Renare disk i diskmaskinen, med mindre jobb

Det försvunna diskmedelsfacket

Diskmaskiner brukade ha två fack för diskmedel. Ett för fördisk och ett för slutdiskning.

De flesta diskmaskiner funkar fortfarande exakt likadant, men de har tagit bort diskmedelsfacket för fördisk.

Tillverkarna kallar numera fördiskningsfasen för försköljning.

Varför tog de bort det ena facket? Frågar man företag som tillverkar diskmaskiner, så var det för att göra det enklare för användarna. Men antagligen var det för att det blir lite billigare att göra maskiner med bara ett fack, och använder man mer och starkare maskindiskmedel, så blir diskningen fortfarande nästan lika bra.

Det finns numera också en uppsjö diskmedelstabletter, som inte går att använda som fördisktabletter. Inga av dessa fungerar bättre än det gamla systemet.

Spara jobb och få renare disk genom att låta diskmaskinen fördiska

Det går fortfarande att låta diskmaskinen fördiska istället för att förskölja.

Detta gör disken renare, och minskar behovet att diska och fördiska för hand. Det gör också att billiga maskindiskmedel, fungerar bättre än de dyra gör med "vanlig" diskning.

Hur gör man?

Eftersom tillverkarna tagit bort det ena facket, så lägger man helt enkelt diskmedel i botten på diskmaskinen, under disken.

Et voilà! Fördiskning istället för försköljning.

Viktigt vilket/vilka diskmedel man använder

Blandar man olika diskmedel kan det neutralisera hela, eller delar av, rengöringseffekten från dem. Speciellt neutraliserar handdiskmedel de flesta maskindiskmedel, vilket är varför resultatet ofta blir sämre om någon fördiskar för hand, med mycket handdiskmedel, utan att skölja av disken innan de ställer in den i diskmaskinen.

Den enkla lösningen är att använda samma medel till både fördiskning och slutdiskning och prova sig fram till man hittar ett medel som fungerar med metoden.

Dosera mindre medel vid varje diskning, dosera mindre totalt

Maskindiskmedelstabletter innehåller mycket mer diskmedel nu, än vad de gjorde när diskmaskiner hade två fack.

Det behövs mycket mindre diskmedel vid slutdiskningen, om man maskinen fördiskar istället för att förskölja.

Också det totala mängden diskmedel går att minska, vid två diskningar. Och resultatet blir trots det bättre.

Hur jag gör

Disk är olika, vatten är olika, diskmaskiner är olika. Det som funkar för mig, där jag finns, kanske inte funkar på andra ställen.

Följande metod har fungerat för mig med tre egna diskmaskiner och något dussin diskmaskiner som jag använt i arbetet.

• Jag har aldrig bott någonstans, med sådant vatten att det är särskilt nödvändigt att ha något i sköljfacket. De få gånger som det blir fula vattenfläckar på den färdiga disken, så brukar jag bara köra samma disk i sköljprogrammet, med lite salt. 
• Jag blötlägger disken i diskhon, eller i en balja, bara om matresterna torkat in under flera timmar. För slutresultatet spelar det inte så stor roll om man använder varmt eller kallt vatten, eller diskmedel. Men om man inte gillar gunk och fett som flyter på ytan på blötläggningsvattnet, så blir det mindre sådant med varmt vatten och/eller diskmedel.
• Jag fördiskar ofta inte alls för hand, och när jag förhanddiskar så gör jag det ofta bara med mekaniska metoder, diskmedel behövs oftast inte. Jag tar bort sådant som kan fastna i diskmaskinens filter. Det är även så att vissa typer av smuts inte går bort vid diskning utan mekanisk rengöring (eller med starka, miljöfarliga, och otäcka medel), t.ex. skrubbar och skrapar jag bort fasttorkad äggula på tallrikar. Det är bäst att skrapa bort så mycket som möjligt av sådant som bränt fast i ugn eller mikrovågsugn, speciellt sådant som inte blötts upp under blötläggning.
• Jag köper diskmedelstabletter med bara en typ av medel i. Billigast funkar oftast bäst med min metod. Allt-ett-tabletter i flera färger är bondfångeri, och kan göra det svårare att dela på tabletten i nästkommande steg. Jag brukar ofta köpa W5 Classic Clean från Lidl, det är samma medel i hela den tabletten, trots att den har två färger.
• Jag tar bort eventuell plastförpackning eller skyddslager från diskmedelstabletten. Tyvärr har många maskindiskmedeltabletter idag, ett långsamt vattenlösligt gelatin- eller stärkelselager, som är tänkt att fungera som en skyddande hinna. Detta lager gör bara att medlet får kortare tid att fungera, och i värsta fall blir gelatinet ett klet på disken efter diskningen. Enklaste sättet att få bort detta lager från tabletten, är att skölja tabletten under vattenkranen, tills man känner att gelatinskiktet mjuknar, sedan är det bara att skala, eller gnugga, bort det.
• Sedan bryter jag tabletten i två delar. Om en bit blir mindre än den andra, så är det denna som jag lägger på bottnen i diskmaskinen, under disken. Den andra delen placerar jag i det vanliga diskmedelsfacket.
• De miljövänliga programmen på diskmaskinen tar mycket längre tid. De använder också mindre mängd vatten, och återanvänder samma vatten under olika delsteg, så risken att det inte blir rent ökar rejält. Den pyttelilla miljövinsten försvinner, om man måste diska om, eller behöver använda starkare medel, med det "miljövänliga" programmet.
• Jag har lite hygiennoja, så jag kör helst diskprogram som går upp till minst 60°C i temperatur, så att disken blir pastöriserad. De hetare programmen går också ofta snabbare. Nackdelen kan vara att vissa typer av smuts (proteiner, stärkelser) kan denaturiseras av de högre temperaturer, så att de fastnar på disken värre. Om man har otur, så är diskmaskinsprogrammet felgjort, så att maskinen värms upp för snabbt, innan sådan smuts försvunnit (värms disken upp för snabbt, så dödas  heller inte mikroorganismer som är i sporstadie, mikroorganismerna måste hinna väckas ur sin slummer för att de skall kunna dödas med värme eller diskmedel). Med en sådan felkonstruerad diskmaskin, så kan man vara tvungen att använda program med lägre temperaturer.