Silicon Valley Bank och Indien

🏦💥  ➕  👨‍💻❤🇮🇳   🟰  🇮🇳 📉

Min hjärna gjorde en sådan där udda koppling, som den gör ibland. Och efter lite googlande så verkar den ha kopplat rätt.

Ni har säkert läst, eller hört, om hur illa det gått för Silicon Valley Bank, och att banken finansierar, och är bank åt, många IT-startups.

Som alltid, när något sånt här händer, så började jag automatiskt (någonstans i bakhuvudet) fundera på hur detta kunde påverka mina investeringar.

Någonstans i bakhuvudet, så hade jag att 80% (eller något åt det hållet) av Indiens export är inom IT. Indien har accelererat mot att bli världens största IT-land (något som Indiens regering främjat genom att i årtionden hårdsatsa på IT-utbildningar, och bredbands utbyggnad i vissa regioner), och nya IT-bolag startar där hela tiden. Finansieringen för dessa nya bolag, kommer nästan helt och hållet från USA.

Plötsligt dök tanken upp: hur påverkar Silicon Valley Bank-kraschen Indien?

Efter en stunds googlande, så kom jag fram till att inte bara jag gjort kopplingen. Många andra har kommit fram till att det här kan bli katastrofalt för Indiens hela ekonomi.

Andra verkar ha gjort försök till riktiga analyser om ämnet, som jag inte orkar läsa, för att kolla om de stämmer.

Enligt Avanza, så är 0,06%, av min portfölj på Avanza, investerad i Indien. Carnegie Indienfond  står för 45% av den biten, och AMF aktiefond Asien Stillahavet, för 33%. Tillsammans 77,6% av 0,06% = 0,05%. Övrigt Indien, kommer från pytteinnehav i globalfonders portföljer, som jag iof har rätt stora innehav i.

0,06% är för lite för mig för att öda mycket tid och kraft på. Jag säljer Carnegie Indienfond, bara för att få mindre att tänka på. Och jag skall titta lite på AMF aktiefond Asien Stillahavet:s övriga innehav, för att se om det är värt att sälja av lite. AMF aktiefond Asien Stillahavet har "bara" 8,5% i indiska bolag, men jag har ändå, sedan något år, funderat på att sälja lite av fonden (med hyfsad vinst), eftersom jag vill ha mindre exponering mot Kina, som utgör 20,4% av deras innehav.

Mer om Albertsons och Kroger

 Mitt tidigare blogg-inlägg om Albertsons.

Video som YouTube rekommenderade mig idag:

Som jag tidigare skrev, en sammanslagningen av Kroger och Albertsons kan bli väldigt försenad, om den överhuvudtaget blir av. Om jag köper aktier i Albertsons, så skulle jag tycka det var roligare att fortsätta äga aktier i dem som ett fristående bolag, än att byta dem till aktier i Kroger. Tyvärr är det inte de enda två möjliga scenarierna. Albertsons har sänkt sin prislapp med extrautdelningen, något som någon annan part skulle kunna utnyttja för att köpa upp dem. Sedan litar jag aldrig på storägare, som just blivit av med möjligheten att göra lite snabba cash på att sälja ett bolag: de har en tendens att hitta på andra, mer drastiska, grejer för att ändå få snabbt tillbaka lite pengar, och det blir i regel inte så bra för små-ägarna. Om aktiekursen går ner väldigt mycket, så chansar jag nog ändå och köper Albertsons-aktier, trots all osäkerhet och risker, men inte en stor post, och inte till dagens aktiekurs.

Honung på Wikipedia

🤓 Jag har inte läst engelskspråkiga Wikipedia-artikeln om honung, på säkert ett årtionde. Den är riktigt, riktigt bra och innehållsrik numera.

När man som jag (numera), spenderar alldeles för mycket tid på internet, så hör och läser man många olika påståenden om honung, både medicinska och kulinariska, de flesta ganska överdrivna.

Honung består till 96-97% av vatten och olika sockerarter. Hur mycket vatten beror på hur honungen processats av människor, och på vilka sockerarter som dominerar i honungen, eftersom olika sockerarter kan binda olika mycket vatten till sig. De huvudsakliga sockerarterna är druvsocker (dextros) och fruktsocker.

En annan livsmedelsprodukt som består till största delen av vatten och sockerarter är olika sirap. De flesta flytande honungars sockerinnehåll, är näst intill identisk med den i isoglukos (High-fructose corn syrup, HFCS). Att USA:s invånare är ovanligt feta och sjukliga, skylls ofta på användningen av HFCS, istället för vanligt socker, i amerikanska livsmedel, läskedrycker och godis. Detta för att HFCS, från USA, är billigare än socker, då dess produktion är kraftigt statligt subventionerad (delvis genom statliga bidrag som gynnar majsodling). Import av socker till USA, är utsatt för högre skyddstullar, än de flesta andra varor, och dessa har historiskt varit ännu högre, vilket ytterligare bidrog till att HFCS kom att dominera som ingrediens i varor tillverkade i USA.

Något som jag inte visste innan, är att att anledningen till att svensk honung ofta är fast (den kristalliserar snabbt efter att den tagits från bina), istället för flytande, beror det på ett högt innehåll av druvsocker, i förhållande till fruktsocker (som dominerar i honungar från många andra länder). Det höga druvsocker-innehållet, kommer av att svenska bin ofta samlar in honung från blommor i kålsläktet. Jag trodde istället att anledningen att svensk honung oftast är fast, medan utländsk är flytande, berodde på att svensk honung utsätts för mer skonsam värmebehandling, än i de flesta andra länder. Om man värmer fast honung, så blir den flytande, och förblir flytande även efter att den svalnat. Eftersom svenskar av tradition, föredrar fast honung, så värmebehandlas svensk honung mer skonsamt, än i de flesta andra länder, vilket också gör att fler probiotiska mikroorganismer överlever värmebehandlingen.

De övriga 3-4%, av honungens innehåll, domineras av  väteperoxid (vätesuperoxid) och glukonsyra (E474). Ofta innehåller honungen ytterligare syror, bland dessa  aminosyror. Syrainnehåller påverkar honungens kulinariska egenskaper, både smak och att honungen lättare genomgår maillard-reaktion än en annars identisk sockerlösning, utan syror som sänker pH.

Övrigt innehåll i honungen, beror väldigt mycket på källan till honungen. Vilket man bör ta i beaktande, när man läser något om honung på nätet: deras honung kan vara helt annorlunda i något hänseende, jämfört med den man själv har tillgång till.

😠 En sak jag reagerade negativt på, i wikipedia-artikeln, var att när den citerade medicinska studier, om honung, så överdrev den kraftigt (och plockade ur sitt sammanhang) de hälsofrämjande effekterna (t.ex. av honung som grötomslag på sår), jämfört med vad som verkligen står i rapporterna.

Dow Jones U.S. Dividend 100 Index vs. Dow Jones U.S. Select Dividend Index

Jag stöter på Schwab US Dividend Equity ETF, mycket på nätet. Den följer indexet Dow Jones U.S. Dividend 100 Index.

Fonden är ingen UCITS-fond, och går inte att handla på Avanza.

Jag sökte på JustETF, efter en liknande fond, och hittade iShares Dow Jones U.S. Select Dividend UCITS ETF, som följer indexet Dow Jones U.S. Select Dividend Index.

Trots likartade namn, och att de bägge innehåller aktier i 100 bolag, utvalda för att de betalar hög utdelning, valda från samma underliggande större index, så är indexen och fonderna fundamentalt olika. Åtminstone med den fördelning av aktier, som de innehåller just nu.

Jag hittade ingen riktig metodikbeskrivning för de bägge indexen, men den stora skillnaden i innehåll, verkar bero på hur indexen är viktade: att Dow Jones U.S. Dividend 100 Index, är marknadsviktad, medan Dow Jones U.S. Select Dividend Index, är viktad efter hur stor utdelning en aktie ger.

Det är många aktier som ingår i bägge fonderna/indexen, men när man tittat på vilka som är de tyngsta innehaven, så är de väldigt olika.

Aktierna i Dow Jones U.S. Dividend 100 Index, tycker jag verkar som en vettig, portfölj, med en stor riskspridning, att investera i, för mig. Medan Dow Jones U.S. Select Dividend Index, mest verkar ha tyngden i aktier i bolag med en allt för osäker framtid, och de flesta stora innehaven har likartad riskprofil, eller är aktier som jag inte vill investera i av etiska skäl.

Så det blev ingen ny ETF för mig.

Albertsons Companies Inc

🛒🤝🛒

Storägare till snabbköpsgiganterna Albertsons och Kroger vill att bolagen slås ihop: 

https://www.krogeralbertsons.com/investor-information

Jag har tittat lite på om Albertsons-aktierna skulle kunna vara köpvärda, och det är mycket som är väldigt osäkert: dels för om jag skulle tjäna på det; och dels för om det kommer ta väldigt lång tid tills jag får ut något från investeringen.

Som det verkar just nu, så verkar inte sammanslagningen bli av. Den ursprungliga tidsramen för sammanslagningen, var att den skulle vara klar första kvartalet 2024. Men det har varit hårt motstånd, från konkurrenten Walmarts lobbyister, fack, kunder och politiker.

Om sammanslagningen inte går igenom, så får Albertsons 600.000.000 USD av Kroger, som plåster på såren.

Sedan dealen presenterades, så har Albertsons gjort en special-utdelning till sina aktieägare, i syfte att få ned priset Kroger skulle få betala för att ta över bolaget. Så de siffror som ursprungligen presenterades, för vad Kroger skulle betala per aktie i Albertsons, om sammanslagningen går igenom, stämmer inte längre.

Även efter special-utdelningen, så är Albertsons balansräkning ganska så okej. Kassaflöden är lysande, men förväntas avta, dels för att folk i USA går tillbaka till att arbeta utanför hemmet, efter Covid-19, och inte längre lagar mat hemma; och dels för att den här röran kan göra att Albertsons-ägda butiker tappar både kunder och anställda.

Allt är väldigt rörigt, och jag orkar inte ens försöka räkna på aktien. Men gissa lite vilt kan man ju, och kanske köpa om det blir en kraftig dipp.

Som jag ser det finns tre möjliga scenarier, under tiden allt är i limbo, om jag skulle köpa aktien:

1. Sammanslagningen dröjer, kanske aldrig blir av, och Albertsons hindras av ett domstolsbeslut från att betala ut utdelningar. I det läget, så vill jag inte sitta på aktien, hur det än går senare.
2. Ditto, men Albertsons fortsätter betala ut utdelningar baserade på kassaflöde. Med lite lägre aktie-kurs, kan detta scenario antagligen bli lönsamt. Att få tillbaka lite pengar, medan jag väntar, känns också rätt bra.
3. Sammanslagningen blir av med det tidsschema som ursprungligen var sagt, eller blir inställt lika snabbt, och fortsatta utdelningar spelar mindre  roll.

Sedan när det blir spikat, om det blir en sammanställning eller inte, så ser jag tre scenarier:

1. Kroger och Albertsons slås ihop. Och jag får en okänd summa av Kroger för mina aktier (mycket lägre än den som nämndes i det ursprungliga pressmeddelandet).
2. Albertsons fortsätter som oberoende företag. Och jag kommer att tjäna på att köpa aktien på dagens pressade nivåer (som sagt, jag har inte räknat på något, men mellan tummen och pekfingret, så ser det bra ut).
3. Sammanslagningen blir inte av, men storägare har tröttnat på att vänta på att casha in, och vill inte binda pengar längre, och börjar slakta företaget. I det scenariet förlorar jag antagligen på att köpa aktien till dagens nivåer, eller ens till mycket, mycket lägre nivåer.

https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/601996/albertsons-companies-inc

Kommentarerna är intressantare än artikeln:

https://seekingalpha.com/article/4572055-albertsonskroger-merger-is-in-jeopardy