Krångel 1 med nya mobilen

Jag kunde inte, helt plötsligt, bifoga filer från Google Drive till Google Mail, och kunde dessutom inte skicka nya filer till Google Drive.

Jag var mitt uppe i att skriva ett ebrev när saker som precis innan funkat, slutade funka, utan förklaring.

Visade sig att det berodde på att jag inte var uppkopplad mot WiFi, och hade Databesparing på, och apparna  hade inte tillåtelse att använda Obegränsad data.

Den nyinköpta Pixel 7-telefonen kom med Databesparing påslaget, och med enbart en (på vissa ställen, så står det två) appar som har tillåtelse att använda obegränsad data.

Detta förklarade delvis också varför det från många program, upphörde komma aviseringar.

Jag har oftast inte tillgång till internet över WiFi, överhuvudtaget. Och jag visste inte att jag hade det nu när jag började med ebrevet, telefonen hade tjuvkopplat sig till någons privata WiFi, antagligen en i våningen ovanför, utan att jag visste det. Av säkerhetsskäl, så gillar jag inte att telefonen kom inställd att koppla upp sig mot vilket WiFi som helst (på 00-talet så testade jag att ha en öppen WiFi, som läste in allt vad användare använde den till, och bytte ut all text på hemsidor de besökte mot "Använd inte öppen WiFi").

De två inställningarna, som jag kommer få trixa med, är:

• Inställningar/Internet & nätverk/Databesparing/Använd obegränsad data
• Inställningar/Internet & nätverk/Databesparing/ och sedan att trycka på texten begränsad data N appar har obegränsad dataåtkomst när Databesparing är aktiverat. Den texten var inte markerad på något vis, som en interaktivt del i användargränsnitt, så det tog mig ett tag att upptäcka att den gick att peta på, extremt dålig UI-design.

En annan sak som är extremt dåligt, är att nästan ingenting i inställningar, har några förklaringar på Goggles hjälpsidor. Speciellt inte vad den terminologi de själva hittat på betyder. Och eftersom mina appar är på svenska, så går det nästan aldrig att hitta något svar på internet. Men om om man söker på motsvarande termer från om man kör Inställningar på engelska, så brukar det finnas gott om artiklar som beskriver dem.

Några svordomar och vad de egentligen betyder

Många av orden har gått från att vara ord för vanliga företeelser och ting, till att användas som eufemismer för könsrelaterade begrepp, till att slutligen användas som svordomar. Jag hoppar oftast över betydelsen som könsord i min ordlista, eftersom de flesta redan kan de orden.

Som alltid i etymologiska sammanhang, när det gäller germanska språk, är det bra att veta vad omljud och ljudförskjutningar är.

Balle/ballar 

Boll, bulle. Balle, i singular, är äldst. Som könsord, i betydelsen penis, så skulle det kunna komma från balle som en, inte så använd, synonym, för en häxkvast, en förtätning med grenar på ett träd. Vissa av dessa kan, om en kraftigare gren sticker ut för sig själv ur dem, med väldigt mycket fantasi, se ut som en penis som sticker ut ur könshår. Balle var också en synonym för braguette, och också ett ord för de skyddande "bollar" man satte på spjut och svärd, vid träning. På latin betyder bacullum käpp, som fortfarande används som namn för penisben i engelskan (jämför med senfrankiskans baguette, liten käpp, som nu bara finns kvar som namnet på ett bröd), vilka också skulle kunna vara ett etymologiskt ursprung. Så det finns många möjliga ursprung, för hur det skulle kunna bli en eufemism för en penis. Ballar (plural) i betydelsen testiklar, är antagligen en efterkonstruktion från balle (singular), i betydelsen penis; eftersom folk tyckte det kändes vettigare att kalla något bollar, som verkligen påminner om bollar, och som sitter på ungefär samma ställe på kroppen, som det tidigare existerande ordet.

Djävulen/jäveln

Anklagaren. Från grekiska via latin. Grekisk översättning av Bibeln, från hebreiska Tanakh. I Tanakh och Gamla testamentet, är djävulen (kallad Satan i Tanakh) den ängel som, framför gud, förtäljer alla de synder som en avliden människa gjort sig skyldig till.

Fan

Frestaren. Från äldre svenskans fennen. Någon/något som hemsöker och frestar. Antagligen släkt med ordet fiende (jämför med engelskans defend).

Fitta

Fuktig glänta i en skog. Återfinns, med andra stavningar, i många ortsnamn, t.ex. Fittja. Ordet fitta används fortfarande, i den ursprungliga betydelsen, i en del dialekter.

Förbannade...

Någon/något som fått en förbannelse.

Förbaskade...

Någon som fått stryk, eller behöver ett kok stryk. Baska betyder slå. Jämför avbasning, basning, basa och förbasa.

Förrunkade...

Något man behöver skaka hårt för att få loss. Runka betyder skaka, oftast mer specifikt skaka loss något. T.ex. kan man behöva runka upp en påle (i ett stängsel), som sitter fast i marken, eller ett jordspett som fastnat. Man kan även behöva runka upp en sten ur marken, med ett spett eller spade. Oftast används ordet runka, när det är ett skakande fram och tillbaka, i samma riktning, som avses. Men man kan även runka (skaka) av feber eller kyla. Ordet runka används fortfarande i den ursprungliga betydelsen, i en del dialekter (bl.a. i min västgötska).

Gudars skymning

Jordens undergång. En eufemism för Ragnarök, som det var tabu att tala om med namn. Uttrycket har använts länge i svenskan, men blev riktigt populärt från slutet av 1870-talet fram till 1930-talet, efter att det användes i en svensk översättning av en opera av Wagner (en svensk översättning, av en tysk översättning, av ett fornnordiskt ord).

Guds död!

Uttrycket kommer till svenskan från franskans deus mort. T.ex. används utropet flitigt i De tre musketörerna, en bok som alla svenskar hade läst, där många svenska utgåvor översatt uttrycket ordagrant.

Helvete/helsike/helskotta 

Straff i dödsriket. Hel var namnet på fornordiska mytologins dödsrike, och på den gudinna som styrde där, som också personifierade döden. I Hel hamnade alla som inte stupat i strid (de som stupat i strid, togs inte omhand av Hel, utan av Valkyriorna). Alla, som hamnade i Hel, blev inte bestraffade, men de som blev det, utsattes för helvite (jämför vite), också kallat helsot (jämför med att få sota för något). Från Hel är också var uttryck som slå ihjäl kommer.

Hora

En kvinna som är älsklig. Från fornnordiskan, som där antagligen har samma etymologiska ursprung som latinets carus, som blev till svenskans kär. 

Kuk

Tupp. Jämför coq och cock, i franska respektive engelska.

Satan

Anklagaren. Direkt från Hebreiska, se Djävulen i denna lista.

Skit

Bajs, smuts, fjärt.

Makten som dina pengar och investeringar, ger till andra

Fram till 2017, så hade jag inga pengar i fonder (inklusive börshandlade sådana, ETF), eller försäkringar (inklusive kapitalförsäkringar, KF) och försökte ha så lite pengar på banken som möjligt. Iställer köpte jag värdepapper, som förvarades på depå.

Anledningen att jag gjorde så, var att det kändes omoraliskt att ge andra människor (som jag har nästan ingen kontroll över), den makt som mina pengar innebär. Jag har sedan dess övergivit mina principer, när det gäller fonder,  men jag får fortfarande lite dåligt samvete av att äga fonder.

Bankkonton

En bank lånar ut dina pengar, som du har på konton hos dem, de kan också välja att köpa värdepapper för dem, eller göra andra investeringar med dem. Som tur är, så finns det lagar och regleringar, numera främst på EU nivå, som hindrar dem från att använda dina pengar helt godtyckligt, t.ex. måste de ha en reserv av pengar, som just pengar, för att kunna täcka om någon vill ta ut dem (kapitaltäckningskrav, i enlighet med Basel III).  Men bankerna har fortfarande makt över de människor, som som tar ett banklån, från "dina" pengar. Det finns dessutom en hävstång i den makten, eftersom, baserat på hur mycket pengar sparare har hos dem, så kan de kan skapa egna, nya pengar, genom att låna ut mer pengar än vad som finns insatta hos dem, s.k. fractional reserve banking. Sedan 1994, så har inte Sverige längre ett strikt kassakrav (vilket normalt ingår i ett fractional-reserve system), så pengarna du har på ett konto, är inte strikt bundna till just dig; istället gör insättningsgarantin, att en svensk bank (för att få kalla sig just "bank" (om någon vill att du skall öppna konto hos dem, men inte kallar sig "bank", ge dem inga pengar!)) måste ha försäkringar, oftast med en tredje part, som skall täcka dina insättningar, upp till en övre beloppsgräns.

Fonder (inklusive ETF:er)

Så, pengarna på dina bankkonton ger banken makt. Men hur är det då med fonder? Fonders underliggande värdepapper ger antingen makt åt fondförvaltaren, eller fondens förvaringsinstitut (beroende på avtalet dem emellan). Det finns inga lagar, som reglerar vad den som har makten över en fond, gör med den makt fondens tillgångar skapar.  Vad fonden däremot måste göra, är att deklarera hur de avser använda denna makt, t.ex för icke-professionella investerare, i sitt Key Information Document (KID), som måste finnas enligt EU:s PRIIP-förordning (Packaged Retail Investment and Insurance-based Products).

JustETF har en ganska bra artikel, som, lite vid sidan av, tar upp hur olika förvaltare av börshandlade fonder, som följer UCITS, använder den makt du kan ge dem:

https://www.justetf.com/en/news/etf/legal-structure-of-etfs-ucits.html

Äga aktier

Kapitalförsäkring

På ett kapitalförsäkrings-konto (KF-konto), så är det inte du som äger värdepapperen, det är försäkringsinstitutet som gör det.

Kapitalförsäkringar var inte tänkta som ett sätt att investera i aktier. Så lagstiftningen (även om den uppdaterats en del) ställer inte samma krav på försäkringsinstitutet, som för andra typer av aktieförvaring.

I stort sett, så skulle de som erbjuder aktieinvesteringar, genom kapitalförsäkringar, kunna göra hur de vill med dessa aktier, då de bara omfattas av den lagstiftning som gäller försäkringar. Utan avtal mellan dig och dem, så skulle de t.o.m. kunna sälja alla dina värdepapper, utan din tillåtelse.  Som tur är, så har (vad jag vet!) alla de som erbjuder KF-konton, väldigt tydliga och rimliga avtal. Läs alltid avtalet för ett KF-konto!

Depå, VP-konto och investeringssparkonto (ISK)

Det är du som äger aktierna på en en värdepappersdepå, värdepappers-konto (vp-konto, VPK) eller investeringssparkonto (ISK).

Dessa typer av förvaringsinstitut, bara förvarar värdepapper. För att, t.ex., få rösta på en bolagsstämma, med dina aktier som förvaras där, så skulle de varje gång, behöva be dig om en fullmakt för det.

Värdepapperskonton har funnits längs, sedan 1970-talet, då de sköttes av Värdepapperscentralen. Numera sköts de av Euroclear. Man öppnar dem hos din vanliga bank, som sedan överlåter förvaring (vilket enbart är en post i ett dataregister) och administration åt Euroclear. Sverige, med Stockholmsbörsen, var det första landet som hade elektroniska aktier, istället för pappersaktier.

Andra värdepappersinstitut, än Euroclear, har, numera alltid digitala, värdepappersdepåer (ibland kallade för aktiedepåer), där man kan förvara sina värdepapper.

Investeringssparkonton(ISK), kom som ett svar på att Kapitalförsäkringar, mest användes på ett sätt som det inte var tänkt.

Den stora skillnaden är att ISK beskattas annorlunda än vp-konton och vp-depåer.

https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/skatt-deklaration/hur-beskattas-ett-vp-konto-depa-eller-aktie-fondkonto.html.

Det äldsta sättet att förvara aktier, är i  en byrålåda. Det går fortfarande att begära ut aktier i pappersform, men det är ganska så meningslöst, eftersom det numera är ett krav att de finns registrerade elektroniskt någonstans, och papperslappen har mindre betydelse än det dataregistret. Om man säljer aktierna, så måste man ändå anmäla det till registret, och även om man har en ett aktiebrev, så är det, det digitala, registret som gäller. Historiskt så handlades det med aktiebrev, men när det var dags för bolagsstämmor (med påföljande eventuella utdelningar), så var man tvungen att registrera sig hos bolaget för att kunna delta i bolagsstämman, och ibland också för att få utdelning. Det fanns också aktiebrev som inte krävde registrering för att få ut utdelningar. Då hade de istället rutor, som stämplades och/eller hålgjordes, när man kom till bolaget och hämtade ut pengar. Efter ett tag tog rutorna slut, och man fick lämna in det gamla aktiebrevet mot ett nytt.

Få koll på storägarna och maktsfärerna

Jag upptäckte att en blogg, vars information jag använde flitigt för ganska många år sedan, fortfarande uppdaterar:

https://15familjer.zaramis.se

Det är en blogg som håller koll på de maktsfärer: familjer, individer och informella bolagsgrupper, som har mest inflytande över svenskt näringsliv.

Bloggen gör ett bra jobb med att samla ihop information, från en bred grupp källor, alltifrån nätet med https://www.flashback.org/, till papperskällor som gamla böcker, gamla kampskrifter, domstolsdokument och offentliga handlingar.

Bäst av allt, gubben (jag utgår från att han är pensionär, eftersom han hinner skriva så mycket) som som skriver bloggen, är noga med att verifiera sanningshalten i det han skriver. Ett problem, med ideologiskt präglade källor, t.ex. Flashback, eller gamla politiska kampskrifter, är att de ofta innehåller mycket riktig och unik information (ibland självupplevd), men också mycket som är rena lögner, överdrifter, eller information som är väldigt svår att kontrollera sanningshalten i, eller där bitar av sammanhanget saknas.

Om man jämför med t.ex. Aftonbladet, som under några år verkade hämta all information till sina artiklar från Flashback, och numera använder sig mycket av alla möjliga tveksamma källor på nätet, så gör den här bloggen ett mycket bättre jobb.

Bloggens författare har helt klart en mycket vänsterpolitisk agenda, som han inte försöker dölja, men det gör inte informationen han samlar ihop felaktig. 

När jag skall avgöra om jag skall investera i en aktie i ett bolag, som styrs av någon maktsfär, så vill jag hellre ha den här typen av kritisk granskning som grund, än de ofta väldigt insmickrande porträtt, av maktens människor, som målas i finanstidningar.

Här är också en länk till Finansinspektionens insynsregister, som håller koll på all insiderhandel:

https://www.fi.se/sv/vara-register/insynsregistret/

Det är en lång och detaljerad lista, som är lätt att feltolka, men i vissa lägen är den ovärderlig.

Hur investeringar skulle påverkas av en depression i Indien

 🤑🇮🇳😰

Jag skrev igår om hur Indien kanske blir det land, som påverkas mest av kraschen för Silicon Valley Bank.

Eftersom jag ändå ligger hemma och är förkyld🤒, och hostar, och har huvudvärk, för mycket för att sova, så har jag kikat runt lite för att kolla hur mina investeringar kan påverkas av en depression i Indien. Jag vill fortfarande, väldigt gärna, ha aktier i företag som har goda relationer med Indien, men inte om de är i en position där de är för starkt beroende av landet. Indien kommer definitivt, på lång sikt, fortfarande vara en av de snabbast växande ekonomierna i världen, men det kanske blir ett hack i tillväxten några år.

Jag tänkte också eventuellt skriva ett blogg-inlägg om etiska skäl att undvika investera i Indien, men det kanske aldrig blir av, än så länge är det mycket annat, som jag prioriterar mer.

Guld- och smycke-priser följer Indiens ekonomi, upp och ner

Indier älskar guld. Indier älskar smycken. Indien är världens största importör av guld, och det mesta av det guldet hamnar i indiska hem, även om andra investeringsformer, delvis har kommit att minska guldets popularitet.

Pandora är en dansk, börsnoterad, smycketillverkare, med en ganska stor exponering mot Indien. Pandora ingår i många nordenfonders innehav. Dock inte XACT Norden Högutdelande, som är den enda nordenfonden som jag äger.

Guldgruvor kommer att påverkas negativt av en nedgång i Indiens ekonomi.

En av världens största guldtillverkare är svenska, börsnoterade, Boliden, som får fram guld både från gruvdrift, och från återvinning av guld från elektronik (där de är överlägset störst i världen). Guld är bara en biprodukt från Bolidens övriga verksamheter. Om guldpriset går ned kraftigt, så kommer vi under tiden inte få några av de saftiga extrautdelningar, som Boliden ger emellanåt ger sina aktiägare, men själva huvudverksamheten kommer inte påverkas nämnvärt.

En bransch som alltid påverkas positivt av sjunkande guldpriser, är elektroniktillverkare. Guld ingår, trots mycket sökande för att hitta alternativ, i många elektronikkomponenter. När guldet sjunker i värde, så ökar elektronikbolagens vinster.

Jag äger inga aktier i smycketillverkare, varken direkt eller indirekt.

Boliden är min största investering, och utgör ungefär 7% av min totala förmögenhet, och 8-10% av mitt värdepappersinnehav. Men jag kommer inte sälja några Boliden-aktier för att guldpriset går ner, tvärtom kanske jag köper på mig fler, om aktien dras med för mycket av ett guldprisfall.

Mitt enda ägande av guld, är indirekt genom fonden AuAg Precious Green. Vars portfölj består till 40% av guld (och en mindre mängd andra ädelmetaller), och till 60% av aktier inom den "gröna omställningen". Fonden skulle definitivt förlora i värde vid ett plötsligt guldfall, men det skulle också innebära att den ökar mängden guld (i kilo), som den äger, nästa gång den omviktar sina innehav (jag har för mig att det sker 2 gånger om året, men hittar inga uppgifter nu). Så länge guldet återhämtar sig, så gynnas fonden långsiktigt av fall i guldpriset, så länge som inte det kortsiktiga fallet, får för många fondsparare att överge fonden. Även här håller jag i mitt innehav, och köper eventuellt mer vid kursfall.

Svenska bolag och indien

Indien ❤ Sverige

Sverige är Indiens tredje största handelspartner, efter Kina och Japan, men bara på 19:e plats när det gäller export från Indien. 

Källa: https://www.indembassysweden.gov.in/page/indo-swedish-trade-brief/

Med undantag för IT-branschen, är  Indiska bolag, generellt, mer beroende av Sverige, än Svenska bolag av Indien.

Svenska och indiska IT-företag, har starka kopplingar till varandra, med mycket korsäganden och djupa samarbeten. Jag äger inga Svenska IT-aktier, av den typ som påverkas, och jag tror inte någon av mina fonder gör det heller.

Sedan länge, så exporterar Sverige mycket fysiska varor till Indien. Speciellt de stora, äldre, verkstadsbolagen och råvarubolagen, har sedan århundraden stor försäljning till Indien. Något de sedan 80-talet (då Indiens ekonomi började växa exponentiellt, och de blev världens snabbast växande ekonomi) ofta nämner i sin marknadsföring. Så vitt jag kan avgöra, så kan i de flesta fall, de indiska verkstadskunderna, ersättas med andra kunder, som redan står i kö till samma svenska verkstadsbolag. Så länge en Indisk kris, inte sprider sig till andra länder, så borde det inte vara någon fara på taket.

• https://www.scb.se/en/finding-statistics/statistics-by-subject-area/trade-in-goods-and-services/foreign-trade/foreign-trade---exports-and-imports-of-goods/
• Inlägg skrivet av Håkan Jevrell i en Indisk tidning, tyckte det var intressant att hitta svensk propaganda riktad mot andra länder: https://indianexpress.com/article/opinion/columns/india-and-sweden-old-friends-in-new-times-8489902/lite/
• Vet inte hur pålitlig denna källa är: https://tradingeconomics.com/sweden/exports/india

Jag äger mycket svensk verkstad, inklusive stora innehav i Alfa Laval, SKF och Atlas Copco, som just nu säljer mycket till Indien. Om Indien går in i en recession, så kommer det definitivt sänka dessa bolags vinster, men de har andra kunder på kö, från andra länder, så, så länge inte andra länder också går in i en recession, så är det ganska lugnt. USA ligger ju också lite pyrt till, och brukar dra med sig många andra länder, så visst finns det en stor risk. Jag väntar och ser vad som händer.

Amerikanska bolag och Indien

USA🩸🧛‍♂️ Indien

Amerikanska IT- och kundservice-bolag, lägger mycket jobb på entrepenad i Indien. Och, som jag skrev i tidigare blogg-inlägg, indiska IT-branschen finansieras till stor del med pengar från banker i USA. Men inga av de samarbetena är lika involverade, som det mellan svenska och indiska IT-bolag.

Det finns också en inte obetydlig råvaruexport, från Indien till USA.  Och det finns en betydande export av Amerikanskt guld, till konsumentmarknaden i Indien, där guld och guldsmycken traditionellt, används som en sparform.

https://www.census.gov/foreign-trade/balance/c5330.html

Men generellt är de flesta Amerikanska bolag, inte särskilt beroende av Indien.

Om Indien kraschar, så kommer antagligen de IT-arbetare i Indien, som utför arbeten åt Amerikanska bolag, att emigrera till USA. Amerikanska IT-branschen, domineras redan av programmerare från Indien. Det blir lite dyrare när de jobbar i USA än i Indien, men i stort sett är det nog ingen fara på taket.

Ett amerikanskt bolag som jag äger lite aktier i, som jag sedan tidigare vet har ett visst beroende av Indien, är Ingredion. Jag tror de har en del fabriker i Indien, men framförallt exporterar de dit från sina kinesiska fabriker. Jag får kolla upp det lite noggrannare.