2022-12-31

100 största bolagen, enligt börsvärde

Hundra största börsföretagen

Google tipsade mig, om denna intressanta artikel. Som handlar om världens 100 största bolag efter börsvärde.

En av artikelns grafer, tycker jag är speciellt intressant, eftersom den visar på företagens storlek, både som börsvärde och i totala intäkter. Men tyvärr, så inkluderar grafen inte de hundra största bolagen enligt intäkter.

Det finns inga svenska företag med på listan, och danska Novo Nordisk är det enda Skandinaviska företaget. Jag blev lite förvånad över att SAP var det enda tyska företaget på listan. Men det beror antagligen på att tysk företagskultur (och politik) starkt gynnar många mindre, till pyttesmå, bolag som samarbetar. T.ex. har Volkswagen mer än 40.000 underleverantörer (som i sin tur har underleverantörer), och en hel del av dem är, vad som i Sverige skulle kallas, fåmans och enmansbolag. Så även om Volkswagens, och andra tyska bolags, totala avtryck i världen är jättestort, så speglas det inte i börsvärdet. Svensk politik är ju tvärtom, och gynnar de större bolagen, på bekostnad av mindre; och när sedan svenska bolag börjar växa sig stora på riktigt, så flyttar de trots det utomlands, eller blir uppköpta av ett utländskt jättebolag.

Utvecklingsländer är också klent representerade på listan. Bara Kina, Saudiarabien och Indien är med (jag anser inte att Taiwan är ett utvecklingsland, och Hong Kong är antingen en del av Kina, eller inte ett utveklingsland).  Det beror på samma anledning, som alltid ställer till det med globalfonder och utvecklingslandsfonder: att listan går efter börsvärde, och utvecklingsländer har ofta ingen offentlig börs, och även där det finns en börs, är ofta de största bolagen privatägda, eller så ägs stora verksamheter i landet av utländska bolag. Det ger en väldigt felaktig riskspridning, för någon som vill investera i den totala globala ekonomin, i proportion efter hur den verklig ser ut. Länder, och branscher, finns nästan alltid representerade i fonder, efter hur börsifierade/värdepapperiserade de är, och inte efter hur viktig del de spelar i den globala ekonomin.

Deras lista ger också en fingervisning om vilka bolag, som man kan finna i en typisk globalfond. Även om en hel del av bolagen saknas i de fonder vi kan köpa i Sverige, t.ex. för att de filtreras bort av "etiska" anledningar av fonden (t.ex. tobak, vapen, barnarbete (men nästan aldrig slavarbete! för då skulle de flesta USA-baserade bolag bli bortfiltrerade)), eller för det, för fonden, är praktiskt svårt att äga aktier i bolaget, därför att dess land, eller själva bolaget, är på en svart lista från Sverige, EU eller något annat land eller samarbetsorganisation.

Läs mer »
Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter: , , , , , , , , , ,

2022-12-26

Kinaexponerade bolag

🇨🇳

Tänkte samla all information, som jag råkar hitta, om Kinaexponering för bolag jag äger aktier i, eller är intresserad av, på ett ställe

Läget i Kina

Ingen som läser finansiella nyheter, har ju kunnat missa de allvarliga stoppen och störningarns i leveranskedjor, till företag i väst, som vållats av Kinas hårda karantäninsatser, mot Covid-19. Men det är mycket värre än så.

Läget i Kina är väldigt allvarligt, när det gäller det mesta. I stora geografiska områden, är läget, för de som bor där, nu värre än det var under kulturrevolutionen. Till skillnad från under kulturrevolutionen, så har de flesta kineser tagit del av Kinas tidigare ekonomiska uppsving, och vant sig vid att leva utan svält och med tak över huvudet, vilket gjort att reaktionerna mot att nu leva i elände, blivit kraftigare.

Sedan 2019, så har Kina drabbats av ett ovanligt stort antal naturkatastrofer, såväl som stora människovållade katastrofer. Vilket har ledit till stora protester över hela Kina.

Ofta har katastroferna förvärrats av korruptionen och censur i Kina. T.ex. så har Kinas centralregering, försökt bygga upp stora livsmedelsreserver (till största delen spannmål och soja inköpt utomlands). Dessa livsmedel har sedan stulits och sålts av lokala byråkrater, och mycket har också förstörts av undermålig lagring. Under missväxtåret 2021, så beordrade centralregeringen att livsmedelsreserverna skulle börja användas. Då svepte en våg av tusentals lagerbränder över Kina, de flesta, om inte alla, antagligen anlagda för att dölja brott. Om den officiella statistiken över livsmedelsreserver stämt, så hade ingen kines behövt svälta, men istället så har minst 6 miljoner kineser svultit ihjäl, pga livsmedelsbrist, bara under 2021-22. Kinas centralregering har sedan lagt locket på, för att dölja omfattningen av korruptionen, vilket helt stoppat distribution av mat, och förvärrat svälten.

Ett annat exempel är de hundratals nybyggda, nyinflyttade, skyskrapor, som antingen rasat ihop eller börjat brinna. Därför att de som byggde dem fuskat.

I de mer välbeställda, urbana, områdena i Kina, så har Kinas nolltolerans mot Covid-19, och hur karantänen misskötts (tiotusentals människor har svultit ihjäl, eller dött av förgiftning, därför att de blivit inlåsta utan mat, eller fått dålig mat), ledit till stora protester, som det rapporterats mycket om här i väst.

Lägg dessutom till demokrati-oroligheter i Hong Kong. Och stridigheter i de stora Islamiska regionerna i Kina, som är en reaktion mot att alla barn tas ifrån föräldrar från islamska befolkningsgrupper, och sätts i läger för omskolning (i dessa läger, har dessutom många barn dött av misskötsel), dessutom islamiska folkgrupper tvångssteriliserats och förföljs på olika sätt.

Men att hitta tillförlitlig information om vad som händer i Kina är nästan omöjligt. Förutom censuren, så bedriver Kina massiva propagandakampanjer, riktade mot oss i väst. På andra sidan bedriver USAs regering en väldigt vinklad propagandakampanj mot Kina. Indien och Ryssland, bedriver rena lögnkampanjer, med syfte att svärta ner Kina. Indien har, trots goda handelsförbindelser, en pågående militär gränskonflikt med Kina. Ryssland kör samma taktik som bedrivits sedan tsar-tiden, med att genom propaganda, försvaga och splittra alla andra länder. Ju svagare Kina blir, och ju mer förhållandena med väst försämras, desto mer blir Kina också beroende av Ryssland (olja, mat) och Indien (mat, råvaror), vilket gynnar Ryssland och Indien, som då kan sälja mer till högre priser. Dessutom är Ryssland, sedan november 2022, helt beroende av import av vapen och ammunition från Kina, för att kunna bedriva kriget i Ukraina. Vapenhandel som skulle kunna stoppas, om förhållandena med väst förbättrades.

Alfa Laval

Kina bidrog 2021 med 20,7% av Alfa Lavals vinst (efter skatt).
Kina stod 2021 för 16,6% av Alfa Lavals nettoomsättningsökning, och 16,7% av investeringar. Och hade 743 av 3.779 anställda (ej inkluderar samriskbolag).

Alfa Laval har massor med dotterbolag, undrhållsenheter och försäljningsenheter i Kina (och Hong Kong). Jag har försökt lista ut vilka av deras enheter i Kina som bedriver  tillverkning för export (listan är troligtvis inte komplett).
Alfa Laval har (åtminstone) tre stora fabriker i Kina: Jiangyin, (Kunshan Alfdex Kunshan Co Ltd) och Qingdao (Jiaozhu City). Mindre fabriker, eller stora verkstäder, i Jiangsu, Beijing, Liyang City och Shanghai (Framo Shanghai Ltd). Äger också 35% i Liyang Sifang Stainless Steel Products Co., Ltd; där Alfa Laval som tyst partner.
  • Jiangyin: Lödda värmeväxlare (också i Ronneby i Sverige och San Bonifacio i ItalienRonneby).
  • Kunshan: Pumpar och ventiler (Flow Equipment). De har också ett samriskföretag där: Alfdex Kunshan Co Ltd.

2021 var försäljningstillväxten, i Kina, särskilt stor för bryggeriutrustning, de är också stora inom utrustning för etanol, stärkelse & socker, och mejeri

AstraZeneca

https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/12/05/boliden-alandsbanken-pekar-ut-tre-vinnare-pa-kinas-oppning-av-ekonomin.html

Stor försäljning i Kina.

Boliden

https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/12/05/boliden-alandsbanken-pekar-ut-tre-vinnare-pa-kinas-oppning-av-ekonomin.html

Kinas konsumtion driver upp zink- och koppar-pris. Även om Boliden skulle sluta sälja direkt till Kina, så leder, indirekt, ökad konsumtion i Kina, och ökad internationell handel med Kina, till högre vinster för Boliden.

Electrolux

KONE

https://www.avanza.se/placera/telegram/2022/12/05/boliden-alandsbanken-pekar-ut-tre-vinnare-pa-kinas-oppning-av-ekonomin.html

Mycket underhåll av befintliga installationer, och nyförsäljning i Kina. Även viss tillverkning av komponenter. 35% av verksamheten 2022.

Nolato

Komponenter till GLO (British American Tobacco), Nolatos största tillväxtmotor, tillverkas i Kina. GLO säljs mest i Japan och Korea. Sedan 2017-2022 var Ryssland planerat att bidra mest till GLOs expansion.

Unilever

Unilever prioriterar Kina mest av alla marknader.

Unilever har drabbats hårt av strikta Corona-restriktionerna, naturkatastrofer, och oroligheter i Kina, under 2020-22, men Unilever räknar med att tillväxten där kommer återgå till tidigare nivåer. Under kvartal 3 2022, så hade Unilever låg tillväxt av försäljning (Underlaying Sales Growth) i Kina:

  • USA 8,5%
  • Indien 16,1%
  • Kina 1,1%
  • Emerging markets 13,3% (där Kina ingår, vinsttillväxt främst från Filipinerna och Thailand).

Kina är Unilevers 3:e största marknad efter Indien och USA, och är den marknad där Unilever växer snabbast (period?). Unilever var ett av de tidigaste västerländska företagen att återvända till Kina 1986.

De flesta produkter Unilever säljer i Kina har höga marginaler och försäljningen i Kina har genererat vinst sedan 2017.

58% av Unilevets omsättning 2022, kommer från utvecklingsländer (framgår ingenstans hur stor del som är Kina). 45% av omsättning kvartal 3 2022, kommer från regionen Asia Pasific Africa. [ Normalt presenterar Unilever siffror för Europe, Americas och Asia Pasific Africa. ]

Unilever uppskattar att 80% av alla kinesiska hushåll använder företagets produkter.

Volkswagen

Lång etablering i Kina (1978). 49,6% av försäljning 2020. Tillverkning och tillverkningspartners i Kina, mestadels för försäljning inom Kina och närområde.

Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter: , , , , , , ,

2022-12-17

Lite om UCITS

🇪🇺⚖

Gudars skymning! EUs hemsidor är en mardröm att hitta i, och språket är jättejobbigt. Dessutom är jag förkyld och redan mosig i huvudet. Så jag hoppas att jag inte missförstått något allt för mycket

Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities (UCITS), är en samling EU-direktiv, som underlättar för fonder (inklusive ETFer) att bli godkända och marknadsförda inom EU.

En fond som godkänts i ett land enligt UCITS-reglerna, behöver inte gå igenom den tidskrävande, och kostsamma, proceduren, för att bli godkänd i ett annat EU-land, det enda som fondförvaltaren behöver göra, är att registrera fonden, hos rätt myndighet, i det nya EU-landet.

Att få en fond godkänd enligt UCITS, ger också marknadsförings-fördelar i länder utanför EU, vilket ibland är det främsta syftet som en del fondförvaltare har, för att få den UCITS-godkänd. T.ex. påstås på internet (fast inte från några bra källor), att UCITS-fonder är populärare, än andra fonder, i Singapore, Taiwan, Hong Kong, Indien och de flesta Afrikanska länder. Fast en fond som säljs i dessa länder, måste också följa de lokala regelverken (t.ex. ha ett innehav av högst 0,3% Kina-relaterat i Taiwan).

Så det är en stor fördel, för en fondförvaltare, att få en fond godkänd enligt UCITS.

UCITS-reglerna ställer, b.l.a., krav på:
  • Vilken information som skall finnas tillgänglig för fondspararna, och hur den skall utformas.
  • Vilka händelser som utlöser att fonden måste informera fondspararna.
  • Vilken typ av värdepapper, som fonden får äga.
  • Riskspridning i fondens värdepapper.
  • Hur mycket, och vilken typ, onoterade värdepapper en UCITS-fond får äga.
  • Vilka strukturer för indirekt ägande (genom ett ägande av andra fonder) i värdepapper som tillåts.
  • Hur stor pennig-buffert fonden måste ha, och hur fonden måste ha möjlighet att ersätta sina sparare, för sina andelar, även när vanlig börshandel är störd.
  • Vilka ersättningar till fondförvaltaren som tillåts, och att alla, och hur, dessa ersättningar måste redovisas till fondspararna.
  • Hur sammanslagningar med andra fonder hanteras.
  • Hur likvidation av fonden hanteras.
UCITS förtydligar dessutom hur handel i dessa fonder, skall ske enligt MiFID-direktivet.


För ännu mer information om EU regler, som påverkar fonder, så rekommenderar jag att gå till denna sida och söka efter/bläddra ned till "Investment Funds":

Eftersom sidan ovan är lite svårnavigerad, så är här två av de mer intressanta under-sidorna för oss:


Hur UCITS påverkat utformningen av nyare börsindex

De flesta börsindex, som skapades innan 2001, när UCITS III började utformas, är/var inte kompatibla med UCITS regler om riskspridning, om de skulle användas för att skapa en index-fond.

UCITS III ger två alternativ för hur godkänd riskspridning uppnås:
  1. Högst 5% av en fonds NAV (en fonds substansvärde: Net Asset Value), får utgöras av värdepapper kopplade till samma utställare ("emitterats av samma organ" 😉, som det beskrivs i Direktiv 2009/65/EG Artikel 52).
  2. Totalt högst 40% av värdepapperen, i fondens innehav, får ha ett värde mellan 5-10%, kopplade till samma utställare, resten måste ligga under 5%. Index och fonder, som enbart föjer detta alternativ, innehåller ofta "10/40" i namnet.
NAV, likväl som de beräknade värdena på enskilda värdepapper, måste fastställas varje dag, i enlighet med hur de definieras i UCITS.

T.ex. innebär detta att en UCITS-fond kan äga  värdepapper från Apple, Microsoft, Alphabet och Amazon, upp till ett marknadsvärde av 10% vardera, men då måste värdepapper från andra bolag, som fonden äger, utgöra mindre än 5% av marknadsvärdet av fondens värdepapper.

Efter UCITS III, så har många nya börsindex skapats, som följer dessa regler för riskspridning, och en del gamla index har fått förnyade, eller förtydligade, regler, för att leva upp till UCITS krav. Och med dessa nya, eller reformerade, börsindex, så har det kommit nya indexfonder.


Är alla svenska fonder UCITS?

Kort svar: Nej!

EU tillåter två typer av sparfonder, UCITS-fonder och AIFM-fonder (Alternative Investment Fund Managers).

Svensk lagstiftning speglar denna uppdelning:
Svensk lagstiftningstext skiljer också, mellan svenska fonder som följer Lagen om värdepappersfonder, och utländska fonder som följer UCITS.

Det skulle kunna vara för att inte råka ut för problem, när svensk lagstiftning släpar efter andra länders införande av EU-direktiv. Och i övrigt, så skulle det kunna vara meningen att fonderna är identiska. Men, så vitt jag kan avgöra, så är det krångligare än så.

UCITS har arbetats fram i (hittills) 5 faser, med direktiv som arbetats om till svensk lag, med några års fördröjning:
  1. År 1984: UCITS.
  2. År 2004: UCITS III. Som bestod av två EU-direktiv.
  3. År 2009: UCITS IV.
  4. År 2011: UCITS V.
  5. År 2016: UCITS VI.
Något UCITS II existerar inte.


Jag hittar inte svensk lagstiftning, som till fullo lever upp till, framförallt, UCITS III, men också en del från UCITS IV. Framförallt hittar jag inget som i svensk lagstiftning, motsvarar EU-direktivets krav gällande riskspridning i värdepappersfonders investeringar. Och det gör mig tokig, eftersom jag inte hittar någonting på nätet som tar upp det, så jag vet inte om det är något jag bara missat, eller om Sverige verkligen inte till fullo infört ett EU-direktiv i lag, som skulle införas, av alla EU-länder, senast 2011 enligt EU-beslut.

Det här är vad jag hittat gällande införande av UCITS i svensk lagstiftning:

Det ursprungliga, från 1984, UCITS, blev 1991, som ganska rakt avskriven, svenska Lagen om värdepappersfonder.

2004 skrivs svensk lagstiftning om baserat på UCITS III. Investeringsfonder som följer UCITS-direktivet kallas nu  "värdepappersfonder", de fonder som inte följer det, utan istället regleras av nationell svensk lag, kallas "specialfonder". Jag har inte lyckats hitta detta riksdagsbeslut, men det beskrivs här.

2007 Förtydliganden i svensk lagstiftning, baserat på ursprungliga UCITS

2011 Ändringar i svensk lagstiftning, baserade på UCITS IV och III. 

2016 Ändringar i svensk lagstiftning, baserat på UCITS V.

2021 Händer också litegrann. Lagändringar som som gör att fonderna bättre följer UCITS regler om kapitaltäckning.
Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter: , , , , , , , ,

2022-12-10

Tre saker alla borde ha i frysen

Det här är de tre saker, som konstigt nog inte går att köpa som färdig frysvara, som lyfter, snabbar på, och förenklar vardagsmatlagningen, och som jag tycker alla borde ha, alltid till hands, i sin frys:

  1. Mirepoux. Är en blandning av ungefär lika delar, hackad, stjälkselleri och morot, och (oftast) en nästan lika stor mängd lök, som sellerin och morötterna ihop. Så som jag fryser in den, så brukar jag låta den sjuda ihop med lite olja i en kastrull. Det är inte frågan om att steka eller fräsa, bara låta grönsakerna ge ifrån sig vätska, mjukna, och krympa i volym, på ganska låg värme. Om man gör mirepoux för att använda direkt, och inte frysa in, så kan den, till vissa rätter, vinna på att fräsas tills den får färg, eller att ugnsrostas, så att den får färg, men skall den frysas in, så blir den ofta osmaklig, efter frysningen, om man gör så, och hållbarhetstiden minskar betydligt.
  2. Duchelle. Är en blandning av champinjoner (eller annan svamp) och lök, som fått koka ihop med smör. Volymen brukar krympa till mindre än en tredjedel, och smaken blir väldigt koncentrerad.
  3. Beurre manié. Är lika delar smör och vetemjöl, som mosats ihop till en jämn pasta. En klick beurre manié som rörs ned och får koka någon minut, i t.ex. en soppa eller sås, ger en tjockare konsistens och en glansig lyster, med minimal risk för att redningen klumpar sig. Många klassiska recept, speciellt franska, är avreda med beurre manié. Om jag inte prövar ett recept för första gången, och därför följer det till punkt och pricka, så är det inte beurre manié som jag, i första hand, brukar avreda mat med, jag gillar andra avredningsmetoder bättre. Men jag tycker beurre manié är ett fantastiskt verktyg, att ha till hands, för att rädda något som man lagar till, om det inte tjocknar som det skall, eller om något inte blir så slätt i konsistensen, som man vill, eller om rätten ser matt, livlös och tråkig ut. Vetemjöl ger inte en klar redning, vill man ha en sådan, så får man använda någon annan redningsmetod.

Dessutom, är att frysa in mirepoux och duchelle, sätt som man kan utnyttja extrapriser och säsongsvaror på, eftersom de två smaksättarna kokas ned till en mycket mindre volym, än de färska varorna, och kan sparas väldigt länge i frysen. Mirepoux smakar fortfarande lika bra, efter åtminstone något år i frysen, och duchelle kan man förvara där i åratal. Jag brukar dessutom få stjälkselleri över, eftersom hela bunten inte går åt i mitt enpersonshushåll, och fryst mirepoux är ett enkelt sätt att ta vara på den, innan den börjar vissna. Har sellerin redan vissnat för mycket för att göra mirepoux, så brukar jag koka buljong med den, tillsammans med andra vissna grönsaker, som sedan silas bort (rosta gärna grönsakerna i ugn, innan de kokas).

Tips för tillagning


Man kan behöva starta kokprocessen, för mirepouxen och duchellen, genom att tillsätta lite vatten i kastrullen. När kokningsprocessen väl kommer igång, så räcker ofta vätskan inuti grönsakerna, och svampen, för att tillaga dem (själva meningen, är ju att få bort vätska, och koncentrera smaken). Ett annat sätt att få tillräckligt med vätska för att starta kokprocessen, som ibland rekommenderas, är att tillsätta salt, som drar ut vätskan ur grönsakerna och svampen (växtcellernas väggar spräcks av saltet, så att vattnet lagrat i dem kommer ut). Men det blir för mycket salt för min smak.

Lagom stora frysförpackningar

De där små burkarna som pizzasallad brukar komma i, är perfekta i storlek, för att frysa in mirepoux och duchelle. Vid behov, så använder man mer än en sådan burk i rätten man lagar. För beurre manié, är det smidigt att frysa in den i en iskubsform, som man sedan placerar i en plastpåse i frysen.

Läs mer »
Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter: , , , , ,

2022-12-07

Min kinesiska femkrydda

En av mina favoritkryddblandningar är kinesisk femkrydda, som går att använda i/till (nästan?) all mat, funkar som bordskrydda, men ingår också i tusentals klassiska recept, inte bara från Kina, utan i rätter från hela Öst- och Syd-asien. Speciellt gott, tycker jag att den är, i stekta rätter med fläskkött, anka, kyckling, olika räkor, havskräftor, eller tofu. Går väldigt bra, som smaksättningskombination, med olika typer av fermenterade bönsåser, och fermenterad/röd tofu (t.ex har jag experimenterat mycket med att göra egen chāshāo). Jag använder den också ofta för att få lite extra piff på europeiska rätter.

Mitt recept innehåller de oftast använda fem grundkryddorna, för kinesisk femkrydda, och det finns många snarlika recept, på nätet, som bara varierar lite i proportionerna emellan dem. Det här är de proportioner som jag fastnat för. Jag kompletterar också de fem grundkryddorna med lite vitpeppar. Det finns varianter, på kryddblandningen, som ersätter sichuanpepparen helt, med vanlig vit- eller svart-peppar, men jag tycker inte det funkar alls. Iställer för, eller ihop med, stjärnanisen och fänkålen, så används ibland andra anis- och lakrits-smakande kryddor, som t.ex. just anis eller lakrits, men jag har inte testat särskilt många sådana varianter. Det är också inte ovanligt att kryddblandningen innehåller någon extra krydda med citrus-toner (t.ex. citrongräs, mandarin-, pomerans- eller bergamott-skal), men jag tycker femkryddan blir mindre mångsidig då; det går lika bra att tillsätta sådana kryddor separat, de gånger det känns som de behövs i en rätt. Sichuanpeppar har en diskret, men fortfarande tydlig, citruston, som aldrig tar överhanden i rätter, på det sätt som många andra citrus-aktiga kryddor ofta gör.

⚠️ För de som aldrig ätit sichuanpeppar innan, så får jag väl också varna för, att den ger en kittlande och, i större mängd, en bortdomnad känsla i munnen. Det är så alla reagerar och är helt ofarligt. Det beror inte på någon allergisk reaktion, eller något annat otäckt.

Ingredienser

"Delar" avser volym. Använd lite större "delar", av hela kryddor än av färdigmalda, eftersom kryddorna krymper i volym vid malning.

  • 4 delar sichuanpeppar
  • 1 del vitpeppar (rosta ej, då försvinner pepprigheten, och ersätts av en bitter smak)
  • 4 delar stjärnanis
  • 4 delar fänkålsfrön
  • 3 delar kassiakanel (den typ av kanel som oftast kallas bara "kanel" i svensk handel, och är vanligast). Köpa färdigmald är enklast, eftersom den ändå inte skall rostas (tycker jag).
  • 1 del nejlika

Redskap

  • Glasburk med lock

För hela kryddor behövs också:

  • Spisplatta
  • Torr kastrull eller wok
  • Sten-, porslins- eller metall-mortel (inte trä)
  • Sil, och tallrik, el. dylikt, att sila till (ev. kastrullen)

Både kryddor köpta som hela och färdigmalda, går att använda. Hela kryddor (utom vitpeppar och kanel) rostas innan mortling.

Sichuanpeppar, stjärnanis, fänkål och nejlika, blir mycket godare rostade. Och behöver då vara hela när de rostas. Försöker du torr-rosta finmalda kryddor (färdigmalda kryddor på burk, är ofta väldigt finmalda),så bränner de bara vid, så att de smakar bränt, bittert och osmakligt.

Steg för steg

Torr-rosta hela kryddor i kastrullen tills det luktar gott, rör om eller skaka om lite vid behov. Säkrast är att rosta varje krydda för sig, då slipper du riskera att de blir olika mycket rostade, och minskar risken att någon av dem blir bränd; men är du djärv, så kan du rosta alla samtidigt

Mortla alla hela kryddor, sila, mortla om det som fastnade i silen, om det för för grovt, upprepa tills klart. Om något är svårmortlat, så kan det vara att det inte är tillräckligt torrt, och behöver rostas om.

Blanda alla kryddor i glasburken (lättast är att skaka burken, med locket på, om det finns tillräckligt med tomrum för kryddorna att röra sig i den). Förvara burken med locket på.

Viktigt att verktyg och burk är torra, så att inte kryddorna blir fuktiga.

Upplagd av kl. Inga kommentarer:
Etiketter: , , , ,
Prenumerera på: Inlägg (Atom)