🇪🇺⚖
Gudars skymning! EUs hemsidor är en mardröm att hitta i, och språket är jättejobbigt. Dessutom är jag förkyld och redan mosig i huvudet. Så jag hoppas att jag inte missförstått något allt för mycket
En fond som godkänts i ett land enligt UCITS-reglerna, behöver inte gå igenom den tidskrävande, och kostsamma, proceduren, för att bli godkänd i ett annat EU-land, det enda som fondförvaltaren behöver göra, är att registrera fonden, hos rätt myndighet, i det nya EU-landet.
Att få en fond godkänd enligt UCITS, ger också marknadsförings-fördelar i länder utanför EU, vilket ibland är det främsta syftet som en del fondförvaltare har, för att få den UCITS-godkänd. T.ex. påstås på internet (fast inte från några bra källor), att UCITS-fonder är populärare, än andra fonder, i Singapore, Taiwan, Hong Kong, Indien och de flesta Afrikanska länder. Fast en fond som säljs i dessa länder, måste också följa de lokala regelverken (t.ex. ha ett innehav av högst 0,3% Kina-relaterat i Taiwan).
Så det är en stor fördel, för en fondförvaltare, att få en fond godkänd enligt UCITS.
UCITS-reglerna ställer, b.l.a., krav på:
- Vilken information som skall finnas tillgänglig för fondspararna, och hur den skall utformas.
- Vilka händelser som utlöser att fonden måste informera fondspararna.
- Vilken typ av värdepapper, som fonden får äga.
- Riskspridning i fondens värdepapper.
- Hur mycket, och vilken typ, onoterade värdepapper en UCITS-fond får äga.
- Vilka strukturer för indirekt ägande (genom ett ägande av andra fonder) i värdepapper som tillåts.
- Hur stor pennig-buffert fonden måste ha, och hur fonden måste ha möjlighet att ersätta sina sparare, för sina andelar, även när vanlig börshandel är störd.
- Vilka ersättningar till fondförvaltaren som tillåts, och att alla, och hur, dessa ersättningar måste redovisas till fondspararna.
- Hur sammanslagningar med andra fonder hanteras.
- Hur likvidation av fonden hanteras.
UCITS förtydligar dessutom hur handel i dessa fonder, skall ske enligt MiFID-direktivet.
För ännu mer information om EU regler, som påverkar fonder, så rekommenderar jag att gå till denna sida och söka efter/bläddra ned till "Investment Funds":
Eftersom sidan ovan är lite svårnavigerad, så är här två av de mer intressanta under-sidorna för oss:
Hur UCITS påverkat utformningen av nyare börsindex
De flesta börsindex, som skapades innan 2001, när UCITS III började utformas, är/var inte kompatibla med UCITS regler om riskspridning, om de skulle användas för att skapa en index-fond.
UCITS III ger två alternativ för hur godkänd riskspridning uppnås:
- Högst 5% av en fonds NAV (en fonds substansvärde: Net Asset Value), får utgöras av värdepapper kopplade till samma utställare ("emitterats av samma organ" 😉, som det beskrivs i Direktiv 2009/65/EG Artikel 52).
- Totalt högst 40% av värdepapperen, i fondens innehav, får ha ett värde mellan 5-10%, kopplade till samma utställare, resten måste ligga under 5%. Index och fonder, som enbart föjer detta alternativ, innehåller ofta "10/40" i namnet.
NAV, likväl som de beräknade värdena på enskilda värdepapper, måste fastställas varje dag, i enlighet med hur de definieras i UCITS.
T.ex. innebär detta att en UCITS-fond kan äga värdepapper från Apple, Microsoft, Alphabet och Amazon, upp till ett marknadsvärde av 10% vardera, men då måste värdepapper från andra bolag, som fonden äger, utgöra mindre än 5% av marknadsvärdet av fondens värdepapper.
Efter UCITS III, så har många nya börsindex skapats, som följer dessa regler för riskspridning, och en del gamla index har fått förnyade, eller förtydligade, regler, för att leva upp till UCITS krav. Och med dessa nya, eller reformerade, börsindex, så har det kommit nya indexfonder.
Är alla svenska fonder UCITS?
Kort svar: Nej!
EU tillåter två typer av sparfonder, UCITS-fonder och AIFM-fonder (Alternative Investment Fund Managers).
Svensk lagstiftning speglar denna uppdelning:
- Lag (2004:46) om värdepappersfonder, bygger på UCITS-direktiven.
- Lag (2004:46) om värdepappersfonder, bygger på AIFM-direktivet.
Svensk lagstiftningstext skiljer också, mellan svenska fonder som följer Lagen om värdepappersfonder, och utländska fonder som följer UCITS.
Det skulle kunna vara för att inte råka ut för problem, när svensk lagstiftning släpar efter andra länders införande av EU-direktiv. Och i övrigt, så skulle det kunna vara meningen att fonderna är identiska. Men, så vitt jag kan avgöra, så är det krångligare än så.
UCITS har arbetats fram i (hittills) 5 faser, med direktiv som arbetats om till svensk lag, med några års fördröjning:
- År 1984: UCITS.
- År 2004: UCITS III. Som bestod av två EU-direktiv.
- År 2009: UCITS IV.
- År 2011: UCITS V.
- År 2016: UCITS VI.
Något UCITS II existerar inte.
Jag hittar inte svensk lagstiftning, som till fullo lever upp till, framförallt, UCITS III, men också en del från UCITS IV. Framförallt hittar jag inget som i svensk lagstiftning, motsvarar EU-direktivets krav gällande riskspridning i värdepappersfonders investeringar. Och det gör mig tokig, eftersom jag inte hittar någonting på nätet som tar upp det, så jag vet inte om det är något jag bara missat, eller om Sverige verkligen inte till fullo infört ett EU-direktiv i lag, som skulle införas, av alla EU-länder, senast 2011 enligt EU-beslut.
Det här är vad jag hittat gällande införande av UCITS i svensk lagstiftning:
Det ursprungliga, från 1984, UCITS, blev 1991, som ganska rakt avskriven, svenska Lagen om värdepappersfonder.
2004 skrivs svensk lagstiftning om baserat på UCITS III. Investeringsfonder som följer UCITS-direktivet kallas nu "värdepappersfonder", de fonder som inte följer det, utan istället regleras av nationell svensk lag, kallas "specialfonder". Jag har inte lyckats hitta detta riksdagsbeslut, men det beskrivs här.
2007 Förtydliganden i svensk lagstiftning, baserat på ursprungliga UCITS
2011 Ändringar i svensk lagstiftning, baserade på UCITS IV och III.
2016 Ändringar i svensk lagstiftning, baserat på UCITS V.
2021 Händer också litegrann. Lagändringar som som gör att fonderna bättre följer UCITS regler om kapitaltäckning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar