Honung på Wikipedia

🤓 Jag har inte läst engelskspråkiga Wikipedia-artikeln om honung, på säkert ett årtionde. Den är riktigt, riktigt bra och innehållsrik numera.

När man som jag (numera), spenderar alldeles för mycket tid på internet, så hör och läser man många olika påståenden om honung, både medicinska och kulinariska, de flesta ganska överdrivna.

Honung består till 96-97% av vatten och olika sockerarter. Hur mycket vatten beror på hur honungen processats av människor, och på vilka sockerarter som dominerar i honungen, eftersom olika sockerarter kan binda olika mycket vatten till sig. De huvudsakliga sockerarterna är druvsocker (dextros) och fruktsocker.

En annan livsmedelsprodukt som består till största delen av vatten och sockerarter är olika sirap. De flesta flytande honungars sockerinnehåll, är näst intill identisk med den i isoglukos (High-fructose corn syrup, HFCS). Att USA:s invånare är ovanligt feta och sjukliga, skylls ofta på användningen av HFCS, istället för vanligt socker, i amerikanska livsmedel, läskedrycker och godis. Detta för att HFCS, från USA, är billigare än socker, då dess produktion är kraftigt statligt subventionerad (delvis genom statliga bidrag som gynnar majsodling). Import av socker till USA, är utsatt för högre skyddstullar, än de flesta andra varor, och dessa har historiskt varit ännu högre, vilket ytterligare bidrog till att HFCS kom att dominera som ingrediens i varor tillverkade i USA.

Något som jag inte visste innan, är att att anledningen till att svensk honung ofta är fast (den kristalliserar snabbt efter att den tagits från bina), istället för flytande, beror det på ett högt innehåll av druvsocker, i förhållande till fruktsocker (som dominerar i honungar från många andra länder). Det höga druvsocker-innehållet, kommer av att svenska bin ofta samlar in honung från blommor i kålsläktet. Jag trodde istället att anledningen att svensk honung oftast är fast, medan utländsk är flytande, berodde på att svensk honung utsätts för mer skonsam värmebehandling, än i de flesta andra länder. Om man värmer fast honung, så blir den flytande, och förblir flytande även efter att den svalnat. Eftersom svenskar av tradition, föredrar fast honung, så värmebehandlas svensk honung mer skonsamt, än i de flesta andra länder, vilket också gör att fler probiotiska mikroorganismer överlever värmebehandlingen.

De övriga 3-4%, av honungens innehåll, domineras av  väteperoxid (vätesuperoxid) och glukonsyra (E474). Ofta innehåller honungen ytterligare syror, bland dessa  aminosyror. Syrainnehåller påverkar honungens kulinariska egenskaper, både smak och att honungen lättare genomgår maillard-reaktion än en annars identisk sockerlösning, utan syror som sänker pH.

Övrigt innehåll i honungen, beror väldigt mycket på källan till honungen. Vilket man bör ta i beaktande, när man läser något om honung på nätet: deras honung kan vara helt annorlunda i något hänseende, jämfört med den man själv har tillgång till.

😠 En sak jag reagerade negativt på, i wikipedia-artikeln, var att när den citerade medicinska studier, om honung, så överdrev den kraftigt (och plockade ur sitt sammanhang) de hälsofrämjande effekterna (t.ex. av honung som grötomslag på sår), jämfört med vad som verkligen står i rapporterna.

Dow Jones U.S. Dividend 100 Index vs. Dow Jones U.S. Select Dividend Index

Jag stöter på Schwab US Dividend Equity ETF, mycket på nätet. Den följer indexet Dow Jones U.S. Dividend 100 Index.

Fonden är ingen UCITS-fond, och går inte att handla på Avanza.

Jag sökte på JustETF, efter en liknande fond, och hittade iShares Dow Jones U.S. Select Dividend UCITS ETF, som följer indexet Dow Jones U.S. Select Dividend Index.

Trots likartade namn, och att de bägge innehåller aktier i 100 bolag, utvalda för att de betalar hög utdelning, valda från samma underliggande större index, så är indexen och fonderna fundamentalt olika. Åtminstone med den fördelning av aktier, som de innehåller just nu.

Jag hittade ingen riktig metodikbeskrivning för de bägge indexen, men den stora skillnaden i innehåll, verkar bero på hur indexen är viktade: att Dow Jones U.S. Dividend 100 Index, är marknadsviktad, medan Dow Jones U.S. Select Dividend Index, är viktad efter hur stor utdelning en aktie ger.

Det är många aktier som ingår i bägge fonderna/indexen, men när man tittat på vilka som är de tyngsta innehaven, så är de väldigt olika.

Aktierna i Dow Jones U.S. Dividend 100 Index, tycker jag verkar som en vettig, portfölj, med en stor riskspridning, att investera i, för mig. Medan Dow Jones U.S. Select Dividend Index, mest verkar ha tyngden i aktier i bolag med en allt för osäker framtid, och de flesta stora innehaven har likartad riskprofil, eller är aktier som jag inte vill investera i av etiska skäl.

Så det blev ingen ny ETF för mig.

Albertsons Companies Inc

🛒🤝🛒

Storägare till snabbköpsgiganterna Albertsons och Kroger vill att bolagen slås ihop: 

https://www.krogeralbertsons.com/investor-information

Jag har tittat lite på om Albertsons-aktierna skulle kunna vara köpvärda, och det är mycket som är väldigt osäkert: dels för om jag skulle tjäna på det; och dels för om det kommer ta väldigt lång tid tills jag får ut något från investeringen.

Som det verkar just nu, så verkar inte sammanslagningen bli av. Den ursprungliga tidsramen för sammanslagningen, var att den skulle vara klar första kvartalet 2024. Men det har varit hårt motstånd, från konkurrenten Walmarts lobbyister, fack, kunder och politiker.

Om sammanslagningen inte går igenom, så får Albertsons 600.000.000 USD av Kroger, som plåster på såren.

Sedan dealen presenterades, så har Albertsons gjort en special-utdelning till sina aktieägare, i syfte att få ned priset Kroger skulle få betala för att ta över bolaget. Så de siffror som ursprungligen presenterades, för vad Kroger skulle betala per aktie i Albertsons, om sammanslagningen går igenom, stämmer inte längre.

Även efter special-utdelningen, så är Albertsons balansräkning ganska så okej. Kassaflöden är lysande, men förväntas avta, dels för att folk i USA går tillbaka till att arbeta utanför hemmet, efter Covid-19, och inte längre lagar mat hemma; och dels för att den här röran kan göra att Albertsons-ägda butiker tappar både kunder och anställda.

Allt är väldigt rörigt, och jag orkar inte ens försöka räkna på aktien. Men gissa lite vilt kan man ju, och kanske köpa om det blir en kraftig dipp.

Som jag ser det finns tre möjliga scenarier, under tiden allt är i limbo, om jag skulle köpa aktien:

1. Sammanslagningen dröjer, kanske aldrig blir av, och Albertsons hindras av ett domstolsbeslut från att betala ut utdelningar. I det läget, så vill jag inte sitta på aktien, hur det än går senare.
2. Ditto, men Albertsons fortsätter betala ut utdelningar baserade på kassaflöde. Med lite lägre aktie-kurs, kan detta scenario antagligen bli lönsamt. Att få tillbaka lite pengar, medan jag väntar, känns också rätt bra.
3. Sammanslagningen blir av med det tidsschema som ursprungligen var sagt, eller blir inställt lika snabbt, och fortsatta utdelningar spelar mindre  roll.

Sedan när det blir spikat, om det blir en sammanställning eller inte, så ser jag tre scenarier:

1. Kroger och Albertsons slås ihop. Och jag får en okänd summa av Kroger för mina aktier (mycket lägre än den som nämndes i det ursprungliga pressmeddelandet).
2. Albertsons fortsätter som oberoende företag. Och jag kommer att tjäna på att köpa aktien på dagens pressade nivåer (som sagt, jag har inte räknat på något, men mellan tummen och pekfingret, så ser det bra ut).
3. Sammanslagningen blir inte av, men storägare har tröttnat på att vänta på att casha in, och vill inte binda pengar längre, och börjar slakta företaget. I det scenariet förlorar jag antagligen på att köpa aktien till dagens nivåer, eller ens till mycket, mycket lägre nivåer.

https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/601996/albertsons-companies-inc

Kommentarerna är intressantare än artikeln:

https://seekingalpha.com/article/4572055-albertsonskroger-merger-is-in-jeopardy

Yale School of Business, rapport om bolag med pågående engagemang i Ryssland

 Jag har tidigare skrivit om börsföretag, med kopplingar till Ryssland, nu har Yale School of Management, gått igenom en massa företag och betygsatt dem, utifrån hur engagerade de fortfarande är i Ryssland:

https://www.yalerussianbusinessretreat.com/

https://som.yale.edu/story/2022/over-1000-companies-have-curtailed-operations-russia-some-remain

Om nu bara någon kunde korsköra den listan mot innehav i olika fonder, för det verkar som de värsta Rysslands-syndarna, fortfarande ägs av de flesta fonder och ETFer.

De enda av mina aktieinnehav, i bolag med fortsatta engagemang i Ryssland, som jag hittat i listan, är (med andel i min portfölj inom parantes):

• Novo Nordisk (1,6‰). Har tagit bort sidan, som Yale refererar till, från webben. Det finns inga läkemedelssanktioner mot Ryssland, och Ryssland är ett land, där många läkemedelsföretag utför studier på människor, för att testa mediciner.
• Pfizer (1,0%), stoppar nyinvesteringar, stoppar nya kliniska studier
• Novartis (2,5‰), stoppar annonsering, stoppar nyinvesteringar, stoppar nya kliniska studier
• Norsk Hydro (5,2‰). Slutför redan påskrivna kontrakt, och fortsätter köpa olja från underleverantörer, som köper från Ryssland, men som ej är utsatta för internationella sanktioner. Med andra ord, så skjuter de besluten till statlig nivå.
• Scandinavian Tobacco Group (3,8‰). Har tagit bort sidan, som Yale refererar till, från webben. Beskrivs av Yale som: "suspend most operations in Russia"
• EssilorLuxottica (1,1%). Kommer fortsätta leverera glasögon. Jag ha följt deras pressuppdateringar, men missat vad de skrev på Instagram 🤡: https://www.instagram.com/p/Ca7wn93r4BI/?utm_medium=copy_link
• Caterpillar (5,4‰). Fortsätter som vanligt enligt Yale. Jag har ett pytteinnehav, som betalt sig själv och får vara kvar, jag utgår från att USAs regering, inom sinom tid, kommer att tvinga dem att avveckla sin omfattande ryska verksamhet.
• Kraft Heinz (1,1‰). Har stoppat export och import till Ryssland, men låter bli att tala om att de fortsätter ha tillverkning där, och fortsätter sälja dessa inhemska produkter i Ryssland. De stoppar också nya investeringar i Ryssland. Jag tycker det vore fel att svälta ihjäl ryssar (medan de gärna kan få känna av en sänkt levnadsstandard, och äckligare mat), men jag gillar inte att Kraft Heinz försöker låtsas som att de inte längre gör affärer i Ryssland.

Jag kommer inte sälja aktier i läkemedelsbolag, som har verksamhet i Ryssland, så länge som denna verksamhet är enbart inriktad mot civil sjukvård .

Dessutom hittade jag några bolag, som jag har haft funderingar på att investera i, som fortfarande har pågående engagemang i Ryssland:

• Bonduelle, tillverkaren av några av mina favoritgrönsakskonserver, fortsätter sin omfattande verksamhet i Ryssland. Den visste jag om tidigare och det är en av anledningarna att jag inte köpt aktier i företaget.
• Coloplast. Utökar sin verksamhet i Ryssland.
• Rockwool. Inga stora nyinvesteringar, men annars business-as-usual.
• Skandinaviska Enskilda Banken. Fortsätter stötta internationella(?) kunder, på plats i Ryssland, som har verksamhet i Ryssland. https://sebgroup.com/sv/press/nyheter/2022/seb-skalar-ner-verksamheten-i-ryssland. De har 40 anställda i Ryssland.
• Siemens, lämnar Ryssland, men delägda med-tech dotterbolaget Siemens Healthineers AG, fördjupar sin verksamhet där. Bägge bolagen är börsnoterade, och några som jag varit intresserad av. Värt att nämna, är att en del av Siemens Healthineers produkter, skulle kunna användas till att få skadade ryska soldater, snabbare på fötter, och tillbakaskickade till Ukraina. Jag misstänker att Putin prioriterar den typen av militär sjukvård.
• Kellogg's, stoppar icke-essentiella investeringar. Vad det nu innebär

Dessutom köper statsägda Vattenfall, fortfarande, naturgas från Ryssland, eftersom den inte går att särskilja från övrig gas som levereras genom  gasledningarna. De har slutat köpa ny kol, men inte stoppat redan beställda leveranser; och helt stoppat leveranser från Ryssland av kärnbränsle.

⚠️ Ett bolag, som enligt Yales rapport, helt ljuger om sin verksamhet i Ryssland, är Proctor & Gamble. Det är ganska ofta som P&Gs årsrapporter innehållit detaljer som jag tycker verkar lite väl osannolika (fast jag har aldrig orkat gräva vidare med det), det här får mig inte att lita mer på dem. Tur att jag inte gått emot min instinkt, och köpt aktier i dem.

Bland de som tagit en kostnad, för att på eget bevåg, stoppa pågående affärer i Ryssland, kan nämnas Atlas Copco (1,8%) och Kesko (7,5‰). Guldstjärna 🌟 till dem. 

Nilörngruppen

Strax innan Covid-19, så köpte jag pyttelite aktier i Nilörngruppen. Jag började fundera på, om det var dags att köpa lite mer, men först ville jag ha svar på två frågor:

1.  Hur starkt beroende av H&M, som kund, har Nilörngruppen? H&M brukade vara den största kunden, men numera skriver de mest om andra kunder.
2. Hur påverkas Nilörngruppen av att företag överger JIT-modellen? Störningar i logistikkedjan, har gjort att många bolag nu gått ifrån småskalig JIT-tillverkning/-beställning, med småtransporter av den färdiga produkten, till att planera tillverkning/beställningar mer långsiktigt, av större kvantiteter, och i större transporter [fast ibland med mindre båtar, eftersom många företag köpt in egna skepp, eftersom de senaste åren visat, att de inte längre kunde förlita sig på externa rederier].

Efter att ha läst alldeles för många av Nilörngruppens rapporter, presentationer och nyhetsbrev, och googlat runt, så fick jag inte svar på någon av dessa frågor. Däremot blev jag påmind om att företag som domineras av försäljare och designers, som skall vara experter på kommunikation, ofta är de som är sämst på att kommunicera.

Jag avvaktar att investera mer pengar, tills jag har en klarare bild av Nilörngruppens verksamhet.

Vilka är Nilörngruppen

Nilörngruppen är ett företag, som ser till att "branding" alltid fungerar likadant för andra företag. De håller på med fastsydda etiketter (inklusive den lilla lappen med tvättinstruktioner i kläder), och alla de små papperslappar och klistermärken som följer med, eller sitter på, en produkt; de håller också på med förpackningar (fast det verkar inte gå så bra som de önskar, gissar jag mig till, genom att läsa mellan raderna). De kan även hjälpa till med andra kläd-detaljer, viktiga för att åstadkomma enhetlighet, inom ett varumärke, som klädknappar och blixtlåsflärpar.

Det som gjort dem framgångsrika, är att många företag länge låtit tillverka sina produkter i världens alla hörn, ofta i små beställningar till olika tillverkare, och kunnat förlita sig på att tillverkning och transport, gått snabbt och pålitligt. [ Förutsättningar som började verka mindre stabila, efter att Donald Trump gav sig på Kina, och efter att D. Trump tagits ifrån makten, efter en kort period av stabilisering, sedan kollapsade med hur Covid-19 hanterades i utvecklingsländer som Kina (som inte fick mycket hjälp av mer utvecklade länder med vaccin o dyl.) och Rysslands upptrappning av kriget I Ukraina. ]

Nilörngruppens roll är, att varifrån än en produkt kommer, så har den fått en enhetlig presentation, som stämmer med presentationen av alla andra produkter inom varumärket. De har kunnat (låta) snabbt tillverka och skicka sina etiketter, och liknande, till fabriker i världens alla tillverkningscentra, och "brandingen" har alltid sett exakt likadan ut, var än i världen produkten tillverkas, eller säljs.

Nilörngruppen har tillverkning i Portugal och Bangladesh, men samordnar och kvalitetskontrollerar också inköp från andra källor. De har som ett uttalat mål, att tillverka så mycket som möjligt själva (Årsrapport 2021). De kan också hjälpa sina kunder med design av etiketter, kläddetaljer, påtryck, och förpackningsmaterial, även om de stora kunderna verkar göra det mesta av designen själva.

På 80-talet, så köpte Nilörngruppen upp konkurrerande etikettillverkare i Sverige, och på 90-talet i stora delar av övriga Europa (t.ex. i UK och Tyskland). Sedan lades tillverkningsenheterna ner, och produktionen flyttades till Turkiet, Portugal och Bangladesh. På 00-talet, så lades tillverkning i Turkiet ned. Vad som inte lagts ned är Nilörngruppens försäljningsnät, som istället expanderat till världens alla hörn, överallt där det finns klädmode-företag.

https://www.nilorn.com/sv/investerare/

https://www.placera.se/placera/sok/bolag.html/PRESSRELEASE?query=777

https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/569438/nilorngruppen-b