor som president, fanns kraftiga sanktioner, riktade mot Ryssland, från EU och USA, tillsammans med en del andra länder. Rysslands ekonomi var på knäna, och Putins stöd hos Rysslands befolkning var den lägsta någonsin. Men bland det första Trump gjorde, som USAs president, var att ta avveckla USAs sanktioner mot Ryssland. Vilket gjorde övriga länders sanktioner helt verkningslösa. Sedan gav sig Trump på Kina, Indien och diverse andra länder, med handelskrig, vilket tvingade dessa att knyta starkare, eller helt nya, band med Ryssland. Donald Trumps presidentskap, är det bästa som någonsin hänt Vladimir Putin. ]

Google verkar ha bättre koll på mig än vad jag själv har, och rekommenderade mig den här artikeln:

Jag hade totalt missat att BAT har såpass stor verksamhet i Ryssland och Ukraina. BAT själva verkar inte ha gått ut med några pressmeddelanden om Ryssland och Ukraina, och väldigt lite verkar ha skrivits om det.

Mitt ägande i BAT

Jag har jättedålig koll på BAT. Köpte dem för länge, länge sedan, därför att de ägde några cigarr-märken som jag gillar. Mer som en kul grej, än som en investering. De har gett mig stadig ström utdelningar, som jag delvis återinvesterade vid ett tillfälle för några år sedan.

E-cigaretter och andra nymodigheter

Jag köpte BAT innan E-cigarett-bolag började hypas. Allt det där med E-cigaretter och liknande, känns, för mig, som en fluga som dör ut senast inom några få årtionden, eller slutar vara så lönsamt som nu. Så allt med E-cigaretter, har jag inte brytt mig särskilt mycket om att hålla reda på. Däremot har jag, naturligtvis, varit glad när BAT tjänat mycket pengar på E-cigaretter. De få gånger som jag slarvtittat igenom BATs redovisningar, så har jag mest kollat att de inte lägger allt för mycket pengar, förhoppningar och kraft på "alternativa produkter", så att de inte bygger sin framtid på ett fenomen, som jag tror försvinner med nästa generation... eller som möjligen kommer att utvecklas till en standardiserad, generisk, produkt, med många konkurrenter och för låga marginaler.

Vad gör jag nu?

Med både Ryssland och E-cigaretter i åtanke, så får jag nog ta mig en rejäl funderare på om BAT fortsätter vara ett bolag jag vill fortsätta äga aktier i. Gissar att jag stannar vid att jag säljer av tillräckligt mycket för att få tillbaka de pengar som jag har investerat, och behåller slatten som "betalat sig själv".

Tobak och framtiden

Nikotin är en drog som skulle kunna användas i betydligt högre grad inom sjukvården, än vad den gör nu, t.ex. för effektiv, och billig, behandling vid schizofreni, demens, lung-(!) och tarminflammationer, men som i nuläget nästan inte används alls inom vården, mest p.g.a. sitt dåliga rykte (men också för att nikotin faktiskt är beroendeframkallande, och alldeles för lätt att få tag i efter en avslutad medicinsk behandling, i mer ohälsosamma former). Nikotin kan också användas som ett väldigt miljövänligt bekämpningsmedel vid odling. Även om det finns effektiva och billiga, alternativa, sätt att framställa nikotin, så är fortfarande tobak en bra och väletablerad nikotinkälla. Tobaksplantor är också både lättodlade och enkla att genmanipulera till att producera andra ämnen som mänskligheten behöver mer av. Så med en hypotetisk, någorlunda rationell, framtid, så är nog tobak kvar för att stanna, även om bruket av tobak som rekreationsdrog helt skulle försvinna. Frågan är då vilka, eller om några, existerande tobaksbolag, skulle finnas kvar i en sådan, hypotetisk, framtid.