Tankar om överlevnad hos fonder, och SPIVA om aktiva eller passiva fonder

JustETF är en hemsida jag använder mycket på nätet, när jag jämför ETFer, och där läste jag just följande artikel: The proof that active managers can't beat the market

Artikeln var baserad på följande "rapport" från SPIVA: SPIVA Europe Scorecard

Jag tyckte det var intressant läsning. I "rapporten" angavs t. ex. överlevnadsgrad för aktivt förvaltade fonder (tillgängliga för oss västeuropéer), inom olika kategorier, men tyvärr inte samma siffra för passivt förvaltade fonder. Något som många som investerar i fonder kanske inte är medvetna om, är att fonder har låg överlevnad, speciellt ett "dåligt" år, när många fondsparare lämnar fonden, och då stänger fondförvaltaren ner fonden.  Naturligtvis, så är det just under dessa återkommande svackor, på aktiemarknaden, som det är som mest billigt/lönsamt/intressant att investera i marknaden, man får helt enkelt mer för pengarna, trots högre risk att en del av företagen konkar eller får mer permanent sänkta aktiekurser. Är man redan investerad i en fond, så är det naturligtvis inte heller så kul när fonden lägger ner i en sådan svacka, under den tidpunkt som man förlorar mest pengar på den.

Jag har dock några förbehåll till rapporten, som gör att jag ser den mer som marknadsföring, från S&P, än som ett riktigt "bevis", som JustETF hävdar. Och jag är generellt lika skeptisk till enskilda indexfonder, som till enskilda aktiva fonder (även om jag generellt favoriserar indexfonder):

• "Rapporten" redovisar inte en lista över vilka fonder den jämför S&P-indexen med. S&P skulle kunna fuska, genom att inte ta med en del fonder i rapporten som gått bättre än deras index, och vi skulle inte kunna kolla upp det, iaf inte på något enkelt sätt.
• Om man investerar i "index", så är det nästan alltid genom indexfonder. Även om det inte sker i lika hög grad, som för aktivt förvaltade fonder, så lägger fondförvaltare även ner index-fonder väldigt ofta. Vilket gör att även om, rent tekniskt, påståendet att aktiva fonder oftast går sämre än "marknaden" (= index) är riktigt, så innebär det inte nödvändigtvis att investera i en indexfond, jämfört med aktivt förvaltade fonder, i samma kategori, ger bättre chanser till högre tillväxt, eller lägre risk för förluster. Man måste också kolla på hur hög risken är att varje enskild fond, bland fonderna som man väljer mellan, läggs ner, i en svacka för landet/branschen/världsdelen/osv. Vissa fondförvaltare är värre historik än andra, när det gäller att lägga ner (index-)fonder. Något som jag själv råkade ut för, var att jag började investera i Afrika-fonder under 2018 (och vidare under 2019), därför att marknaderna där, på några års sikt, hade mycket låga värderingar i förhållande till trolig  utveckling. Sedan (under 2019-20) lades alla Afrikafonder (3 stycken), tillgängliga genom Avanza, antingen ned, eller slogs ihop med bredare utvecklingsmarknadsfonder, som mest bestod av Kina-aktier, en marknads som då hade vansinnigt höga värderingar och risker. Också av etiska skäl, så var Kina, och en del andra länder i de ersättningsfonder som jag fick, verkligen inte något som jag ville investera i.
• Både indexfonder och aktivt förvaltade fonder, har avgifter (eller något annat sätt för fondförvaltaren att tjäna pengar på fondinvesteraren). Generellt har indexfonder lägre omkostnader, och därmed lägre avgifter, men det gäller inte alla kategorier av fonder. "Rapporten" tittar bara på index jämfört med aktiva fonder, så avgifter/kostnader för indexfonderna finns inte med.
• I marknader med dålig likviditet, eller höga transaktionskostnader, så har ofta aktivt förvaltade fonder mer ägande i riktiga aktier, medan passiva indexfonder ofta, helt eller delvis, iställer äger olika derivat, baserade på aktierna. Om man investerar i t.ex. ett land, eller en bransch, för att man vill stödja utvecklingen i landet/branschen, så gör man inte det om man sätter pengarna i en fond med mycket syntetiskt ägande. Derivaten, som en syntetisk fond äger, istället för aktier, kan t.o.m. vara skadliga för landet/branschen.
• Nästan alla tidigare påståenden, som jag har läst, att marknaden "alltid" går bättre än aktivt förvaltade portföljer, är baserade på S&P 500 (som också finns med i rapporten), eller något under-index baserat på S&P 500 (som också finns med i rapporten). Kruxet är, att urvalet av vilka aktier som skall ingå i S&P 500 är aktivt, inte passivt. Så just det indexet, fungerar i urvalet av vilka aktier som skall ingå, precis som en aktivt förvaltad fond, men utan att kostnaden för "experterna" som gör urvalet/förvaltar, räknas med i indexet (och heller eller transaktionskostnader för att justera vikterna i en riktig portfölj, men det gäller nästan alla aktie-index). Så att jämföra S&P 500 med en fond, blir inte speciellt rättvist. Dock, eftersom det finns väldigt många S&P 500 indexfonder, så behöver en fondförvaltare betala väldigt lite till S&P för att få ta del i experternas urval till S&P 500, så den delen av förvaltningskostnader blir mindre, än för aktiva fonder, men den är fortfarande inte helt borta, som för indexet.
• Fonder har kostnader, t.ex. transaktionskostnader, inget av S&P index räknar med några kostnader. Det har funnits andra index, från andra index-konstruktörer, som för att göra dem mer realistiska, tog med teoretiska kostnader för omviktning av värdepapper i indexportföljen, men jag tror inte några sådana existerar längre (de indexen konstrueras mest av universitet som del av forskningsprojekt).